<anforande>
<dok_hangar_id>2348470</dok_hangar_id>
<dok_id>GO0950</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2000/01:50 Tisdagen den 16 januari</dok_titel>
<dok_rm>2000/01</dok_rm>
<dok_nummer>50</dok_nummer>
<dok_datum>2001-01-16 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Svar på interpellation 2000/01:140 om transportsystemet</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>interpellationsdebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>5F1C9A18-9482-4E01-8227-A3274D3E2049</anforande_id>
<anforande_nummer>87</anforande_nummer>
<talare>VIVIANN GERDIN (c)</talare>
<parti>c</parti>
<anforandetext>Fru talman! Jag börjar med att tacka näringsmi-
nistern för svaret. Jag vill också påpeka att jag i
mångt och mycket kommer att beröra samma ämnen
som tidigare har diskuterats av föregående interpel-
lant. Men jag anser att frågan är så viktig att den tål
att i vissa delar upprepas.
Svenska regeringens företrädare uttalar ofta i EU-
sammanhang att Sverige ska gå i spetsen för förnyel-
se och omställning av transportsystemet. Det är med
anledning av det som jag har ställt denna fråga. Jag
finner det nämligen befogat att få ett klargörande av
vilken strategi regeringen har för att transportpoliti-
ken ska få den förnyelse som vi behöver för att nå
målet om en hållbar utveckling.
Utvecklingen de senaste åren går i fel riktning.
Dagens problem är att utsläppen bara ökar. Av växt-
husgaserna är det främst koldioxidutsläppen som
ökar. Vi är många som undrar över och oroas av
kopplingen mellan koldioxiden och utsläppen och de
senaste årens häftiga nederbörd i landet, nu senast i
mitt hemlän Värmland, som formligen har dränkt
nästan hela länet. Speciellt oroande är de extrema
vädersituationer som uppstår allt oftare. Läget är
allvarligt, och vi tycker att det är hög tid att man
agerar gemensamt både nationellt och internationellt
för att få någonting till stånd för att förhindra detta.
Det krävs naturligtvis kunskap, men vi anser att det
finns en stor kunskap när det gäller alternativa bräns-
len i dag. Men därutöver fordras också mod och vilja,
speciellt från de politiskt ansvariga.
Näringsministern påpekar i sitt svar att ekonomi
och sociala och ekologiska aspekter måste beaktas
samtidigt. Men om vi blickar bakåt kan vi se att rege-
ringen har haft lättare för att höja skatter på fossila
bränslen därför att det har dragit in mer pengar till
statskassan. Däremot har regeringen haft svårare för
att stimulera fram miljövänliga alternativ därför att de
medför ett bortfall i statskassan. Men de ger vinster
längre fram! Beskattning och miljöklassning är vikti-
ga instrument som vi ska använda för att kunna intro-
ducera gröna bränslen.
Regeringens agerande har missgynnat de ekolo-
giska och sociala aspekterna. Sverige måste bli tydli-
gare och bättre i sin miljöpolitik om vi ska bli trovär-
diga ute i landet och även inom EU. Ett kretsloppsan-
passat samhälle ger positiva miljövinster. Ren luft,
rent vatten och giftfria marker är en investering för
framtiden. Det kan inte nog understrykas.
Det andra skälet för en övergång till ett miljöan-
passat bränsle är de stora möjligheter vi har till en
inhemsk produktion som skulle skapa nya arbetstill-
fällen på många platser runtom i landet ute på lands-
bygden och i glesbygden där man i dag har svårt att
skapa nya jobb. Med anledning av det vill jag ställa
en fråga. Vart tog målsättningen vägen att beakta de
sociala och ekologiska aspekterna och inte bara de
ekonomiska?
</anforandetext>
<intressent_id>019623784404</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>162426</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GO0950/#anf87</protokoll_url_www>
</anforande>
