<anforande>
<dok_hangar_id>2348473</dok_hangar_id>
<dok_id>GO0953</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2000/01:53 Fredagen den 19 januari</dok_titel>
<dok_rm>2000/01</dok_rm>
<dok_nummer>53</dok_nummer>
<dok_datum>2001-01-19 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Allmänpolitisk debatt (forts. från prot. 52) Regionalpolitik (forts.)</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>allmänpolitisk debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>99172594-936F-4330-8609-CE83C95A9A69</anforande_id>
<anforande_nummer>22</anforande_nummer>
<talare>KALLE LARSSON (v)</talare>
<parti>v</parti>
<anforandetext>Herr talman! Låt mig till att börja med vara enig
med Mikael Odenberg i upprördheten över att vi inte
har kommit längre. Det kan vi vara eniga om. Det är
enkelt. Men när det gäller lösningarna står vi trots allt
på djupt skilda sidor.
På vilket sätt skulle skattelättnader för dem som
har arbete hjälpa dem som inte har arbete när det
gäller de förorter som Mikael Odenberg talar om?
På vilket sätt skulle en inställd storstadssatsning,
med mindre pengar för den svenskundervisning som
Mikael Odenberg talar så varmt om i övrigt, hjälpa
till att befria människor i våra förorter?
På vilket sätt skulle nedläggningen av Rinkeby
Folkets hus, som kanske är ett resultat av en moderat
politik förd i Stockholm, innebära fler möten mellan
människor och ökad integration?
</anforandetext>
<intressent_id>0449003924218</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>163188</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GO0953/#anf22</protokoll_url_www>
</anforande>
