2348473 GO0953 Riksdagens snabbprotokoll 2000/01:53 Fredagen den 19 januari 2000/01 53 2001-01-19 00:00:00 Allmänpolitisk debatt (forts. från prot. 52) Regionalpolitik (forts.) allmänpolitisk debatt 8E186A18-BF2D-42B4-B3D8-95C4F0F21BE4 12 JOHNNY GYLLING (kd) kd Herr talman! Jag kommer att fokusera mitt anfö- rande på situationen i mitt hemlän Blekinge och då särskilt tala om infrastrukturens betydelse för utveck- ling och välfärd. Då menar jag den fysiska in- frastrukturen. Jag kommer också att anknyta till regeringens tre "E:n" som är huvudfrågorna för EU- ordförandeskapet: Employment, Enlargement och Environment, eller på svenska: arbetstillfällen, ut- vidgningen samt miljön. Tidigare har Blekinge haft prägeln av ett krislän som varit helt beroende av statliga åtgärder. Stora industrier och militär verksamhet har dominerat länet och i rationaliseringens tidevarv krymper nu dessa arbetstillfällen drastiskt. Den senaste nedläggningen skedde den 31 oktober 2000, då KA 2 med närmare 250 anställda lades ned. I ett längre perspektiv kan man ändå säga att tren- den nu har vänt. Utvecklingen av Blekinge Tekniska Högskola har tillsammans med IT- och telekomföre- tagen betytt att flera tusen nya jobb skapats som i viss mån kompenserar industrins och militärens tillbaka- gång. Trots detta är den öppna arbetslösheten i Ble- kinge fortfarande högre än genomsnittet i landet, och många äldre arbetslösa har svårt att komma in på arbetsmarknaden igen. Employment handlar om arbetstillfällen. För att fler företagare ska våga expandera och an- ställa fler människor, för att högskolan ska kunna utvecklas till universitet och vara attraktiv och för att fler turister ska kunna njuta av Sveriges trädgård behövs det en utbyggd infrastruktur. Överallt i värl- den där man bygger ett samhälle bygger man vägar, både av asfalt och av järn, eller så använder man sjövägen eller luften för att bedriva handel och byg- ger på så sätt upp en välfärd. Infrastrukturen är alltså fundamentalt viktig för välfärden i ett samhälle, sär- skilt för Sverige som är ett glest befolkat, avlångt land i utkanten av Europa, särskilt också för Blekinge som är ett litet län beläget i ett hörn av Sverige, ofta bortglömt när man planerar infrastruktur. Blekinges geografiska läge har före järnridåns fall varit en nackdel för länet. För kommunikationerna har sydöstra hörnet varit en ändstation, en återvänds- gränd. Men nu är det annorlunda. Nya färjeförbindel- ser har startat till Polen och Lettland. Många företag i södra Sverige handlar nu med dessa länder och även med Litauen. De är beroende av goda kommunikatio- ner. Enlargement handlar om utvidgning. Ska vi eller ska vi inte öka handeln med ansökar- länderna runt Östersjön? Om det ligger allvar i Sveri- ges strävan att påskynda EU-utvidgningen, måste det innebära en strategi för ökat handelsutbyte med dessa länder och med dagens EU-länder. Det leder då till att vi behöver en infrastruktur för detta och då är, enligt min mening, sydöstra Sverige en viktig del att satsa på. Blekinge kustbana behöver elektrifieras för att man ska kunna köra gemensamma regionaltåg i hela Sydsverige, men också för miljöns skull. Efter många års kamp har regering och riksdag äntligen beslutat att en elektrifiering ska ske. Men eftersom inte några pengar - vad jag känner till - har öronmärkts för detta och Banverket saknar pengar för redan uppgjorda planer finns det anledning att bevaka detta ärende. Kustpilen är en tågsuccé som numera har fått pro- blem med överfulla tåg och har svårt att hålla tiderna. Kustpilen är omtalad över hela landet. Men hur många har hört talas om "komfortkometen"? Det är SJ:s omtalade rälsbuss mellan Karlskrona och Em- maboda som fått detta namn av resenärerna. Jag åkte häromdagen med "komfortkometen". Det var kallt, skakigt, bullrigt och det gick långsamt. Det har utlo- vats nya eltåg till denna bana, men vi har nu fått veta att de ska gå till Mälardalen. SJ slår ut med händerna och skyller på Rikstrafiken och Näringsdepartemen- tet. Ingen vet vem som har ansvaret. Upprustningen av banan mellan Karlskrona och Emmaboda skjuts hela tiden framåt hos Banverket. Det är olyckligt. Bilturismen ökar i Blekinge och den stora genom- fartsleden E 22 är olycksdrabbad och farlig att åka på. Vägverket redovisar att trafiksäkerhetstillståndet på E 22 mellan Kalmar och Sölvesborg är bland det sämsta i landet vad gäller stamvägar med hög tra- fikintensitet. Länets företrädare har uttalat ett starkt intresse för att använda alternativ finansiering såsom PPP, Public Private Partnership, till att investera i en fyrfilig E 22. Jag har anledning att tro att min bänk- kollega Karin Olsson kommer att understryka detta i sitt anförande strax. En motorväg gör förvisso intrång i miljön, men det är också allmänt känt att jämn hastighet och inga köbildningar sänker bilarnas bränsleförbrukning drastiskt, så även för miljöns skull kan man föresprå- ka en fyrfilig väg ända från Malmö till Norrköping. Det finns fler projekt som är nödvändiga i Ble- kinge, att bygga ut Tvärleden - vägen mellan Olofström och Markaryd - och att bygga Sydostlän- ken - en ny järnvägssträckning sista biten mellan Kustbanan och Olofström. Det görs enorma in- frastruktursatsningar i olika delar av landet. Det gäller t.ex. Öresund, Botniabanan och Stockholm. Även om alla företrädare tycker att det behövs mer, så satsas det mycket pengar - och det är verkligen inget fel i det. Sverige behöver tillväxt och framkomlighet överallt. Men det lilla länet i sydost är bortglömt. Växande förbindelser över Östersjön är av nationellt intresse och inte bara en fråga för vart och ett av länen längs kusten. De satsningar på järnvägarna som jag har räknat upp handlar naturligtvis också om miljöfrågor - environment, som det benämns i EU- sammanhang. I Blekinge finns i dag en kraft hos människorna. Det är en kraft att bygga vidare på för en god livsmiljö. Vi får väl se vad Björn Rosengren presente- rar här i höst med den infrastrukturproposition som vi har väntat på under lång tid. Vi vet att en trädgård växer underifrån, herr tal- man. Men den behöver vattnas ovanifrån. Blekinge kallas för Sveriges trädgård. Det är statens uppgift att vattna den trädgården med bättre infrastruktur. 0987147242812 N 2010-01-01 00:00:00 163178 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GO0953/#anf12