2348474 GO0954 Riksdagens snabbprotokoll 2000/01:54 Tisdagen den 23 januari 2000/01 54 2001-01-23 00:00:00 Svar på interpellationerna 2000/01:105 och 132 om fristående skolor interpellationsdebatt A116C84A-8972-4FED-9ABC-CD263EB1A195 21 YVONNE ANDERSSON (kd) kd Fru talman! Jag tycker att det är en intressant de- batt omkring friskolor som vi gång efter annan kom- mer till. Jag har funderat mycket på vad det egentli- gen är som händer i dag. För det är ju faktiskt så att de som tror på friskolor tror att skolministern och regeringen naturligtvis inte tror på friskolor, och så börjar man hitta polariseringar. På många håll från regeringens sida kanske man undrar vad de egentli- gen vill med friskolorna. Skolorna existerar ju inte för sin egen skull. Sko- lorna är ju till för eleverna. Därför tycker jag att den här pågående debatten ändå skulle kunna innebära att vi till slut säger att vi kanske ska komma ifrån de här ekonomiska övervägandena och se vad friskolorna egentligen har tillfört och vad det är för fenomen som finns i samhället. Jag hade möjligheten att få åka i väg på en studie- resa, fru talman, under uppehållet och besöka två länder, Australien och Nya Zeeland, och se vad som hade skett där. Då handlade det om privatskolor. Våra friskolor är inga privatskolor, men det är ändå ett liknande fenomen. Jag tyckte att det var intressant. I Australien hade skolorna vuxit väldigt kraftigt. Män- niskor sökte sig till privatskolor därför att de upplev- de att de var så öppna. Föräldrarna fick möjlighet att påverka. Föräldrarna fick möjlighet att vara med och se vad som hände med deras barn. I Nya Zeeland hade man haft mycket privatskolor, men så satsade man väldigt hårt från statens sida på kvaliteten - för ungefär 20 år sedan kom den refor- men - vilket gjorde att man där inte hade utvecklat något mer av den arten. När jag grunnade på det tänkte jag att man kanske ändå kan lära en del av det skeendet. Vad är det som ligger fundamentalt i det här? Jo, det är att föräldrar får en insyn och får engagera sig i vad som händer med deras barn. De får vara med och se vilka utveck- lingsmöjligheter deras barn har på skolan. De får vara med om att möta lärare och får vara med i det här skeendet. När man då överförde möjligheterna att profilera en skola och möjligheten att ge föräldrar inflytande fanns det liksom ingen anledning att söka sig till att bygga upp andra alternativ. Jag tror att någonstans i botten ligger den grund- läggande frågeställningen: Vad är det för miljöer vi har, och vad är det som skiljer ut? Vi tar ofta det här som en ekonomisk diskussion, och jag tycker att det är synd om det skulle bli begränsningar för friskolor- na. De behöver inga begränsningar. Nu hade man i tioårsplanen i Australien just lyft fram att man inte ska röra vid privatskolorna. Man ska gå in hårt och kvalitetshöja den statliga skolan. Det tror man skulle vara bra eftersom man då skulle öka möjligheterna för ett föräldraengagemang, möj- ligheterna för lärarna att trivas osv. Så min fråga till skolministern är: Finns det planer på att ta vara på den kunskap som vi har fått genom friskolornas etablering och genom att veta varför folk söker sig till friskolor? Har vi möjlighet att imple- mentera nya förändringar så att föräldrar och lärare på enskilda skolor får ett ökat utrymme att avgöra hur utvecklingen ska vara på just den skolan? Min fråga är om det finns några planer på det. 0223175563813 N 2010-01-01 00:00:00 163318 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GO0954/#anf21