2348466 GO0946 Riksdagens snabbprotokoll 2000/01:46 Onsdagen den 13 december 2000/01 46 2000-12-13 00:00:00 Aktuell debatt: Alliansfriheten och dess innehåll aktuell debatt EE046C3D-1BDC-4D84-8702-F0D3498B8A5E 111 LARS OHLY (v) v Fru talman! "Alliansfriheten är vårt viktigaste medel för att även i framtiden slippa dras in i ett krig. Det vet svenska folket, och därför sluter en överväl- digande majoritet av vårt folk upp kring den militära alliansfriheten. Den är inte till salu eller förhand- lingsbar." Så sade försvarsminister Thage G Peterson i riks- dagen den 11 oktober 1995. Nu är den svenska utrikes- och säkerhetspolitiken på glid. Nu förtalas den svenska alliansfriheten, och neutralitetspolitiken urholkas. I riksdagen förespråkar Moderaterna och Folkpar- tiet ett svenskt medlemskap i Nato. För att legitimera sitt ställningstagande påstår man att neutralitetspoliti- ken utgjort ett hinder för klara ställningstaganden. Man påstår att alliansfriheten egentligen aldrig existe- rat. Och man påstår att neutraliteten förlorat all rele- vans i och med Warszawapaktens sammanbrott. Tyvärr får man ibland stöd av regeringen i miss- krediteringen av neutralitetspolitiken. Så sent som i oktober upprepade Göran Persson här i riksdagen den doktrin som ligger till grund för våra säkerhetspoli- tiska avgöranden. När nu utrikesministern tar avstånd från samma doktrin går man, som vi hörde, modera- terna till mötes. Plötsligt säger sig regeringen ha insett att syftet med alliansfriheten är bredare än att vi ska kunna stå utanför krig. Har det inte varit så tidiga- re? Det här är ytterligare förtal av den svenska neut- ralitetspolitik som vi tidigare varit överens om. Alliansfriheten har historiskt varit mycket mer än frånvaron av krig. Neutralitetspolitiken har aldrig enbart handlat om en balansgång mellan två militä- rallianser. Den svenska alliansfriheten och neutrali- tetspolitiken har heller inte inneburit att Sverige har avstått från att protestera mot övergrepp. Tvärtom, vi har på grund av neutralitetspolitiken kunnat klart ta avstånd från förtryck, krig och orättvisor. Sveriges säkerhetspolitiska doktrin är alliansfrihet i fred, med möjlighet till neutralitet vid krig i vårt närområde. Den främsta förutsättningen för att en doktrin ska fungera är dess trovärdighet. Formellt sett kommer EU knappast att kalla sig för en militärallians under de närmaste åren. Men hur omvärlden kommer att uppfatta unionen är en annan sak. Det beror rimligtvis på hur stor styrkan är och vilket syfte det militära samarbetet har. Enligt EU:s militära mål ska snabbinsatsstyrkan kunna ingripa upp till 4 000 kilometer från Bryssel. Det betyder att EU:s militära styrka når till Pakistan eller till Zaire. Vem kan på allvar hävda att detta inte utgör grunden för en militär allians? Naturligtvis kan man hävda att svaret på frågan om huruvida unionen utgör en militärallians eller inte ytterst beror på vad man tänker använda den militära styrkan till. Förutom operationer av fredsbevarande typ och militärt stöd till humanitära insatser planerar EU för insatser med uppgift att skilja stridande parter åt. Då måste man räkna med mer eller mindre omfat- tande våldsinsatser. Vid svensk medverkan i en sådan insats kan en sida i en konflikt påstå att Sverige med- verkar i en allians som ägnar sig åt angreppskrig, vilket FN-stadgan som bekant förbjuder. Därför är frågan om FN-mandat för EU-styrkan så viktig. Och här har regeringen närmast slagit knut på sig själv i sina försök att hävda att EU:s militarisering inte innebär något hot mot alliansfriheten. Formuleringen "i enlighet med FN-stadgans prin- ciper" som återfanns i dokumentet från toppmötet i Köln tolkade Anna Lindh som att EU inte kommer att genomföra några militära insatser utan ett FN- mandat, också här i talarstolen. Denna tolkning har inget stöd i officiella skriv- ningar. Ingenstans står det uttryckligen att ett beslut i FN:s säkerhetsråd är en förutsättning för EU:s insat- ser. Nato hävdade ju att bombningarna i Jugoslavien skedde i enlighet med FN-stadgans principer. Numera talar regeringen också mest om att ett FN-mandat är en förutsättning för svenskt deltagande. Vid ett flertal tillfällen har jag i olika samman- hang frågat regeringen om den kan garantera att Sve- rige inte kommer att tvingas att solidariskt finansiera insatser som vi inte vill delta i. Det enda svar jag fått är att regeringens uppfattning är att vi inte ska betala. Men nu har ju regeringens uppfattning milt sagt inte alltid visat sig vara så mycket värd när de stora ele- fanterna dansar i ministerrådet. Därför vill jag uppre- pa min fråga: Kan utrikesministern garantera att Sve- rige inte kommer att tvingas bidra till militära aktio- ner som vi själva inte deltar i? När regeringen inte ålar sig fram genom oförenli- ga positioner väljer man ofta tystnad framför en öp- pen debatt och diskussion. Tyvärr har man också visat att man ibland aktivt vill tysta kritiska röster i den säkerhetspolitiska debatten. Regeringen har be- slutat dra in bidragen till Kvinnor för Fred och till Transnationella stiftelsen för freds- och framtids- forskning - två organisationer som har varit kritiska röster i den säkerhetspolitiska debatten. Fru talman! Utvecklingen av EU till en union med militär kraft har gått snabbt. I valrörelsen 1998 sade socialdemokraterna ingenting om det militära samar- betet inom EU. I valrörelsen inför EU- parlamentsvalet 1999 försökte man på alla sätt att tala om att toppmötet i Köln inte hade kommit fram till det som man hade kommit fram till. Det svenska folket har inte haft någon som helst möjlighet att ta ställning till den omorientering av svensk säkerhetspolitik som regeringen håller på att genomföra. Detta är ohederligt. Vänsterpartiet menar att Sveriges deltagande i EU:s militära samarbete borde underställas en folk- omröstning. Låt svenska medborgare avgöra om vår säkerhetspolitik och vår säkerhetspolitiska doktrin är gammalmodig och felaktig. Våga ta debatten i stället för att huka eller förvränga! 0371688419616 N 2010-01-01 00:00:00 161855 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GO0946/#anf111