2348465 GO0945 Riksdagens snabbprotokoll 2000/01:45 Tisdagen den 12 december 2000/01 45 2000-12-12 00:00:00 Forskningspolitik, utbildning och universi- tetsforskning samt studiestöd A203EC60-72DC-4E01-A964-921ED219CFEA 31 GUNNAR GOUDE (mp) mp Herr talman! Många av de tidigare talarna har sagt att det är en efterlängtad proposition. Det är ett stort steg som tas när det gäller finansiering av svensk forskning. Vi får en ny organisation för finansiering- en. Min uppfattning är att många av de problem som fanns med den gamla organisationen har lösts. Myck- et av styrningen av medlen ligger i organisationens struktur. Jag skulle vilja säga några ord om de stora fördelarna med den nya organisationen. Vi kan påminna oss hur den gamla organisationen såg ut och hur den har vuxit fram. Vi började någon gång på 60-talet, då utbyggnaden av svensk forskning hade sin start. Sedan har den successivt byggts på, så att Sverige nu är en av de främsta nationerna i världen när det gäller satsningar på forskning. Utbyggnaden skedde i små steg. Vi gjorde sats- ningar inom olika områden av den tillämpade forsk- ningen. Det var skolforskning och arbetslivsforsk- ning. Man startade särskilda små råd eller organisa- tioner som delade ut pengar till forskare som arbetade med arbetsmiljö, kommunikationsforskning, trafiksä- kerhet osv. Det ledde till en mycket splittrad organi- sation för finansiering. Den var splittrad på en mängd olika tillämpningsområden. Det ledde också till att grundforskningen kom på efterkälken. Den snabba utbyggnaden av tillämpad forskning hade inte full motsvarighet när det gäller grundforsk- ningen. Det var en farlig utveckling. Den ledde till en risk för att grundforskningen inom vissa sektorer skulle halka efter och framför allt för att forskarut- bildningen inte höll den takt som krävdes för att den tillämpade forskningen skulle få en bra utveckling med god kvalitet. Forskarutbildning sker som regel inom grundforskningens ram. Det fanns två problem när arbetet på den nya or- ganisationen för finansiering tog fart. Det ena var en obalans mellan grundforskning och tillämpad forsk- ning. Det andra problemet var en splittrad, otydlig och kanske inte alldeles effektiv organisation för finansiering av tillämpad forskning. Med det nya systemet har vi fått en tydlig struk- tur. Vetenskapsrådet har fått uppgiften att finansiera grundforskningen. Det är en fördel för regering och riksdag, när pengarna ska styras ut, att vi har ett tyd- ligt mål för grundforskningen. Vetenskapsrådet har ansvaret. En majoritet i styrelsen är forskare, vilket borgar för att grundforskningens kvalitet kan komma att utvecklas på ett riktigt sätt framöver. Vi har också de tre ämnesråden inom Vetenskapsrådet, tidigare forskningsråd, för områdena humaniora- samhällsvetenskap, naturvetenskap-teknik och medi- cin. I den tillämpade forskningen samlas flera av de små råden. Man samlade kraften i två forskningsråd för tillämpad forskning, med en bra fokusering på de två områden som i t.ex. regeringsdeklarationen har angivits som viktiga för utvecklingen av det svenska samhället. Man talar ju om en utveckling mot ett socialt och ekologiskt långsiktigt hållbart samhälle. Vi har fått ett forskningsråd med tonvikten på de sociala frågorna och ett forskningsråd med tonvikten på miljöfrågor, ekologiska frågor. Det är en enkel och tydlig struktur. När vi nu fattar beslut om hur pengar- na ska gå ut till forskningen leds de tydligt till grund- forskningen och till två väsentliga områden för till- lämpad forskning. Miljöforskningen är speciellt intressant ur Miljö- partiets synvinkel. Den hittar vi i ett av tillämpnings- områdena. Den finns naturligtvis också med i grund- forskningsproblematiken. Vi är nöjda med satsningen på miljöforskning. Vi tycker att vi har fått bra gehör för de problemen. Det har inte alls varit någon strids- fråga. Miljöpartiet står bakom budgetförslaget i dess helhet, eftersom vi har samverkat med regeringen på den punkten, och naturligtvis också forskningsbud- geten. När det gäller forskningspropositionen har vi i högsta grad varit med i samverkan. Det samarbetet har skett på ett fruktbart sätt, tillsammans med Väns- terpartiet och regeringen. Nu har vi en bra struktur. Samtliga borgerliga partier har sagt att Vetenskapsrådet skulle vara en hårt styrande instans. Per Bill nämnde att rådet styrde varje krona till forskningen. Det är inte alls vad som står i förslaget i forskningspropositionen. Tvärtom betonas hela tiden forskningens frihet. Forskarna är i majoritet. Dessutom delar riksdagen ut pengar direkt till de tre ämnesråden. Dem ska inte Vetenskapsrådet dela ut. Däremot är det viktigt att Vetenskapsrådet behåller en del pengar för att kunna göra insatser av övergripande karaktär, för att få tvärvetenskaplig forskning att fungera på ett bra sätt. Det är precis samma organisation som vi i riksdagen tidigare har beslutat om ska gälla ute på universiteten, när vi delar ut pengar till vetenskapsområdena. Då kan universi- tetets styrelse behålla en viss procent för att göra insatser som gynnar tvärvetenskaplig forskning. Det är oerhört viktigt. En allt större del av forskningen får en tvärvetenskaplig eller mångvetenskaplig karaktär. Det är ett bra förslag och ett steg i rätt riktning. Vi ser också att det har skett förstärkningar på samtliga områden. Ingen har sagt att det är försvagningar. Från oppositionens sida talar man naturligtvis om att för- stärkningarna inte är tillräckligt stora. Det ska man väl göra. Ramen har vi tagit i vårbudgeten, så den var gi- ven. Nu handlar det om fördelningen inom ramen. Det är inte rätta tillfället att diskutera ramens storlek. Det är två andra frågor som är de stora problemen. Ingen har berört dem. Jag kan kort beröra dem. Det gäller de pengar för finansiering av forskning som vi inte disponerar i riksdagen eller regeringen. Det är en mycket stor del av forskningsresurserna i landet. Jag tänker på stiftelsepengarna, löntagarfondsstiftelserna. De sågs under förra mandatperioden som ett stort problem. Den andra delen är EU-medlen. Tillsam- mans utgör de medel som är betydligt större än det som totalt sett delas ut av samtliga forskningsråd. EU-medlen t.ex. ligger i storleksordningen 2 miljar- der, varav hälften går till näringslivet. Det kan jämfö- ras med Vetenskapsrådets 1,7 miljarder. Jag kan kort säga när det gäller stiftelserna att samarbetet med de forskningsråd som har funnits tidigare har varit mycket gott. Det har utvecklats på ett bra sätt. Man kan säga att stiftelserna genom den här samverkan har inordnats i den svenska forsk- ningspolitiken, har en naturlig plats där och en tydlig funktion - även om vi inte kan hantera den direkt från riksdagen, vilket jag tycker hade varit en fördel om vi hade gjort. Den utvecklingen har varit gynnsammare än vad vi som har varit skeptiska mot det kanske kunde tro. När det gäller EU-pengarna är det däremot ett stort problem. Ni vet att det ska ske en motprestation av den som tar emot pengar från EU. Låt oss säga att Uppsala universitet får 100 miljoner. Då ska man alltså själv skaka fram 100 miljoner från någon finan- siär i Sverige. Universitetet självt lär knappast orka med det. Dessutom är EU den enda organisation som är befriad från de administrativa kostnaderna. "Befriad" är inte rätta ordet, för de säger helt enkelt att de inte ställer upp på att betala administrativa kostnader. De 18 % som vi nu kommer att besluta ska gälla för overhead-kostnaderna betalar inte EU, inte heller lokalkostnaderna. Säg att vi lägger till 7 % för lokalkostnaderna, vilket är i underkant, blir det 25 %. Detta betyder att om Uppsala universitet får 100 miljoner ska man skaka fram ytterligare 100 miljoner från någon annan bidragsgivare. Därtill kommer 25 % av 200 miljoner, som är 50 miljoner. Det är då 150 miljoner som ska skakas fram för varje 100 miljoner som man får in. Det är klart att det är ett oerhört in- grepp när det gäller styrningen av svensk forskning. Forskarna söker bidrag i EU, och man bestämmer nere i Bryssel, beroende på vilka områden som har prioriterats och vad som kan sökas, vem som får anslagen. Det ligger alltså utanför det som direkt kan styras från forskningsråden. Vetenskapsrådet och forskningsråden har ingen direkt påverkan. Jag tror att det skulle löna sig om man ägnade större intresse åt hur man ska organisera den EU- finansierade forskningen. Det är alltså en mycket stor del av pengarna det handlar om. Jag ser det som nästa steg att det blir en bra styrning från svenskt håll när det gäller t.ex. ansökningarna: att underlätta ansök- ningarna inom vissa områden, gå samman och kraft- samla och få en lösning på det problemet. Jag hade tänkt att inte gå in på några detaljer i propositionen - det är så många som har gjort det. Vi i Miljöpartiet har alltså varit med i utarbetandet av det här förslaget och står helt bakom det. Vi tror att det är ett bra förslag. Det ska bli spännande att se hur forsk- ningsråden och Vetenskapsrådet nu kommer att han- tera de nya resurserna. Friheten är stor, som sagt var, och vi kan gissa att det kommer att bli en bra utveck- ling framöver. (forts.) Ajournering Kammaren beslutade kl. 11.43 på förslag av förste vice talmannen att ajournera förhandlingarna till kl. 13.00. Återupptagna förhandlingar Förhandlingarna återupptogs kl. 13.00. 0281408160607 N 2010-01-01 00:00:00 161577 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GO0945/#anf31