2348467 GO0947 Riksdagens snabbprotokoll 2000/01:47 Torsdagen den 14 december 2000/01 47 2000-12-14 00:00:00 Näringsliv 022AFA09-CE4D-43B3-BDA6-A241E7C183C0 218 EVA FLYBORG (fp) fp Fru talman! Vi behöver strukturella reformer inom ett antal områden för att svensk ekonomi och välfärd ska ha förutsättningar att fungera bättre också i en kommande lågkonjunktur. Det handlar framför allt om bättre företagsklimat, reformer för en bättre konkurrenssituation både nationellt och internationellt och en bättre fungerande arbetsmarknad. Det nationella näringsklimatet måste formas så att Sverige klarar av att tävla med de mest konkurrens- kraftiga delarna av världen i fråga om goda villkor för företagande och investeringar. Omvärldsförståelse och förändringsbenägenhet i politiken är helt avgö- rande för Sveriges framtida position. Det är i detta perspektiv förödande att som regeringen gör klamra sig fast vid stela modeller, rigida arbetsmarknadsreg- ler och världens högsta skattetryck - trots allt. Tillkomsten av jobb på lång sikt bygger på en till- växt bland de små och kanske framför allt de medel- stora företagen. Negativa attityder till småföretagande har under en lång tid påverkat företagsstrukturen i Sverige. Villkoren för företagarna har helt anpassats till storföretagen, vilket i förlängningen lett till en brist på sådana medelstora företag som finns i många andra länder. Av Sveriges cirka en halv miljon före- tag är den överväldigande majoriteten enmansföretag och bara 3 % har fler än 20 anställda. Sverige behöver en god företagarpolitik, vilket omfattar en mängd förändringar inom områdena skatter, arbetsmarknad, konkurrens, regelförenkling och kanske inte minst Europaengagemang. Framför allt är det viktigt att förändra attityderna till företa- gande och entreprenörskap. Det måste skapas ett gott företagsklimat så att fler kvinnor och män vill och vågar starta och driva företag och anställa medarbeta- re. För att Sverige ska få en växande företagsamhet måste entreprenörskap och företagande löna sig bättre och vara mer uppskattat än vad det är för närvarande. Ett område som vi har talat om här tidigare, och som kanske kommer allra högst upp på företagarnas prio- riteringslista, är trots allt regelförenklingen. Trots regeringens uttalande om vikten av det här för småfö- retag är det inte mycket av positiv art som har hänt. Det bristande tempot i det här regelförenklingsar- betet framgår också i en nyligen presenterad rapport från SAF. SAF har ju varje år från 1994 låtit De- moskop mäta företagarnas egna bedömningar av utvecklingen på regelområdet och hur de upplever myndighetskontakten. Resultatet av den senaste un- dersökningen, som gäller för november i år, visar att varken inrättandet av Simplexenheten vid Näringsde- partementet eller inrättandet av Simplexförordningen har givit några positiva resultat alls. Över hälften av de tillfrågade anser att det har blivit fler regler under de senaste 2-3 åren medan endast 1 % säger sig upp- leva en minskning. Vad gäller regelkvaliteten och komplexiteten i regelverket anser 43 % att det har blivit svårare att följa reglerna medan bara 2 % anser att det har blivit lättare. Enligt vår mening kan och bör de allra flesta av Småföretagsdelegationens förslag omedelbart genom- föras. Regeringen har trots den tid som förflutit en- dast vidtagit ett mycket begränsat antal åtgärder. Och de flesta av dessa är inte konkreta förändringar och förenklingar utan aviseringar av framtida åtgärder eller beslut om uppdrag där det är osäkert vad dessa kommer att resultera i. Vi anser att det nu är hög tid för regeringen att gå från ord till handling. Enligt Folkpartiets mening är en fri konkurrens på lika villkor inom de ramar som sätts upp av etiska principer och lagstiftning det allra bästa verktyget för att tillgodose konsumenternas efterfrågan och för att hushålla med begränsade resurser. En ökad avregle- ring bör ske för att ge utrymme för konkurrens. Sam- tidigt bör konkurrenslagen skärpas och övervakning- en bli ännu mer effektiv. Konkurrensverket bör därför få ökade resurser och en mer framträdande roll. Nya regeringsförslag bör granskas inte bara utifrån ett småföretagarperspektiv utan också utifrån ett konkur- rensperspektiv. Kvarvarande konkurrenshämmande regleringar i den privata sektorn bör identifieras och avvecklas. Ökade medel borde därför ha satsats på Konkurrensverket och konkurrensforskningen, som vi i Folkpartiet vill. Fru talman! Anslaget till näringslivsutveckling i Östersjöområdet har visat sig ha en svag träffsäker- het. Anslaget borde därför dras in och en del använ- das för åtgärder för ökad kärnsäkerhet i Östeuropa i stället. När det gäller uppläggningen och hanteringen av de s.k. Östersjömiljarderna är jag mycket kritisk. Den uppfattningen har styrkts av en inom Utrikesde- partementet gjord lägesrapport avseende Östersjö- miljard 1 som utskottet har tagit del av - dock inte genom Utrikesdepartementets försorg utan genom att rapporten har sänts till Riksdagens revisorer. Därige- nom blev rapporten offentlig. I de slutsatser som formuleras i rapporten finns en förödande kritik av uppläggningen och hanteringen, och det sägs att Regeringskansliet har varit mycket dåligt förberett på att hantera Östersjömiljard 1. När det gäller Verket för näringslivsutveckling vill jag erinra om det ställningstagande som gjordes i en gemensam reservation av Moderaterna, Kristde- mokraterna och Folkpartiet. Där sade vi bl.a. att det naturliga tillvägagångssättet förstås hade varit att man först hade gjort en utvärdering av den hittills förda näringspolitiken, innan förslag om hur man inrättar nya myndigheter läggs fram. När förändringar av det slag som nu är aktuella ska genomföras är det väsent- ligt att de sker i samklang med de berörda aktörerna. Organisationskommittén för den nya myndigheten har uppenbarligen brustit även i detta avseende. Fru talman! En annan fråga som jag vill uppmärk- samma något är vilket stöd Verket för näringslivsut- veckling framöver ska lämna till NRC. Enligt vad vi har erfarit är avsikten från det nya verkets sida att stöd även fortsättningsvis ska ges till de regionala och lokala resurscentrumen och att en inom verket central grupp med ansvar för jämställdhetsfrågor ska följa arbetet. Detta kommer, enligt uppgift, att framgå av regleringsbrevet. Jag vill också framhålla betydelsen av att det viktiga arbete som dessa resurscentrum bedriver inte ska ges sämre förutsättningar än för närvarande. I anslutning till Verket för innovationssystem och den verksamhet som verket ska bedriva vill jag något beröra en speciell fråga. Institutet för kvalitetsut- veckling, SIQ, har framfört farhågor för att den verk- samhet som institutet bedriver ska hamna i ett oklart läge och helt enkelt hamna mellan stolarna. Jag anser att den typ av verksamhet som SIQ bedriver är viktig ur ett näringspolitiskt perspektiv. Likaså menar jag att formen för verksamheten, som karakteriseras av att företag, organisationer och förvaltningar samverkar, är mycket viktig. Jag anser därför att verksamheten även i fortsättningen ska erhålla statligt stöd för sin basfinansiering. Det borde också övervägas om inte det statliga bidraget skulle kunna utgå med ett högre belopp än det som gäller för närvarande, dvs. 2 mil- joner kronor, och därigenom även bättre matcha den företagsfinansierade delen, som för närvarande upp- går till 8 miljoner kronor. I t.ex. Danmark har ett motsvarande institut ett statligt bidrag på 20 miljoner danska kronor, något för oss i utskottet att fundera på. Fru talman! Till sist vill jag framhålla ett par saker som man bör tänka på vid omorganiseringen av det nya verket för näringslivsutveckling. Det är mycket viktigt från trovärdighetssynpunkt att de beställande och utförande funktionerna noga hålls isär. Det är också viktigt att myndighetens verksamhet blir ett komplement och inte en konkurrent till andra icke statliga aktörer. Myndighetens verksamhet får inte tränga ut dessa, och konkurrenssnedvridning får inte förekomma. Ett exempel på denna risk för osund konkurrens är ett projekt, Open for Business, som NUTEK bedriver. Det finns för närvarande privata och ideella aktörer som vänder sig till samma målgrupp, t.ex. Snilleblix- tarna, Ung företagsamhet, Drivhuset, Robinson Cru- soe AB, nätverket KNUT, Jobs & Society, m.fl. Fru talman! Med detta vill jag yrka bifall till re- servation 2. 0401150407611 N 2010-01-01 00:00:00 162186 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GO0947/#anf218