2348467 GO0947 Riksdagens snabbprotokoll 2000/01:47 Torsdagen den 14 december 2000/01 47 2000-12-14 00:00:00 Skattereduktion för utgifter för vissa an- slutningar för data- och telekommunikationer 1BC020E3-0166-4F29-AF13-7F0D88B72EC8 15 STAFFAN WERME (fp) fp Fru talman! Varför, för vem och med vad? De här tre frågorna är typexempel på frågor som borde be- svaras innan en proposition som innebär ökade utgif- ter läggs. Varför ska staten satsa pengar på ett utbyggt bredbandsnät där huvudtesen är att nätet ska "medge överföring med god teknisk kvalitet av multimedie- tjänster"? Man måste ställa sig frågan: Vad är egentligen bredband, inte tekniskt utan funktionellt? Är det ett nytt sätt att kommunicera, att skicka e-post, chatta eller på andra sätt kontakta andra människor? I så fall behövs knappast det vi kallar bredband över huvud taget. De flesta enkla vardagstjänster skulle det gå lika bra att göra via ett modernt modem över en van- lig telefonledning. Det viktigaste här vore att mark- naden skapade ett nytt taxesystem. Tidsbunden taxa, där man betalar för varje minut, borde ersättas av en enhetstaxa för själva teletjänsten. Telia har redan börjat införa detta via sina ADSL-abonnemang. Regeringen tycks ha insett detta när man inte rik- tar in sig på vanlig kommunikation utan i stället talar om multimedier. För multimedier krävs helt andra överföringshastigheter. Bilder och ljud, var för sig eller tillsammans, behöver ett kommunikationsnät som inte ser ut som det vi har i dag, vare sig det är gamla telefonledningar med nya överföringstekniker eller trådlös kommunikation. Men vem behöver då ett nät som ska kunna visa rörliga bilder med ljud på datorn? Blir inte datorn en ersättning för TV:n? Har staten, om det är så, ett ekonomiskt ansvar för att ersätta dem som vill byta från ett TV-system till ett annat? Vilka extra tjänster kräver vi som privatpersoner som innebär att den statliga satsningen kan anses som samhällsnyttig? Vilka tjänster på nätet kräver bredband? Den frågan är kanske extra viktig att fundera över när man vet vilka tjänster på nätet som hittills har visat sig vara de enda som är lönsamma. Det är ju så att det finns en fri marknad. Så kommer man in på fråga två: För vem? Förespråkarna för offentliga satsningar på bred- band brukar hävda att företagandet behöver det. Jag vågar påstå att det är en sanning med mycket stor modifikation. Var finns de undersökningar som visar på företagens behov av bredband som kan medge "överföring med god teknisk kvalitet av multimedie- tjänster"? De allra flesta småföretagare jag pratar med - de som huvudsakligen skulle beröras av propositionens förslag - har inga större krav på bredbandstjänster. Om de använder Internet över huvud taget är det som ett effektivt kommunikationsverktyg. Multimedie- satsningar är för de flesta ganska främmande. Det finns andra satsningar som skulle påverka småföreta- gandet betydligt mer. Vad är det, återigen, som säger att staten ska ge oss privatpersoner stöd för att byta ett TV-system mot ett annat? Det finns ändå en fri fungerande marknad. Så går jag till slutfrågan: Med vad? Tekniken inom detta område går hisnande fort. I dag menar experterna att glasfiberkabel är det enda sättet att klara den snabbhet som behövs, i vart fall fram till ganska nära huset. Men hur säkert är det? Fundera själva tio år tillbaka i tiden. Hur många av oss hade hört talas om Internet, e-post och multime- dietjänster över nätet? Hur många hade ens hållit i en mobiltelefon? Den enda sanningen om framtiden är att den är väldigt svår att sia om. Ingen av oss här kan säga att den teknik som vi i dag ser som lösningen är lösningen i morgon. Kanske är det glasfiber, kanske elledningar, kanske trådlös överföring via master eller satellit eller kanske något helt nytt. Vad gör den fria marknaden? Fru talman! När jag inte är ersättare i riksdagen är jag kommunpolitiker i Örebro. Vi har under hösten haft ungefär samma diskussion i kommunstyrelse och kommunfullmäktige som vi för här i riksdagen i dag. Alla partier är eniga om att frågan är svår. Ska kom- munen gå in och gräva för eget bredbandsnät? Vi har inget givet svar. Frågan har delat de flesta partierna. Majoriteten har ändå, liksom majoriteten i kammaren troligtvis kommer att göra, tagit ett beslut om att i princip påbörja utbyggnaden. Folkpartiet i Örebro har intagit samma ståndpunkt som Johan Pehrson företrätt för Folkpartiet i utskot- tet. Det finns helt enkelt för mycket okänt och för mycket osäkerhet för att man ska kunna gå in med en offentligt finansierad satsning på en marknad som ändå redan finns och där det privata företagandet redan agerar. Den privata sektorn ska inte störas i onödan i en väl fungerande marknadsekonomi. Det privata kapitalet är ett riskkapital och ska också kun- na få ta både risker och vinster i en framtida bred- bandsutbyggnad. Med detta, fru talman, skulle jag vilja yrka bifall till reservation 4 i utskottets betänkande. 0791588767213 N 2010-01-01 00:00:00 161983 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GO0947/#anf15