2348474 GO0954 Riksdagens snabbprotokoll 2000/01:54 Tisdagen den 23 januari 2000/01 54 2001-01-23 00:00:00 Svar på interpellationerna 2000/01:133 och 148 om idrott och hälsa i skolan interpellationsdebatt 98B2E4BA-4903-418A-930B-E8ED3BA5CF11 34 SVEN BERGSTRÖM (c) c Fru talman! Skolministern! Jag ber också, liksom Birgitta Carlsson, att få tacka för svaret på min inter- pellation. I går kväll kunde många av oss sitta vid TV- apparaterna, och en del på plats i Globen, och glädjas med den svenska idrottsrörelsen åt alla internationella framgångar, det gångna året men också historiskt. Det var en högtidsstund för många av oss som har intresse för de här frågorna. Samtidigt kan vi notera en sak. Skolministern fick för två månader sedan ett brev från sjukgymnaster, idrottslärare och andra som bekymrar sig för den negativa utvecklingen av barns och ungdomars hälsa på grund av att de idrottar för lite och rör sig för lite. Det fattas väldigt mycket när det gäller daglig fysisk aktivitet i skolan och på fritiden. Förra tisdagen kunde vi glädja oss åt att Lars Engqvist, en kollega till statsrådet Wärnersson, till- sammans med Gunnar Ågren skrev en väldigt bra artikel i Dagens Nyheter på debattsidan. "Otränad ineffektiv i jobbet" var rubriken. Här belyser man just detta att svenska folket i allmänhet och ungdomar i synnerhet rör sig alldeles för lite. Man vädjar till ansvariga inom både näringsliv, myndigheter och samhälle att vidta åtgärder. Härligt, tänkte jag - nu är det ett uppvaknande på gång. När jag då läser skolministerns svar på interpella- tionerna från Birgitta Carlsson och mig i de här frå- gorna blir jag dessvärre lite bekymrad, och jag funde- rar om det inte är någon kontakt mellan statsråden i regeringen. Jag hade också förra tisdagen en debatt med Ulrica Messing om folkhälsa och idrott i största allmänhet, samma dag som Lars Engqvist hade sin debattartikel. När jag läser Ingegerd Wärnerssons svar har jag väldigt svårt att läsa in en ambition från regeringens sida att verkligen stimulera och bejaka mer av fysisk aktivitet, idrott och hälsa i skolan. Jag får mera in- tycket att Ingegerd Wärnersson försvarar det rådande tillståndet. Man ges goda kunskaper i skolan, skriver Wärnersson. Ja, men hur är det med praktiken då? Skolan har ju en nyckelroll när det gäller att inte bara lära ut kunskapsmässigt utan också se till att elever får tillfälle att praktisera fysisk aktivitet. Vidare skriver Ingegerd Wärnersson så här: "Omfattningen av kärnämnet idrott och hälsa höjdes fr.o.m. den 1 juli 2000 till 100 gymnasiepoäng." Det är ett nyspråk som liknar Orwells. Sanningen är att tidigare räknades 80 poäng på 80 timmar. Nu räknar man 100 poäng på 80 timmar. Det är precis lika många timmar, men man kallar det 100 poäng. Statsrådet Wärnersson skriver vidare: "Den kurs, idrott och hälsa B," - den är på 50 poäng - "som tidigare ingick som karaktärsämneskurs på vissa studieinriktningar erbjuds nu alla elever som ett indi- viduellt val. Det innebär att B-kursen nu finns till- gänglig för en större andel av eleverna i gymnasie- skolan." Då får man intrycket att det är något positivt. Men om man granskar det ser man att det är precis tvärt- om. Tidigare ingick B-kursen i samhällslinjen och naturvetarlinjen. Det var därmed väldigt många ele- ver som hade tillfälle att tillgodogöra sig detta. I dag är det alltså ett individuellt val. När jag ringer runt till mina kamrater som fungerar som idrottslärare på olika gymnasieskolor berättar de att det i dag är mycket färre elever som väljer detta som individuellt val därför att det är så mycket annat som tränger sig på, så många måsten. I praktiken är det alltså färre. Det här innebär att utvecklingen går baklänges, precis som Birgitta Carlsson och jag skriver. När jag läser statsrådets svar har jag väldigt svårt att läsa in att det finns en verklig ambition från rege- ringens sida att vidta några åtgärder för att i praktiken öka utrymmet för idrott och hälsa i skolan. Jag skulle vilja avsluta med att fråga statsrådet: Är hon nöjd med att Sverige är näst sämst i Europa efter Irland när det gäller idrott och hälsa i skolan? Eller finns det en ambition hos hela regeringen, inklusive skolministern, att höja ambitionerna på det här områ- det och vidta konkreta åtgärder för att underlätta för skolan att föra in mer av idrott och hälsa och därmed stärka folkhälsan i skolan? 058426570914 N 2010-01-01 00:00:00 163331 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GO0954/#anf34