<anforande>
<dok_hangar_id>2348472</dok_hangar_id>
<dok_id>GO0952</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2000/01:52 Torsdagen den 18 januari</dok_titel>
<dok_rm>2000/01</dok_rm>
<dok_nummer>52</dok_nummer>
<dok_datum>2001-01-18 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>(forts. från 2 §) Allmänpolitisk debatt Barns och ungdomars möjligheter (forts.)</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>22ED262C-C888-4668-AD94-554224D6D6A6</anforande_id>
<anforande_nummer>247</anforande_nummer>
<talare>RAGNWI MARCELIND (kd)</talare>
<parti>kd</parti>
<anforandetext>Herr talman! Verkligheten är ju sådan i dag att
många socialtjänster anger resursbrist som det största
skälet till att man inte alltid har råd att skicka i väg
den unge omgående. Det andra skälet är att man har
svårt att få tag i hem och platser för dem som döms
till LVU. Det var också det som hände här i en
Stockholmsförort där den LVU-dömde fick vistas
hemma tillsammans med sina kriminella föräldrar i
väntan på en institutionsplats.
Då är min följdfråga: Har justitieministern någon
strategi för att kunna få fler inom kommunerna att
vilja ta sig an barn som dömts till LVU? Finns det
möjligheter att bygga ut antalet platser för att vi ska
kunna ge barn som dömts till LVU den vård som de
ska ha och för att inte LSU ska tränga ut de här plat-
serna?
</anforandetext>
<intressent_id>0500946976511</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>162995</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GO0952/#anf247</protokoll_url_www>
</anforande>
