2348465 GO0945 Riksdagens snabbprotokoll 2000/01:45 Tisdagen den 12 december 2000/01 45 2000-12-12 00:00:00 Forskningspolitik, utbildning och universi- tetsforskning samt studiestöd AE1940FA-32E1-402D-BAF6-0496C51B0F1C 168 ANDERS SJÖLUND (m) m Fru talman! Först ska jag fatta mig helt kort om CSN, Centrala studiestödsnämnden, som jag tycker är ett stort problem. Jag tror att alla svenska studenter känner igen sig i den beskrivningen. Vi tycker att CSN helt enkelt inte håller måttet. Tyvärr finns det i praktiken inget alternativ till CSN för flertalet av våra studenter. Detta är självklart en brist som vi tycker måste åtgärdas. Vi moderater förespråkar därför, som ni alla kanske vet, att CSN sätts under konkurrens, just för att kunna höja servicenivån och för att minska kostnaderna. CSN har säkert stora ambitioner och har som mål att kunna svara på 90 % av inkomna samtal, sägs det. I verkligheten kan man bara ta emot omkring 10 %. Man frågar sig vilka kunder som accepterar sådana villkor. Det här är naturligtvis ingen kritik mot CSN:s personal i sig utan mer mot den struktur som studie- medlen via CSN:s monopol utgör. I våras kommenterade CSN:s generaldirektör Björn Mårtensson ett annat problem, nämligen den alltför långsamma hanteringen av återkraven av stu- diemedel. Han säger: "Det måste bli bättre, men vi jobbar med nästippen ovanför vattenytan och försöker med små resurser hantera enorma volymer." Ja, detta hjälper inte studenter som på grund av CSN tvingas försöka leva och studera med näsan under vattenytan snarare än över. Jag har också förstått att samma organisation på grund av resursbrist - hör och häpna! - valt att inte följa upp uppgifter som man får in om studenter som överskrider fribeloppet. Däremot minskar man studi- emedlen för studenter som själva uppger en för hög inkomst. Ärlighet bestraffas alltså, kan man säga. Dessutom kan man undra om det är någon mening med att över huvud taget ha kvar taket på fribeloppet när det ändå är satt relativt högt. Jag frågar: Varför vill regeringen inte löpa linan ut på den punkten? Kort sagt: CSN klarar inte uppgiften utan kan sna- rare beskrivas som en koloss på lerfötter. Fru talman! I betänkandet står det att "studiestödet skall verka rekryterande och därmed bidra till högt deltagande i utbildningen samt ha en utjämnande verkan mellan individer och grupper - - - och där- med bidra till ökad social rättvisa". Är det på det sättet? Har vårt studiemedelssystem bidragit till att ändra den s.k. snedrekryteringen till högskolan? Det ser inte ut att vara så. I varje fall har ingen förbättring skett under de senaste decennierna. Studiefinansieringssystemets utformning med in- komstrelaterad återbetalningstakt och avskrivning av återstående studieskulder vid pensionsåldern minskar incitamentet för individerna att utbilda sig i unga år. Det här försvåras ytterligare av ett progressivt skatte- system som gör att ökade inkomster snabbt äts upp av högre beskattning. För individen betyder en sen stu- diestart inte särskilt mycket och har ingen större in- verkan på livsinkomsten men för nationen som helhet betyder vårt system att Sverige går miste om många begåvningar som hade kunnat bidra till att stärka vår tillväxt och därmed välståndet. På ett konkret område har regeringen närmat sig vår syn, nämligen vad gäller det s.k. fribeloppet i studiemedelssystemet. Vi välkomnar den förbättring som nu föreslås men menar att vi måste gå fullt ut. Fribeloppet bör med andra ord avskaffas i sin helhet. Dessutom tycker vi att räntorna på studielånen ska bli avdragsgilla i beskattningen. Fru talman! Om man tittar närmare på systemet med ett begränsat fribelopp ser man att dagens sys- tem, där statens villkor för lånedelen bygger på den studerandes inkomst, sänder helt fel signaler till den studerande. De signaler som sänds är nämligen "Arbete lönar sig inte". När detta blev klart för min egen dotter Sara som tänker starta sina universitetsstudier i vår blev hon väldigt upprörd. Hon frågade sig: Varför lägger sig staten i om jag vill jobba och tjäna pengar och dess- utom sköter studierna? För mig är det obegripligt, säger hon. Då får det faktiskt bli svartjobb, var hen- nes besked. Jag kan bara hålla med henne. Ungdomar och stu- denter är inte dumma, de ser sambanden. Konsekven- sen blir att lånedelen minskar, och den studerandes inkomst förbättras inte, trots att man anstränger sig. Det är dessutom ur andra än ekonomiska aspekter viktigt att unga studenter ges tillfälle att pröva de arbetstillfällen som trots allt står till buds. Ingen ska straffas ekonomiskt för en ambition att arbeta. Studiestödssystemet är generellt, varför den en- skilde själv måste få avgöra om han eller hon vill ta ut ett fullt lånebelopp med det återbetalningsansvar som följer med detta. En motsvarande inkomstpröv- ning finns dessutom inte i svux- och svuxa-systemen, utan där görs en reducering endast för dem som har pension, livränta eller annan liknande ersättning. Fru talman! Tidigare förslag om att slopa fribe- loppet har avslagits mot bakgrund av att studenterna inte bör uppmuntras till förvärvsarbete utöver en viss gräns, eftersom heltidsstudier normalt är en krävande sysselsättning som kräver en heltidsinsats. Vi menar att detta avgörande måste studenten själv få att klara ut. Kopplingen mellan den studerandes inkomst och möjligheten att låna i studiestödssystemet måste helt tas bort, helt avskaffas vad gäller fribeloppsgränsen. Fru talman! När det gäller den eniga uppslutning- en kring att ge studiemedel till studerande vid Napra- pathögskolan och Svenska kiropraktorhögskolan gläds vi åt att ni i majoriteten nu har anslutit er till den moderata linjen. Vi tycker att det är självklart att utbildningar som leder till legitimerade yrken inom vården, med stor betydelse för tusentals människor med krämpor av olika slag, ska få tillgång till det svenska studiemedelssystemet. En annan viktig del av studiestödet är att det helst ska räcka så att studenterna kan avsluta sina utbild- ningar, även om de är långa. Regeringens förslag om att den maximala tiden för studiehjälp ska sättas till tolv terminer tycker vi är olyckligt. Som regeringen säkert blivit uppmärksammade på under debatten om det reformerade studiestödet finns det faktiskt utbild- ningar som ofta tar mer än tolv terminer att avsluta. Genomgående i kritiken mot de nya studiestödsreg- lerna är att de leder till en social snedrekrytering där endast studenter med rika föräldrar klarar långa ut- bildningar. Det tycker vi är klart olämpligt. En berättigad oro finns för att systemet leder till att endast strömlinjeformade studenter utan livserfa- renhet och mognad klarar att ta examen på de långa utbildningarna. Man går rakt igenom systemet. Man kan fråga sig hur studenter som inte har möjlighet att vidga sina vyer och skaffa sig olika erfarenheter ska kunna möta patienter när sedan stu- denten t.ex. är färdigutbildad läkare? Jag har förstått att Karolinska Institutet t.ex. premierar studenter som har läst andra ämnen när de söker till läkarutbildning- en, och många studenter går andra slags vårdutbild- ningar för att se om de passar inom vården. Som alla fyra borgerliga partier konstaterar i en gemensam reservation vore det mycket olyckligt om denna möj- lighet skulle försvinna i praktiken. Majoriteten föreslår att det ska krävas synnerliga skäl för att studiemedel ska kunna beviljas för längre tid än tolv terminer. Då frågar man sig: Hur ser dessa synnerliga skäl ut? Vi menar att det finns en klar anledning att göra en översyn av studiestödslagen så att skälen som kan ligga till grund för dispenser kan bestämmas så att man vet vad som gäller, att det inte är godtycke eller bara förhoppningar som ska gälla. Hela studiestödssystemet måste vara så utformat, tillsammans med skattesystemet, att det uppmuntrar till långa utbildningar. Utbildning måste alltid löna sig - både för individen och för samhället. Jag avslutar med att säga att jag självfallet ställer mig bakom våra reservationer och särskilda yttrande men nöjer mig här med att yrka bifall till reservation nr 1 under mom. 1. 0916454726102 N 2010-01-01 00:00:00 161714 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GO0945/#anf168