2348462 GO0942 Riksdagens snabbprotokoll 2000/01:42 Torsdagen den 7 december 2000/01 42 2000-12-07 00:00:00 Allmän miljö- och naturvård 11A5A4B2-8EC7-4F0D-A31D-F6FE48AB137C 8 GUDRUN LINDVALL (mp) mp Herr talman! Jag känner igen den här debatten från förra året. Också då gick jag upp och sade: Nu ska jag tala om det som vi egentligen ska tala om, nämligen de miljösatsningar som vi ska göra i Sveri- ge. Det är det som det handlar om, inte om vad vi ska göra globalt utan vad vi kan och måste göra i Sverige för att komma vidare med miljöpolitiken. I budgetpropositionen för år 2001 finns det rejäla miljösatsningar, och jag är å Miljöpartiets vägnar mycket glad över att det samarbete som Miljöpartiet har med regeringen och Vänsterpartiet har resulterat i detta. Dessa satsningar har naturligtvis varit hjärte- frågor för oss. Vad gäller miljösatsningarna totalt över året på utgiftsområdet kan konstateras att vi från 1998 till 2002 har fördubblat budgeten. Det är alltså fråga om rejäla satsningar. Under det samarbete som Social- demokraterna hade med Centerpartiet anslogs 1,2 miljarder kronor, och för 2002 är vi uppe i 2,4 miljar- der. Dessa medel går till marksanering, skogsinköp, kalkning, miljöforskning osv. Det gäller frågor som inte kan lösas globalt. Sverige måste anslå pengar för att kunna lösa de problem som vi har här. Den största satsning som görs under åren 2000- 2001 gäller miljöövervakning. Denna uppgift för Naturvårdsverket och flera andra myndigheter har blivit allt större. Vi känner att vi vill ha kontroll över alltfler områden, t.ex. förekomsten av allergier och skälen till att de uppkommer. Det har funnits ett stort behov av att anslå mer pengar till miljöövervakning, och det är med glädje som jag kan konstatera att anslagen ökar från 132 miljoner kronor till 226 miljoner år 2001. Det är en rejäl satsning. En annan fråga som har legat Miljöpartiet mycket varmt om hjärtat är marksaneringen. Också det är en fråga som vi inte kan lösa globalt utan måste åtgärda lokalt. Vi måste ta hand om de gifter som ligger i marken och riskerar att läcka ut till omgivningen. Jag kan konstatera att anslaget till detta i samarbetet mellan Socialdemokraterna och Centern år 1998 var 0 kr. För 2001 ligger det på ungefär 150 miljoner och ökar 2002 till drygt 300 miljoner och 2003 till drygt 400 miljoner. Det är inte så glamoröst att städa, men det är nöd- vändigt i det här fallet. Många av de berörda område- na läcker kreosot, kvicksilver och andra tungmetaller och ämnen som vi absolut inte vill ha ut i omgivning- en och som om de tillåts läcka hamnar i ekosystemen på ställen där de absolut inte går att komma åt utan sprids. De hamnar så småningom, människoegoistiskt resonerat, i värsta fall även hos människan. Innan dess har de ofta påverkat ekosystemet så pass mycket att de har slagit ut sådant som naturligt förekommer. Från Miljöpartiets sida tycker vi också att det är mycket glädjande att vi nu börjar komma upp på nivåer för skogsinsatser som handlar om ungefär ½ miljard. Det behövs om vi ska kunna spara gamla skogar som kan få utvecklas till urskogar. Vi kan se att av de arter som i dag finns på Artdatabankens hotlista är många beroende av produktiva och äldre skogar. Det här är områden där det har funnits ett akut hot och risk för att de här områdena försvinner, men nu finns alltså medel att klara detta. Men det är också viktigt, som någon har påpekat, att ha medel för att klara skötseln av de naturreservat vi har. Även här anslås rejält med pengar. Vi kan se på det anslag som tidigare hette A3 och där det fanns drygt 670 miljoner år 2000. Det finns 875 miljoner år 2002 och ungefär 850 miljoner år 2001. Även här görs rejäla satsningar. Flera har talat om nödvändigheten av kalkning, någonting som man skulle önska inte behövdes. Men nu befinner oss på en sur berggrund med gnejs och granit, en berggrund som har mycket svårt att buffra försurande nedfall. England har det annorlunda med sitt kalkberg. Här är det nödvändigt att fortsätta att kalka. År 1998 anslogs 160 miljoner till kalkning. Vi är uppe på 213 miljoner nu. Det står klart och tydligt i budgeten att den nivån ska vi ligga på. Det är möjligt att det innebär att vi måste förstärka det ytterligare, men som det ser ut nu räcker 213 miljoner. Samtidigt är det en anslagsstorlek som måste kunna variera över åren beroende på hur snösmältningen blir. Ibland går åt lite mer pengar, ibland lite mindre, också därför att vissa objekt inte kalkas varje år. Det finns objekt som kalkas vartannat, vart tredje, t.o.m. vart fjärde år därför att man anser att behovet är sådant. Det klagades här på att en del behövs till admi- nistration. Men för att de här pengarna ska användas på ett effektivt sätt måste man veta vad man behöver göra och ska göra. Länsstyrelserna anser att den summa som angivits behövs för att klara det. Jag måste säga att jag i det fallet tror att de som arbetar på fältet vet vad de talar om. Så vi anser alltså att den summan är okej. Även till miljöforskningen höjs anslaget, faktiskt fördubblas, från 50 miljoner år 2000 till 100 miljoner 2001. En del av pengarna, ungefär 45 miljoner, går till den nya forskningsfond som inrättas. Resten bli kvar på detta anslag. Det finns också annat som det satsas på. Eskil Erlandsson tog upp pengar till biotopskydd. Det lig- ger inte på det här utgiftsområdet, men jag kan även där redovisa att under s- och c-samarbetet var det anslaget nere på 25 miljoner. För år 2001 är det uppe på 135 miljoner. Även här sker en rejäl satsning. Det här går inte bara till biotopskydd, utan vi skriver i budgeten att det kan finnas andra projekt som behö- ver stöd, t.ex. vet vi att vi i dag inte har en heltäckan- de karta över vilka områden som behöver skydd en- ligt biotopskyddsbestämmelserna. Vi vet också att det finns värdefulla andra objekt, t.ex. stora träd i många skogar. Det har kommit en utredning som visar att det finns många stora träd som har höga biologiska vär- den, men där har inte heller funnits något skydd. Därför anslås lite extra pengar till det. Det känns oerhört angeläget att de här anslagen höjs så pass mycket som nu görs. Jag är lite förvånad över den debatt vi har som inte alls handlar om det som det ska handla om, nämligen pengarna i budge- ten utan om mycket annat. Jag vill kommentera en del av det. Moderaterna tar upp det faktum att det nu växer upp sopbränningsstationer runtom i landet. Jag delar den oron, eftersom det inte bara innebär att man eldar sådant som kan vara acceptabelt att elda, utan vi bör- jar få en stor import av sopor, t.ex. är sopförbrän- ningsanläggningen i Umeå dimensionerad för att klara en del av sopförbränningen för Norges hus- hållsavfall. Det känns naturligtvis oerhört bekläm- mande. Från Miljöpartiet har vi varit kritiska till att det inte finns en avfallsförbränningsskatt. Vi menar att den situation som vi har i Sverige i dag, att det transporteras in plast och papper och även annat från andra länder i EU, inte är acceptabel. När det gäller bilskroten har det diskuterats myck- et att införa en högre avgift för bilskrot, men vi kan vänta med den diskussionen tills propositionen kom- mer. Den kommer före jul. Centerpartiet talar mycket om det lokala engage- manget. Jag var ordförande i Södertälje miljö- och hälsoskyddsnämnd när producentansvaret inrättades. Jag kan säga att jag aldrig varit med om en större sorg för många som började engagera sig lokalt för var insamlingen för sorterat avfall skulle finnas, hur det skulle organiseras och vad man skulle göra. Helt plötsligt rycktes den möjligheten från oss lokalt. Det hanterades centralt. Det är viktigare att människor agerar än att skriva program, Eskil Erlandsson. Jag känner igen det här. Vi hade lokala miljöprogram. Vi har haft lokala Agenda 21-grupper. Nu föreslår Centern lokala kli- matprogram. Jag skulle önska att politiken mer handlade om vad man lokalt kan göra. Vi bör kanske därför se över producentansvaret och se till att det ges en möjligt till ett lokalt engagemang när det gäller sophanteringen. Jag tror att det skulle uppskattas av många som känner sig låsta i det producentansvar som fick den utformning där producenterna inte, vilket är helt rätt, ska bekosta insamlandet utan aktivt samla in. Jag skulle egentligen vilja undvika att återigen ha en debatt om klimatpolitiken, eftersom vi hade den för någon vecka sedan. Jag kan säga att vad jag sade i den debatten var att FN har försökt åstadkomma en stor forskarpanel för att just slippa den debatt i olika länders parlament som vi har här. Man har tillkallat någonting som kallas International Panel on Climate Changes, IPCC, som skulle räta ut alla frågetecken, se till att skapa en konsensus över vad som var på gång. Denna konsensus innebar att man ansåg att växthuseffekten förvärrades rejält av de utsläpp av växthusgaser som människan som gör. Det finns faktiskt en sak som man inte är överens om, och det är hur många grader jordens medeltem- peratur kommer att höjas. Tidigare sade man ungefär 3 grader fram till år 2015. Den nya panel som jobbar med ett program säger möjligen upp till 5 grader fram till 2015. Det här är dramatiska siffror tal över jorden, även om det verkar så lite. Jag måste säga att moderaternas politik är lite be- klämmande, man säger att det här kan vi inte göra någonting åt, det här är sådant som människan inte kan påverka, det är bara att fortsätta att leva som vi gör. Men vi som vill göra någonting menar att förut- sättningen för att kunna göra någonting är naturligtvis att vi accepterar att det beror på mänsklig påverkan. Då finns det en möjlig väg att komma till rätta med klimatförändringarna. Slutligen vill jag säga att Artdatabanken gör ett gott jobb. Jag hoppas att ni alla har läst den rapport som har kommit under förra året och som visar vilka försvunna arter, vilka arter som är hotade. Det är ganska många. 258 arter har försvunnit från Sverige, många i modern tid. Mellanspetten t.ex. försvann för ungefär tio år sedan. Akut hotade är 279, starkt hota- de 570, sårbara 1 104, missgynnade 1 357. Sådana som man tycker att man inte har tillräcklig kunskap om för att kunna klassa in dem är 552. Det här visar att den biologiska mångfalden är väldigt trängd i ett land som Sverige. Därför är det extra angeläget att se till att det i den budget som vi nu lägger fram finns rejäla satsningar på biologisk mångfald. Jag kan med glädje konstatera att pengarna i det anslag som heter 3.8.3, gamla A3, och som in- nehåller pengar till skogsinköp, kalkning och skötsel av naturreservat kommer att komma den biologiska mångfalden till del. Jag är också glad att kunna kon- statera att de pengar som finns under utgiftsområde 23 till biotopskydd också kommer att komma den biologiska mångfalden till del, till en del också miljö- bevakningspengarna, eftersom mycket av miljöbe- vakningen handlar om hur de arter som är hotade har det och varför det är som det är. Det är alltså med glädje som vi från Miljöpartiet lägger denna budget till handlingarna. Jag vill också påpeka att vi har en reservation i betänkandet. Efter- som det ser ut som det ser ut, att vi har klimatföränd- ringar, menar vi att det är dags att inrätta ett konto just för att kunna förebygga klimatförändringarna. Det går faktiskt att förebygga många av de skador vi kan se i dag. Man kan genom en skogsavverkning som innebär att man inte avverkar så att vi får en större avrinning, genom att man ser till att man t.ex. inte bygger låga lägenheter utefter älvar, minimera de skador som antagligen kommer att återkomma under de kommande åren. Vi menar att det är dags att inrätta ett konto just för den typen av åtgärder. Vi har en reservation i betänkandet - den heter nr 3. För tids vinnande yrkar jag inte bifall till den, men naturligtvis står Miljöpartiet bakom den. Detta är som sagt en budget som visar att majori- teten med s, v och mp har ett mycket offensivt tän- kande. Från Miljöpartiets sida har detta naturligtvis varit de frågor som vi har värnat mest i samarbetet. 0962854674801 N 2010-01-01 00:00:00 160989 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GO0942/#anf8