2348464 GO0944 Riksdagens snabbprotokoll 2000/01:44 Måndagen den 11 december 2000/01 44 2000-12-11 00:00:00 Hälsovård, sjukvård och social omsorg D32B20FB-41CD-48B7-8325-FE85D0D0C340 1 INGRID BURMAN (v) v Fru talman! Socialutskottets betänkande behand- lar utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg. Betänkandet utgår från budgeten, som är ett samarbete mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. I betänkandet behandlas också en rad motioner från den allmänna motionstiden. Jag ska återkomma till några av dem. Fru talman! Flera rapporter visar att klassklyftor- na växer. Rapporterna redovisar utvecklingen fram till 1998, en period som i stort kännetecknas av be- sparingar och nedskärningar i offentlig sektor. I dag ökar tillväxten. Det är då den sittande majoritetens uppgift att se till att tillväxten fördelas så att alla människor får del av den. Det är ett nästan klassiskt uttalande att det går bra för Sverige, men det går inte bra för alla människor i Sverige. Det är dags att ändra på det, och i någon mening är förslagen i utgiftsom- råde 9 ett led i det arbetet. Hälso- och sjukvården förstärks med 1 miljard år 2001 och med sammanlagt 9 miljarder under perio- den 2001-2004. Pengarna ska satsa på primärvård, äldreomsorg och psykiatri. Det är viktigt att under- stryka att pengarna fördelas i denna budget och inte, som vissa velat göra gällande, i den särproposition som debatterades i kammaren helt nyligen och där en del av inriktningen var ökad privatisering av primär- vården, en proposition som Vänsterpartiet inte stod bakom. Resursförstärkningen däremot är en del av budgetuppgörelsen mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Det är en viktig och nödvändig resursförstärkning för att möta de ökade behov som finns, eftersom vi som befolkning blir allt äldre och nya behandlingsmetoder kommer till. Detta kräver både mer personal och utrustning. Enligt alla tillgängliga skatteprognoser får också landstingen högre skatteintäkter. Trots det kan det finnas all anledning att återkomma till frågan om resursförstärkningar när det gäller sjukvården och äldreomsorgen. Vänsterpartiet har inte stängt dörren för att det kan komma att behövas mer pengar. Det handlar bl.a. om att kunna klara av rekryteringen av personal till sjukvården i framtiden, och då behöver vi ett löneläge som gör att människor söker sig till detta viktiga område. Det handlar också om att klara målet att vårdens kvalitet och tillgänglighet ska för- bättras. Vad vi inte behöver är ytterligare vinstintressen i vården. Kammaren kommer att få tillfälle till en för- djupad diskussion om detta på onsdag, då vi ska dis- kutera betänkandet om sjukhus med vinstsyfte. Jag vill inte föregripa den debatten men kan konstatera att generella system och en väl utbyggd offentlig sektor har varit grunden för att utjämna klyftorna i samhäl- let. När vi nu har tagit oss an uppgiften att laga revor- na i välfärden är det inte genom att privatisera, kon- kurrensutsätta och låta vinstintressena styra som det ska ske. Historien har visat oss att när det är vinstin- tressena som får styra är det alltid de rika, de mer välbesuttna som klarar sig bäst, som kan köpa "extra" tjänster, i detta fall vård. De som har behoven men inte tillräckligt tjock plånbok klarar sig sämst. I betänkandet fastställs mål för de olika områdena. När det gäller folkhälsan är målet att folkhälsan ska förbättras för de grupper i samhället som är mest utsatta ur hälsosynpunkt. Vi vet att hälsa liksom ohäl- sa är klassrelaterad, att de med svag ekonomi också har den sämsta hälsan, att medellivslängden i dag ökar i alla grupper utom bland kvinnor i LO-gruppen med okvalificerade yrken. Vi vet att långtidssjuk- skrivningarna ökar mest bland kvinnor i offentlig sektor, ofta i låglöneyrken. För Vänsterpartiet är det alldeles självklart att målet bör vara att förbättra folk- hälsan för just dessa grupper. Moderaterna har till- sammans med Kristdemokraterna och Centerpartiet reserverat sig mot detta. Man menar att folkhälsan bör förbättras för alla och särskilt för de hälsomässigt utsatta grupperna. Vi menar att det är dags att rikta insatserna till dem som bäst behöver det, och då handlar det om de mest utsatta. Det satsas också utvecklingsmedel till åtgärder för hemlösa. Den kommitté som började sitt arbete 1998 för att föreslå och initiera åtgärder som syftar till att skapa en bättre situation för hemlösa ska fortsätta sitt arbete även 2001. Det pågår också en rad projekt ute i landet som har förbättrat situationen för många hem- lösa. Samtidigt är det viktigt att konstatera att fortfa- rande lever alldeles för många människor utan per- manent boende, i trappuppgångar, på parkbänkar, i tunnelbana och en förfärande stor del av dem är psy- kiskt sjuka. Samhället och vi politiker har faktiskt misslyckats hittills. I nästan samtliga av landets kommuner finns det hemlösa, och detta oavsett vilken majoritet som styr. Det är bra att vi i denna budget fortsätter arbetet med att initiera åtgärder, men det börjar också bli dags att utveckla fler redskap för att säkra människors rätt till en egen bostad, t.ex. genom att lagstifta så att bostaden blir en social rättighet. Detta kan t.ex. ske inom ramen för den socialtjänstlag som ska presenteras för riksdagen i vår. Vi förstärker tandvårdsförsäkringen tre år i rad och börjar med att minska kostnaderna för proteser, dvs. en åtgärd som bör minska tandvårdskostnaderna för de äldre. Samtidigt har också en utredning tillsatts som har till uppgift att göra en samlad utvärdering av det reformerade tandvårdsstödet. Särskilt ska utreda- ren titta på förutsättningarna för att förbättra stödet vid höga behandlingskostnader för äldre. Jag liksom socialministern förutsätter också att utredaren kom- mer att belysa situationen för yngre vuxna och deras förutsättningar att få den tandvård de behöver. På sikt måste målet vara att tandvården ska in under hög- kostnadsskyddet, något som Miljöpartiet har reserve- rat sig för. Vi avvaktar utredningen och avser i kom- mande förhandlingar att driva frågan om en stegvis utbyggnad av tandvårdsförsäkringen, där vi succes- sivt bygger ut högkostnadsskyddet för prioriterade grupper. Vi avser alltså att bygga ut tandvårdsförsäk- ringen stegvis, och det känns bra att konstatera att det inom de tre samarbetspartierna finns en samsyn om att tandvårdsförsäkringen ska byggas ut och att sats- ningarna under 2001-2003 är ett första steg. Det finns alltså förslag inom utgiftsområdet som leder framåt. Det handlar om satsningen på sjukvår- den och äldreomsorgen, om personliga ombud för psykiskt sjuka, om satsning på tandhälsa, om satsning på hemlösa, om satsning på de sämst ställda grupper- na när det gäller folkhälsa. Det handlar om en fortsatt satsning på kvinnojourerna och på Rikskvinnocent- rum. Det handlar också om en satsning på utökad in- formation om tobakens skadeverkningar och om mer pengar för att minska den totala alkoholkonsumtio- nen. Det tillsätts en utredning när det gäller hjälpmedel för studerande med funktionshinder och hur den nya teknik som utvecklas på hjälpmedelsområdet ska kunna komma olika grupper till del. Riksdagen har också nyss fattat beslut om att ta bort 65-årsgränsen för rätt till personlig assistent. Detta är steg i rätt riktning när det gäller att ut- veckla välfärden i Sverige. Även om mycket återstår att göra för att säkra välfärden för de sämst ställda så är detta steg i rätt riktning. För nu är det deras tur - alla dessa grupper som inte har kunnat glädja sig åt höjda fastighetspriser eller åt att vinna på börsens uppgång. Det gäller alla dessa grupper som i dag står utanför arbetsmarknaden och som inte fått del av en reallöneökning. Nu handlar det alltså om att fortsätta driva välfärd och satsa på en aktiv arbetsmarknadspolitik som för människor ut på arbetsmarknaden. Det handlar om generella system, rättighetslagar och en utbyggd offentlig sektor. Det är de samverkande partierna som är en garant för att detta sker. Det finns en rad borgerliga reservationer till be- tänkandet som i och för sig är sympatiska - en del. Problemet är att de har en prislapp. De finansieras ofta med neddragningar på andra områden. Modera- terna t.ex. betalar sina satsningar på handikappoliti- ken med sänkta nivåer i sjukförsäkring, a-kassa och föräldraförsäkring, med minskat vuxenstudiestöd, minskad arbetsmarknadspolitik och med minskat bistånd. Sammanlagt sänker man skatter med nästan 50 miljarder på ett sätt som ger höginkomsttagaren en skattelättnad på 2 300 kr i månaden och låginkomst- tagaren en skattelättnad på 950 kr i månaden. Klas- sklyftorna växer och trygghetssystemen urholkas. I delbetänkandet Välfärd vid vägskäl, SOU 2000:3, skriver man: "Sverige och de nordiska länderna har etablerat en universell modell för den sociala tryggheten där bi- drag och social service till alla medborgare kombine- ras med inkomstrelaterade socialförsäkringar med inslag av grundtrygghet för dem som saknar inkoms- ter. Detta har kombinerats med en aktiv arbetsmark- nadspolitik och utbyggd social omsorg som medver- kar till en hög sysselsättningsnivå internationellt sett, inte minst bland kvinnor. I ett jämförande perspektiv förefaller denna modell vara mer framgångsrik när det gäller att öka chanserna också för de sämst ställda medborgarna att hantera de påfrestningar som livets olika faser ger." Min slutsats av detta blir att det gäller att förstärka de generella systemen och offentlig sektor om vi vill utjämna klassklyftorna och minska ofärden. Det handlar alltså inte om att privatisera, konkurrensut- sätta och individualisera. Fru talman! Vänsterpartiet står som sagt bakom utgiftsområde 9. Men i betänkandet behandlas också en rad motioner från den allmänna motionstiden. Vänsterpartiet har i den delen två reservationer. Den första handlar om transsexuella. Vi menar att det behövs en utredning för att belysa transsexuella personers situation i samhället. Utredningen ska ock- så lämna förslag för att förbättra deras situation. Den andra reservationen handlar om spelberoen- de. Alltfler blir i dag spelberoende. Det finns i dag fyra behandlingshem för spelberoende - kanske fler. Men däremot har man ingen rätt att få behandling för sitt missbruk. Den frågan avser vi att återkomma till. I reservationen lyfter vi fram det faktum att det stat- ligt ägda AB Svenska Spel tjänar stora pengar på sitt spel och har en aktiv marknadsföring för att locka alltfler att spela. Vad man inte informerar om är de negativa skadeverkningarna som spelandet åsamkar den enskilde och samhället. Vi föreslår att Svenska Spel ska få direktiv som innebär att man ska informe- ra om skadeverkningarna. Detta är inget märkvärdigt. Så har t.ex. Systembolaget en informationsplikt om alkoholens skadeverkningar. Vi menar också att det bör tillsättas en kommis- sion som ska belysa de negativa konsekvenserna av spel i ett brett perspektiv. Inga ytterligare kasinon med internationella regler för spel bör etableras i landet innan kommissionen har avslutat sitt arbete. Vi har också två särskilda yttranden när det gäller Folkhälsoinstitutet och dess uppdrag. Vi har valt att avvakta den utredning som pågår, men vi menar bl.a. att Folkhälsoinstitutet bör få behålla det s.k. homo- sexuppdraget. Fru talman! Som jag tidigare har sagt så står vi bakom budgeten och utgiftsområde 9, men jag yrkar bifall till reservation nr 12. 028536711718 N 2010-01-01 00:00:00 161422 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GO0944/#anf1