2348465 GO0945 Riksdagens snabbprotokoll 2000/01:45 Tisdagen den 12 december 2000/01 45 2000-12-12 00:00:00 Forskningspolitik, utbildning och universi- tetsforskning samt studiestöd 7163CE1D-222B-4880-9DFB-6BCAF24614EB 14 INGER LUNDBERG (s) s Fru talman! Det är en förmån att få vara med och presentera en spännande proposition i en spännande tid. Vid mynningarna till de älvar i norra Västerbotten där min farfar och hans kamrater en gång flottade timmer börjar nu Internet Bay. Så kallar många ung- domar det område som sträcker sig från Skellefteå upp över norra Finland. Det har inspirerats av hän- givna forskare vid Luleå universitet, utvecklats ur tankar från andra sidan Atlanten, från KTH och andra lärosäten i vårt land. Häromveckan läste jag i Nerikes Allehanda om en Örebrokvinna som drabbats av Parkinson. Hon kan börja plugga nu igen tack vare de forskarinsatser som har lagt grunden till L-Dopa. På gamla verkstadsindu- strier prövas materialteknik som ger nya förutsätt- ningar för morgondagens produkter och produktions- processer. Sverige är tillsammans med Förenta staterna det land i världen där varje invånare satsar mest pengar på forskning. Propositionen visar att Sverige - trots att vi har haft tuffa sparmål - tillhör de få länder som har orkat fortsätta att satsa nya offentliga medel på forskning under 90-talet. Alltsedan Tage Erlanders tid har stöd till svensk forskning - inte minst grundforskning - varit en grundsten i socialdemokratisk politik. Det har också haft bred förankring i riksdagen. Det ger resultat. Tillsammans med Schweiz toppar vårt lands fors- kare listan över publicerade artiklar per invånare. Svenska forskare nämns med respekt. Samtidigt sat- sar svenskt näringsliv stora pengar på forskning och utveckling, 2,7 % av BNP. Det är mycket, också sett mot den statliga satsningen. Per Bill har rätt. Vi ska vårda den forskningen. Det gör vi bl.a. genom att ha en kreativ och utvecklande utbildningsmiljö i Sverige som gör att unga människor orkar, vågar och vill satsa på forskning och kreativa lösningar. Den näringslivsfinansierade forskningen har ett starkare fokus på utvecklingsarbete och tillämpad forskning än den som stöds med skattepengar. Forskningspropositionen bygger på ett gediget ar- bete av Utbildningsdepartementet. Den har arbetats fram i samarbete mellan de tre samarbetspartierna. Men det är också en proposition där väldigt många och inte minst den allmänna debatten satt viktiga spår. Det började med den parlamentariska utredningen Forskning 2000. Den slog fast statens ansvar för grundforskningen och markerade att vi efter en tid av mycket kraftiga satsningar på tillämpad forskning - inte minst genom forskningsstiftelserna - måste säkra grundforskningens starka roll i Sverige. Forsk- ning 2000 slog också fast behovet av att stärka resur- serna till teknik och naturvetenskap. Parallellt med Forskning 2000 arbetade utred- ningen God sed i forskningen. Den har satt viktiga spår i propositionen, inte minst vad gäller deklaratio- nen om lärosätenas ansvar för god forskningssed. Staten har tillsammans med näringslivet genom Industriförbundet och IVA stimulerat till en spännan- de framtidsanalys i den breda studien Teknisk Fram- syn. Forskare och praktiker från breda områden i samhället har sökt några av de grundbultar som kan bidra till ett Sverige i harmonisk tillväxt. Bland de områdens om Teknisk Framsyn särskilt har lyft fram finns områden där nya pengar satsas i forskningspropositionen. Det handlar om IT, biotek- nik, materialteknik, utbildning, men också om vård och omvårdnad. De senare är områden som tidigare inte varit lika mycket i fokus i den allmänna forsk- ningsdebatten. Lärosätena har gjort stora insatser för att formule- ra forsknings- och kunskapsstrategier. Arbetet har drivits på varje enskilt universitet och varje enskild högskola. Det har haft ett dubbelt värde. Det har påverkat propositionens utformning och också stärkt det enskilda lärosätets möjlighet till profiliering och samverkan med alla. Framgångsrika försök med forskarskolor har satt spår i det förslag som nu ligger på riksdagens bord. En gemensamt insikt om vårt ansvar för ekologisk uthållighet har satt spår hos oss alla och måste ge- nomsyra det arbete som utförs inom alla kunskaps- och forskningsområden. Jag tror inte att jag är orättvis om jag deklarerar att visst har Gunnar Goudes och Miljöpartiets envetna bevakning av miljöperspektivet under arbetet med propositionen haft betydelse både för medelstilldel- ningen och för markeringar i propositionen. Den forskning som utförs vid universitet och höskolor spelar en avgörande roll för Sverige som forskningsnation. Det har varit ett begränsat utrymme för stora satsningar under de tuffa sparår vi nu har bakom oss. Jag kan ändå vara stolt över att vi kan konstatera att de fasta forskningsanslagen har kunnat öka trots det stora saneringsarbete samhället har gått igenom. Nu finns det resurser att gå vidare. Totalt ökar resurserna för satsning på universitet och hög- skolor med årliga ca 650 miljoner de närmaste åren. Det är mycket pengar. Det svenska forskarsamhället ska präglas av sam- verkan och förmåga till kraftsamlingar. Det kan vi åstadkomma genom att ta vara på möjligheter i hela landet. En betydande del av de fasta forskningsresur- serna avser nya universitet som Karlstad, Örebro och Växjö. De genomför nu mycket kraftiga ökningar på forskningsområdet. Antalet professorer har t.ex. mer än fördubblats de senaste åren. Forskningspropositionen innehåller också förslag till förstärkningar av fasta forskningsresurser vid övriga högskolor med målet att alla lärosäten ska ha möjlighet att utveckla och förstärka sina forsknings- profiler och erbjuda sina studenter närkontakt med forskningen. Särskilda pengar satsas på att förstärka de fasta forskningsresurserna för humaniora vid de gamla universiteten. Ju svårare framtidsfrågorna blir, desto viktigare är det att dagens utveckling är väl förankrad i trygg kunskap om frågor som människans historiska arv, filosofi, kultur och etik. Fru talman! Propositionen innehåller en kraftig förstärkning av rådsresurserna. Det nyinrättade Ve- tenskapsrådet kommer år 2003 att disponera ytterliga- re nästan en halv miljard kronor för satsningar på grundforskning. Rådets uppgift är att tillsammans med ämnesråden stödja forskning av högsta veten- skapliga kvalitet inom samtliga vetenskapsområden. Rådet ska ta ansvar för vissa för hela forskarsam- hället gemensamma frågor som finansiering av dyrbar vetenskaplig utrustning och internationell forsknings- samverkan. Rådet har också ansvar för att utveckla forskningsinformation och dialog. Kraven ökar när nu varje medborgares framtid blir alltmer beroende av forskarsamhällets framsteg, och kraven på kloka beslut om hur vi människor ska ta vara på forskning- ens frukter ökar. I resurserna till Vetenskapsrådet finns också sär- skilda pengar till genusforskning. Där spelade tidiga- re FRN en viktig roll. Vetenskapsrådet kommer att en viktig roll för forskningen inom enskilda vetenskap- sområden. Huvuddelen av pengarna tillförs råden utan särskilda anvisningar. Men där finns också me- del för att kraftsamla kring viktiga framtidsområden. Det handlar om IT, bioteknik, materialteknik, huma- niora, vård, konst, utbildning och miljö. Låt mig bara nämna några ord om de tre områden som tidigare inte uppmärksammats lika mycket som nu. Det gäller först satsningarna på forskning kring utbildning och lärande. Här satsas 114 nya miljoner i forskningspropositionen. Till det kommer nya pengar till Skolverket. Sveriges möjligheter att ge alla med- borgare en god utbildning kommer att ha avgörande betydelse för våra möjligheter att lyckas som kun- skapsnation. Då behöver lärarutbildningar och männi- skor på fältet tillgång till engagerad och högkvalitativ pedagogisk och didaktisk forskning. Jag är förvånad över att det parti som talar högst och bredast om den svenska skolan, Folkpartiet, inte ansett det mödan värt att stödja en sådan satsning hos Vetenskapsrådet. Kanske är det så illa med dagens skolpolitik hos Folkpartiet att den inte tål att kon- fronteras med seriösa forskares analyser. Sedan gäller det satsningarna på vårdvetenskap. Jag är stolt och glad över att propositionen och betän- kandet gör påtagliga markeringar av behovet av forskning kring vård och omvårdnad både i resurser till Vetenskapsrådet och genom en särskild forskar- skola. Detta är en tung samhällssektor. Den är inne i så svåra omdaningar att forskarsamhällets stöd är nödvändigt. Slutligen gäller det satsningen på konstnärlig ut- bildning. 20 miljoner är inte våldsamt mycket pengar. Men det är ett tydligt uttryck för att regeringen har förstått den kraft som ligger i samspelet mellan kul- tur, humaniora och de tekniska och medicinska fram- steg som görs på olika samhällsområden. De satsningar som görs i betänkandet har dubbla syften. Det första är att genom hög kvalitet, profile- ring, fokusering och samverkan öka vår gemensamma kunskap. Det andra är att säkra att Sverige både nu och i framtiden har tillgång till engagerade och skickliga forskare. Svensk forskning står inför ett generationsskifte. Därför görs rejäla satsningar på en fortsatt utbyggnad av forskarutbildningen. Den får stöd av de 16 nya forskarskolor som kommer att spela en viktig roll för att stimulera till bättre forskarutbildning, att bygga nätverk och fånga upp nya forskarbegåvningar. Lärosätenas ansvar för utbildning och stöd till handledare markeras. I betänkandet slås också fast behovet av goda karriärmöjligheter för unga forskare. Till rådens uppgifter hör att fördela betydande resur- ser. År 2003 finns 110 nya miljoner till rekryterings- anställningar och individuella bidrag till framstående unga forskare. Herr talman! Forskningspropositionen ger resur- ser och inriktningar som ska säkra och utveckla Sve- rige som framstående forskningsnation. Forsknings- ministern, som snart står inför att samordna dialogen om EU:s forskningspolitik, kommer säkert mer initie- rat än jag att kunna berätta om det internationella samarbete där Sverige är en viktig medaktör. Låt mig därför ägna sista delen av mitt anförande till några små påpekanden kring de reservationer som står som alternativ till dagens betänkande. Det är ingen enkel uppgift, herr talman. Oppositionen är egentligen bara enig när den skäller på regeringen. Sedan spretar det åt alla håll. Moderaterna gör satsningar på ett institute of he- alth till sin huvudfråga. Där står det ensamt mot sina övriga borgerliga kolleger. Centern vill minska satsningarna på de äldre läro- sätena och göra de kraftfulla satsningarna på nya universitet och högskolor ännu större. Moderaterna säger nej till varje tanke på att ta nå- gon regional hänsyn. Kristdemokraterna vill föra in kraven på kristen etik och västerländsk humanism som vägledande för svensk forskning. Alla vi övriga partier är eniga om att det är både farligt och dumt. Vad som är värre är att Moderaterna t.o.m. säger nej till att lagreglera kraven på god forskningssed. Folkpartiet säger nej till Vetenskapsrådets sats- ning på utbildningsvetenskap, medan Kristdemokra- terna vill öka anslaget. Herr talman! Man kan nog konstatera att det är tur för svenska folket att det har valt den regering det har valt. Herr talman! Riksdagen kan genom att ge anslag och förutsättningar på viktiga områden skapa en god grund för svensk forskning. Men ingen av oss kan göra jobbet. God forskning handlar om hängivna insatser från enskilda forskare som tålmodigt och passionerat söker nya sanningar och ifrågasätter gamla. Genom IT och moderna kommunikationer har de fått nya möjligheter att kommunicera mellan läro- säten och över nationsgränser. Det handlade förr nästan bara om män. Det hand- lar i dag om kvinnor och män som tillsammans som goda kamrater söker sig fram över nya fält. Ett vet vi, och det är att deras förmåga till engagemang kommer att spela en avgörande roll för allas våra möjligheter i framtiden. Herr talman! Hur var det skalden sade? Det är passionen som öppnar dörren för de nya framstegen. Det är fantasin som driver våra fabriker. Jag yrkar bifall till hemställan i betänkandet. 0512424416400 N 2010-01-01 00:00:00 161560 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GO0945/#anf14