2348466 GO0946 Riksdagens snabbprotokoll 2000/01:46 Onsdagen den 13 december 2000/01 46 2000-12-13 00:00:00 Aktuell debatt: Alliansfriheten och dess innehåll aktuell debatt 5FDD8C79-789A-4094-BF11-DF46368AE9AA 113 LENNART DALÉUS (c) c Fru talman! Jag vill inledningsvis välkomna utri- kesministerns tydliga besked om det fortsatta arbete med den svenska säkerhetspolitiken. De nygamla konflikter som har uppstått efter murens fall har tyd- ligt visat att den gamla tidens säkerhetsarrangemang har sina svårigheter. Under lång tid visste den demokratiska världen inte hur man skulle hantera konflikterna i Europa. Men till sist har vi ändå sett en utveckling där männi- skors rättigheter kommit att väga tyngre än diktato- rers och staters möjlighet att gömma sig bakom suve- räniteten. Om än komplicerat och många gånger svårt är detta en välkommen utveckling. Fru talman! Svensk säkerhetspolitik måste utfor- mas så att det framgår att vi tar ansvar för både vårt närområdes och hela Europas fred och säkerhet. I den situation som råder är det naturligt att Sverige deltar som en aktiv och engagerad partner i det arbetet, att vi inte stillatigande ser på när människor far illa i inbördeskrig och konflikter på vår kontinent. När situationen ser ljusare ut än på länge, då är frågan om man ska återgå till det kalla krigets inåt- blickande hållning och vägra se möjligheterna att värna människor i stället för makthavare. Svaret måste ju vara nej. Det innebär inte att vi överger alliansfriheten. Det finns inget som talar för att ett svenskt medlemskap i Nato skulle öka vår säkerhet. Det finns inte heller något stöd för att EU ska ut- vecklas till en militärallians. Sverige och flera andra länder kommer att hindra en sådan utveckling. Miljöpartiets och Vänsterpartiets beskrivning stämmer förstås inte med verkligheten. Det är en tydlig skillnad mellan att kunna hantera kriser och att ingå i en militärallians. Ni i Miljöpartiet och Vänster- partiet är beredda att offra det ena för att förhindra det andra. Det är ingen ansvarsfull politik. Den svenska alliansfriheten bidrar aktivt till att förbättra säkerheten runt Östersjön. Genom vår posi- tion kan vi tillsammans med Finland arbeta för att närmare och mer förtroligt skapa samarbete mellan Östersjöstaterna, Ryssland, Nato och EU. Mycket är gjort, och mycket återstår att göra. Det är naturligtvis regeringens sak att se till att på rätt sätt hålla i EU:s ordförandeklubba i den frågan under nästa halvår. Fru talman! Vår alliansfria hållning ger oss ut- rymme att inta olika förhållningssätt om mot all för- modan en konflikt skulle bryta ut. Utöver neutrali- tetsoptionen finns exempelvis möjligheten att agera för att dämpa konflikten eller för att skapa fred i en- ligt med EU:s Peterbergsuppgifter. Att ensidigt hävda att alliansfriheten måste leda till neutralitet i händelse av krig är att blunda för verkligheten som den ser ur med politiska, moraliska och känslomässiga åtaganden inom ramen för EU och runt Östersjön. Alltmer talar för att neutralitetsoptio- nen blir allt mindre sannolik, även om den fortfarande finns. Att skrota alliansfriheten för att neutralitetsop- tionen försvagats är dock lite grann att skjuta på pia- nisten. Fru talman! Centerpartiet har tillsammans med regeringen tagit ansvar för att dra slutsatser av att utvecklingen i vår omvärld har förändrats. Hela den nya inriktningen av det svenska försvaret har handlat om just det. Vår förmåga att hantera kriser ökar sä- kerheten i vårt närområde. Det är naturligt att det arbetet fortsätter genom tydliga besked om vart vi strävar. Utrikesministerns besked är viktigt och ger förutsättningar för att Sverige också i framtiden ska kunna bidra konstruktivt till säkerheten i hela Europa. Fru talman! Miljöpartiets och Vänsterpartiets age- rande är fullständigt obegripligt. Man kritiserar och angriper dem som tar ansvar för en trygg utveckling i hela Europa, arbetar för att bryta ned misstron och öka samarbetet och som vill att Sverige ska vara med och ta ansvar när kriser utbryter. Vänsterpartiets och Miljöpartiets alternativ är utanförskap och isolering, misstro och maktspråk. Det inger inget förtroende. Det är en väg som ökar otryggheten i Europa och i Sverige. Det finns många utmaningar att ta sig an för att öka säkerheten i Europa. Ett alliansfritt men öppet, samarbetsvilligt och konstruktivt Sverige kan vara en viktig del i det arbetet. Jag ser gärna den här debatten som ett startskott för ett sådant fortsatt arbete om hur vi formulerar och utnyttjar säkerhetspolitiken på 2000-talet. 0200003128803 N 2010-01-01 00:00:00 161857 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GO0946/#anf113