2348462 GO0942 Riksdagens snabbprotokoll 2000/01:42 Torsdagen den 7 december 2000/01 42 2000-12-07 00:00:00 Allmän miljö- och naturvård 689FC5FA-DF3B-407E-9A48-24F0E9B95592 34 KJELL-ERIK KARLSSON (v) v Herr talman! Den av regeringen, Vänsterpartiet och Miljöpartiet framförhandlade budgeten för det utgiftsområde som rör allmän miljö- och naturvård har fått en välbehövlig förstärkning i förhållande till tidigare års budget. Det är positivt att en förstärkning har skett på om- rådena miljöövervakning, miljöforskning och marksanering samt när det gäller bevarandet av den biologiska mångfalden. Denna satsning är något som är nödvändigt om vi ska skydda människors hälsa, bevara den biologiska mångfalden, främja en långsiktig god hushållning med naturresurser och skydda natur- och kulturland- skap. Som vi alla vet är det övergripande målet för miljöpolitiken att till nästa generation kunna över- lämna ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta. För att vi ska kunna nå det målet krävs det flera saker, bl.a. förstärkta budgetar under de närmaste åren vad gäller olika utgiftsområden som behandlar miljöfrågor. Men det behövs även kraft- fulla beslut om styrmedel och åtgärder på miljöområ- det, vilket bl.a. framgår av Miljömålsutredningens betänkande Framtidens miljö, allas vårt ansvar samt i Klimatkommitténs och i Kemikalieutredningens be- tänkanden. Ska vi klara de 15 nationella mål för miljökvali- teten som riksdagen antog förra året måste vi här i riksdagen vara beredda och villiga att avsätta de me- del som behövs för att genomföra de behövliga åtgär- derna. Jag hoppas att övriga partier när det blir aktu- ellt här i kammaren inte backar för de åtgärder som behövs för att nå målen och att man då även är beredd att finansiera dem. Men det räcker inte enbart med politiska beslut här i kammaren. Vi behöver genomföra besluten och följa upp dem. Men inte ens det räcker. Vi måste vara beredda att ändra på vårt sätt att leva om vi ska nå målet att till nästa generation kunna överlämna ett samhälle där de stora miljöproblemen i vårt land är lösta. Vårt sätt att leva kommer vi säkerligen få många tillfällen att tänka igenom. Men frågan är om vi hin- ner och vill. Vill vi ta vårt ansvar innan miljöförstö- ringen tvingar in oss i ett förändringsskede? Svaret om den viljan kommer vi att få ta ställning till så småningom, då vi nästa år ska behandla de komman- de propositionerna på miljöområdet. Sverige bör då vara ett föregångsland i miljöfrå- gan och kan genom viktiga politiska signaler föregå med gott exempel. För att man ska vara det goda exemplet krävs det medvetna beslut som påverkar och styr in produktionsprocesser, konsumtion och vårt sätt att leva så att vi får en hållbar utveckling. Här har bl.a., för att nämna en sak, offentlig upp- handling en stor uppgift som styrsignal. En större aktivitet med skarpa miljökrav borde finnas vid all offentlig upphandling. Förbränning orsakar de största utsläppen av kol- dioxid i Sverige. Över 90 % av utsläppen av koldi- oxid kommer från energi- och transportsektorerna. Detta är ett stort och viktigt problemområde. Men det finns även anledning att uppmärksamma andra väx- ande problem i vårt samhälle. Vår konsumtion skapar en ständigt ökande mängd avfall. Många betraktar inte detta som något stort miljöproblem utan anser att man kan transportera en betydande del av avfallet till förbränningsanläggning- ar, och så är man kvitt det avfallet. Jag hoppas att vi som fattar beslut är medvetna om att materia inte försvinner bara för att den övergår från fast form till gasform. Avfallsförbränningen snabbar på spridningen av tungmetaller, kvicksilver, försurande oxider samt en mängd kemiska föreningar vars konsekvenser för hälsa och miljö vi oftast har begränsad kunskap om. En snabbt växande energisektor genom avfallsför- bränning baserad på import samt blandat avfall hör inte hemma i ett hållbart samhälle. Därför vill jag poängtera den skrivning som finns i betänkandet om att det är angeläget att följa upp och utvärdera hur systemet med avfallsbeskattningen fungerar samt att man då ser över om en utvidgning av skattebasen bör ske till att omfatta även förbrän- ning av avfall. Strålskydd och säkerhet runt kärnkraften är ett av våra politikområden. På det området vill jag lyfta upp den alltmer pressade ekonomiska situationen för kärnkraftsbolagen som leder till att en extra press sätts på myndigheterna att följa upp strålskydds- och säkerhetsarbetet på kärnkraftverken. Det är ett säker- hetsarbete som är nödvändigt. Myndigheterna utför säkert ett bra arbete här, men det är nu av vikt att det snarast kommer till stånd en ny reaktorsäkerhetsut- redning. Det är länge sedan den förra genomfördes. Herr talman! Antalet naturreservat i landet 1999 var 2 218, och till det kommer 26 nationalparker. Vi talar mycket på miljösidan om biologisk mångfald, men hur agerar vi? Är vi rädda för vatten och trivs i skogen, eller vad är det frågan om? Av de skyddade områdena är det nämligen endast sex stycken som primärt syftar till att bevara biologisk mångfald i marin miljö. Skyddet av marin miljö är starkt efter- satt, och här är det viktigt att sätta en extra belysning på det behov som finns av biologisk mångfald i vår havsmiljö. Det behövs både stöttning och pådrivande arbete från Naturvårdsverket, Fiskeriverket och läns- styrelser för att lyfta upp inrättandet av marina reser- vat. Det behövs både för den biologiska mångfaldens skull och för fiskenäringens skull. Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets hem- ställan. 0883123676901 N 2010-01-01 00:00:00 161015 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GO0942/#anf34