<anforande>
<dok_hangar_id>2348465</dok_hangar_id>
<dok_id>GO0945</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2000/01:45 Tisdagen den 12 december</dok_titel>
<dok_rm>2000/01</dok_rm>
<dok_nummer>45</dok_nummer>
<dok_datum>2000-12-12 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Forskningspolitik, utbildning och universi- tetsforskning samt studiestöd</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>C867B150-01CA-46C5-925F-71D7D5F94145</anforande_id>
<anforande_nummer>50</anforande_nummer>
<talare>Utbildningsminister THOMAS ÖSTROS (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Fru talman! Per Bill har en underlig definition av
forskningsfrihet. Stiftelserna är i dag ordnade på
sådant sätt att jag tror att vi har en samstämmighet om
att de har funnit en bra plats i den svenska forsk-
ningsorganisationen.
Om man reellt hade varit intresserad av forsk-
ningens frihet när man var i beslutsställning och kun-
de bilda dessa stiftelser så hade ju de här stora medlen
förts över till forskarnas kontroll - till fakultetsmedel
eller i forskningsråden. Men man valde i stället att ta
dem undan forskarnas kontroll. Styrelserna utsågs en
gång, och skulle sedan utse sig själva. Det fanns nå-
gon forskare där, säger Per Bill. Ja, det är klart att det
fanns! Men vem utsåg den forskaren? Vilket infly-
tande hade man som enskild forskare eller som fors-
karkollektiv över dessa stiftelser? Noll och intet!
Detta visar synen på forskningsfrihet. Privatise-
ring och skydd från forskarnas inflytande - det är
Moderaternas version av forskningsfrihet. Jag tror
inte att Centerpartiet t.ex. skulle kunna ställa upp på
den definitionen.
När det gäller Per Bills frågor så tror jag att Ve-
tenskapsrådet kan få en viktig roll också inför riksda-
gen i att vara en stark, forskarstyrd myndighet som
också på ett mycket bra sätt kan arbeta med uppfölj-
ning och kvalitetskontroll. Rådet bör kunna rapporte-
ra till regering och riksdag hur medlen används, inte i
form av ytterligare styrning av riksdagen men så att
riksdag och regering får regelbundna uppföljningar av
hur man arbetar med kvalitetsutvecklingen. Där
kommer Vetenskapsrådet att spela en stor roll.
Medelsfördelningen i Vetenskapsrådet var tydlig
redan när vi lade fram propositionen i våras. De ingå-
ende värdena är desamma, dvs. de tidigare forsk-
ningsråden som nu blir ämnesråd har i princip sina
gamla resurser med sig. Den tabellen skulle naturligt-
vis har varit med i forskningspropositionen, precis
som Gunnar Goude säger. Det är väl bra att man kan
använda skrivelser för att rätta till den typen av mind-
re lapsusar - det är självklart.
Vetenskapsrådets styrelse har dels medel till för-
fogande där satsningar kommer att gå över ämnes-
rådsgränserna, dels möjlighet att agera för att stimule-
ra tvär- och mångvetenskapliga projekt. Det måste
skötas av Vetenskapsrådet självt, som ju styrs av
forskarna själva. Jag tror att vi kan se en mycket
intressant utveckling framöver på det området.
</anforandetext>
<intressent_id>0977281927618</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>161596</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GO0945/#anf50</protokoll_url_www>
</anforande>
