2348472 GO0952 Riksdagens snabbprotokoll 2000/01:52 Torsdagen den 18 januari 2000/01 52 2001-01-18 00:00:00 Meddelande om ändring i kammarens sammanträdesplan 98DFCE29-36B8-43C7-95DD-2B0F73F6C7C4 10 BEATRICE ASK (m) m Fru talman! Ingrid Burman talade om behovet av att lyfta fram grupper av barn. Det är faktiskt en rik- tigt ideologisk start på den här debatten. Från moderat sida vill vi i stället betona nödvändigheten av att lyfta fram och se varje enskilt barn. Det är en härlig rubrik som man har valt för den här delen av riksdagens allmänpolitiska debatt, "Barns och ungdomars möjligheter". Lite grann andas det att se det ljuva i livets alla möjligheter och tro på dem, som bara barn brukar kunna. Jag tror att de flesta av oss känner barn som ska bli astronauter och prinsessor, barn som ska stoppa alla världens krig och rädda miljön. Jag bor tillsammans med en liten pojke som ser fram emot när han blir stor och får "en egen tant". Just nyfikenheten och tilltron till möjligheterna i livet är något som jag önskar att alla barn fick ut- veckla och behålla. Men verkligheten är inte ens här i Sverige riktigt så ljus. Det är därför vi har skolor. Skolan är den vikti- gaste institution vi har skapat för att ge barn och ung- domar möjligheter, sådana möjligheter som många annars skulle sakna. Att alla barn ges chansen att tillägna sig rejäla kunskaper och får stöd och förebil- der för att utvecklas till ansvarskännande samhälls- medborgare måste vara en av politikens viktigaste uppgifter. Men så är det inte i socialdemokraternas värld. För andra året i rad uteblir skolministern från den här debatten. Man måste fråga sig vad det är som gör att skolan inte längre är viktig för arbetarrörelsen. Vad är det ni har tappat när ni har lämnat ambitionerna om skolan som hävstång över klassgränser och sociala brister? Jag är övertygad om att många av den all- männa folkskolans förgrundsgestalter skulle bli förfä- rade om de märkte att det viktiga inte längre är väl utbildade lärare i skolan, utan att allmänt öka vuxen- tätheten. Det ligger väldigt goda skäl bakom att riksdagen sedan länge bestämt att alla barn ska gå minst nio år i grundskolan. Det är en plikt för föräldrar att skicka sina barn till skolan, och verksamheten omgärdas av statliga mål, regler och krav. Därutöver kommer att vi mer eller mindre utgår från att alla barn också ska gå vidare i gymnasiet. Men verksamheten som den ser ut i dag uppfyller inte rimliga krav på resultat och kvalitet. Tusentals elever lämnar skolan med otillräckliga kunskaper, slås ut redan i sin ungdom. Många utsätts för mobb- ning, och det är direkt pinsamt att kommuner och skolor ska behöva kritiseras av Skolverket eller t.o.m. dras inför domstol därför att barn farit illa. Det här accepteras inte längre av elever, föräldrar och andra. De som kan ser sig om efter en bättre skola, en del skolkar. Men friskolorna är få och dem vill regeringen helst motarbeta. Risken med att inte göra någonting åt problemen i skolan är att människor inte bara tappar tilltron till politiken, utan också till skolan och bildningen. An- nat blir viktigare. Redan i dag får vi rapporter om att föräldrar begär ledigt för semesterresor och allt möj- ligt annat, alternativt bara låter barnen stanna hemma när det passar. Det här är en för barnen mycket all- varlig om än ganska logisk utveckling. Risken är att barn inte får den grundutbildning och de möjligheter som skolan syftar till att ge dem. Vi moderater vill värna skolan som professionell institution för lärande och en stimulerande miljö för varje barns personliga utveckling och kunskapsväxt. Skolan måste moderniseras som arbetsplats. Det finns ett intellektuellt förfall på många håll som gör att skolan tappar sitt anseende och sin förmåga att intres- sera och motivera eleverna. Obehöriga lärare kan inte konkurrera med Hjärnkontoret på TV eller ett häftigt dataspel. Det behövs ett lyft som lockar de allra duk- tigaste att välja lärarutbildning och att arbeta som lärare. IT är så mycket mer än datorer och grundutbild- ning för lärare. Det handlar om erkänsla och frihet för pedagogisk professionalism, om stimulans att arbeta mer systematiskt med elevernas förmåga till kritisk granskning. En aktuell fråga borde vara bristen på böcker, om vi ska ha ett barnperspektiv. Vet barnministern vad böckerna får kosta per elev i dagens grundskola? I en skola där vi anslår ungefär 50 000 kr per plats blir det inte mer än lite drygt 500 kr till böcker. Det är den verkligheten som leder till den torftighet och tafflig- het som Göran Hägg återigen belyser i en serie artik- lar i Aftonbladet. Barn behöver böcker, för att läsa och för att lära. Särskilt viktiga är riktiga och bra böcker när lärar- krafterna tryter. Läsande är en grundsten i demokra- tin, långt viktigare än allmänna värdegrundsprojekt. Läsande barn och ungdomar utvecklar förmåga att tänka själva och skaffar sig erfarenheter långt utöver den påtagliga vardagen. De får insikt om att männi- skor tänker olika och värdet av det. Men det kräver att man kan läsa, att man förstår och kan bruka orden långt bättre än väldigt många barn i Sverige i dag kan. Fru talman! Vi ska inte underskatta barns och ungdomars förmåga att lära. Vi ska inte underskatta deras initiativförmåga och deras kreativitet. Vi får inte förtröttas i tron på vuxna som förebilder och gränssättare. Men det behövs ett aktivt arbete för en bättre skola, en skola som ser och tar vara på varje barns unika möjligheter. Därför är det bra att vi har fått många nya och profilerade skolor som utmanar det invanda och traditionella. Skolmonopolet hämmar de viktiga bildningsidealen och uppgiften att öka och sprida kunskaper till alla. Låt mig därför till slut bara fråga barnministern: Vilka konkreta förslag har den socialdemokratiska regeringen för att säkra varje barns möjligheter och rätt till en bra utbildning? Listan på kommande pro- positioner är mycket torftig när det gäller skolområ- det, barnens arbetsplats, trots att debatten, Skolverket, Riksdagens revisorer, ESO och många andra visat att förändringar verkligen behövs. Vad är det ni egentli- gen väntar på? 0262017901513 N 2010-01-01 00:00:00 162758 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GO0952/#anf10