2348466 GO0946 Riksdagens snabbprotokoll 2000/01:46 Onsdagen den 13 december 2000/01 46 2000-12-13 00:00:00 Aktuell debatt: Alliansfriheten och dess innehåll aktuell debatt 012F275A-9A1E-466F-80AD-114EF2C8468D 115 Utrikesminister ANNA LINDH (s) s Fru talman! Här kan vi ser hur alliansfriheten an- grips från två håll. Det gäller dels dem som vill upphäva den, som Lars Leijonborg som nu var uppe och gjorde en lång plädering för varför Sverige borde gå med i Nato. Vad innebär då det egentligen för Sveriges säkerhets- politik? Jo, det innebär att det inte längre är här i Sveriges riksdag som man fattar besluten om ifall svenskar ska delta i krigsinsatser. De besluten kan fattas i Washington, i Ankara eller någon annanstans runtom i världen. Det är inte Sveriges riksdag som längre bestämmer om Sverige ska delta i krig. Det innebär också att vi riskerar att rucka på sta- biliteten i vår del av världen trots att vi alla vet att säkerhetsmönstren ännu inte riktigt har satt sig här. Det skulle inte öka säkerheten för Sverige, Lars Lei- jonborg. Det skulle också innebära att Sverige inte längre kan spela den roll som vi t.ex. gör när det gäller kärn- vapennedrustningen. T.o.m. Natoländer kan ju ibland tycka att det är väldigt bra att ett land utanför Nato kan driva på kärnvapennedrustningen. Detta var det ena angreppet mot alliansfriheten. Det andra angreppet ser vi hos dem som i och för sig säger att de stöder alliansfriheten, men samtidigt förklarar att Sverige inte är alliansfritt och därmed undergräver alliansfrihetens trovärdighet. Detta har vi hört exempel på både från Miljöpartiet och från Vänstern. Lars Ångström sade att jag inte sade någonting om alliansfrihetens innehåll. Jag förklarade väldigt bestämt att den militära alliansfriheten består. Jag ägnade också en stor del av mitt tal åt detta att vi ska ha en bredare förklaring och beskrivning av allians- frihetens syfte. Den ska inte bara syfta till att vi ska kunna vara neutrala i händelse av krig i vårt närområ- de. Jag tycker att både Miljöpartiet och Vänstern om ni menar allvar med att ni tror på alliansfriheten inte borde vara rädda för att då också delta i en debatt om att alliansfriheten faktiskt har ett vidare och ett breda- re syfte än att Sverige ska kunna förklara sig neutralt. Det har vi faktiskt inte gjort sedan andra världskriget. Nästa fråga gäller EU och krishanteringen i EU. Den första och den viktigaste säkerhetsaspekten på EU kommer vi inte att beröra här i dag. Det är utvidgningen - att ena öst och väst. Den andra delen som handlar om säkerheten i Eu- ropa är den krishantering som EU nu bygger upp. Den står på tre ben: det militära, som vi har talat om, och det civila, där Sverige har varit drivande och där det bl.a. har handlat om hur vi ska få tillräckligt många poliser och tillräckligt stora räddningsstyrkor som kan ställa upp i katastrofsituationer. Det har också handlat om det förebyggande, som är det tredje benet. Vi fick en första rapport nu till Nice, och vi kommer att göra en rapport under det svenska ordför- andeskapet. Nu ifrågasätts detta av Miljöpartiet och Vänstern. De säger: Detta innebär ju att EU också kan agera långt utanför EU:s gränser. Ja - det är klart att om FN kallar så ska EU kunna ställa upp! Vi har resurser och FN har legitimitet och ansvar. Kofi Annan har varit oerhört intresserad av ett samarbete med EU när det gäller krishanteringen. Varför vill Miljöpartiet och Vänstern förneka FN de resurserna? 0987448696517 N 2010-01-01 00:00:00 161859 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GO0946/#anf115