2348462 GO0942 Riksdagens snabbprotokoll 2000/01:42 Torsdagen den 7 december 2000/01 42 2000-12-07 00:00:00 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar 381359B8-E1FE-4D64-B6B0-EB3C3058EA8D 88 ÅKE SANDSTRÖM (c) c Fru talman! I den här mycket intressanta debatten vill jag ta upp ett par skogliga frågor och frågan om förutsättningarna för jordbruksproduktionen i norra Sverige. För det första gäller det skogsvårdsorganisationen, och där har jag en fråga. Det är inte rimligt att bidra- gen till den viktiga verksamhet som de utför ska kun- na sänkas med 17 miljoner kronor mellan två olika verksamhetsår, för att sedan året efter öka med 11 miljoner kronor. Vad är anledningen till det? Jag är klar över att behovet av skoglig rådgivning är stort i det här landet - det är vi säkert överens om. Röjningsberget är t.ex. ett problem. De här insatserna är i mycket stor omfattning manuella, varför det är mycket svårt att ha denna ryckighet i bidragsgivning- en. Det är möjligt att Inge Carlsson har någon förkla- ring just på den här punkten. I det här sammanhanget, då vi håller oss till skog- liga frågor, blir jag med min bakgrund med nära kontakt till skogsnäringen, rådgivningen och forsk- ningen ytterligt förvånad över den svartmålning av svenskt skogsbruks framtidsutsikter som Harald Nordlund ger uttryck för. Jag skulle vilja vädja om att verklighetsuppfattningen grundas på närmare kontakt med näringen än på lösryckta citat från någon s.k. expert. Välkommen till Västerbotten och Skogis så kan vi studera det här närmare! För det andra gäller det skogsbilvägar, och där har vi en motion. Självfallet ska de skogspolitiska målen från 1993 stå fast, men det har hänt en del sedan 1993. Miljöbalken har på ett avgörande sätt påverkat den här frågan, inte minst för familjeskogsbruket. Det har blivit komplicerat, krävande och tidsödande, och verksamhet har också försenats och fördyrats. Om skogsvårdsorganisationen fick resurser för att ha en lokal samordning, en samplanering, skulle det vara mycket bra för miljöhänsynen. Vi skulle alltså radi- kalt kunna minska antalet kilometer vägbyggnad i skogen. Det bör vara ett nationellt intresse. För att minska transportlängder och därmed mil- jöbelastning behövs ännu bättre logistiksamordning då det gäller vägtransporterna. Frågan om regionala och lokala väganalyser, som jag har tagit upp, kanske ligger närmare trafikutskottet. En sådan typ av flask- halsutredning, om jag får kalla den så, skulle kunna styra vägpengar till den typ av väg som bäst behöver insatsen och därmed ge förutsättningar för ännu ef- fektivare transporter och transportlösningar. Såväl åkerinäringen som skogsnäringen i vår del av landet välkomnar ett sådant initiativ, men utskottsmajorite- ten säger att frågan ska lämnas utan vidare åtgärd. Jag tycker personligen att det är trist. Fru talman! Beträffande stödet till jordbruket i norra Sverige vill jag börja med en efterlysning. Här i kammaren beslutade vi för två år sedan att ge ett uppdrag till regeringen att komma igen med förslag på den punkten, hur man skulle kunna kompensera det faktum att norra delen av landet var den del som fick sämst utbyte av EU-medlemskapet. Jag vill då ställa min andra fråga till Inge Carlsson: När kommer den utredning som vi beslutade om här i full enighet för exakt två år sedan? Det skulle vara intressant att veta. Beträffande animalieproduktionen fick jag i går statistikuppgifter om att animalieproduktionens samt- liga delar har minskat i alla områden i norra Sverige utom mjölkproduktionen i område 2a, tvärtemot vad som står i betänkandet. Den har alltså inte ökat och står inte heller stilla - den uppfattningen får man om man läser betänkandet. I en del områden är minsk- ningen upp till 9 % i förhållande till den referensnivå som fastställdes av kommissionen 1997. Fru talman! Det är viktigt att något görs nu, ex- empelvis att vi utnyttjar de fastställda ersättningsni- våerna fullt ut. Det är helt klart att jordbruksproduk- tionen i norra Sverige inte tål någon ytterligare ned- gång. Det har sin direkta påverkan när det gäller slakterier och förädlingsindustri, och det gäller sär- skilt svinproduktionen, som har en oroväckande ten- dens. När vi ska beskriva framtiden och nya grepp i oli- ka avseenden sägs i denna kammare väldigt ofta att det är en beredning som ska göras. Så är det även på denna punkt. Jordbruket i norra Sverige behöver rimligare och mera rättvisa villkor nu. Det är min uppmaning till majoriteten. Med det anförda, fru talman, yrkar jag bifall till reservation nr 8. 0590881101608 N 2010-01-01 00:00:00 161069 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GO0942/#anf88