2348462 GO0942 Riksdagens snabbprotokoll 2000/01:42 Torsdagen den 7 december 2000/01 42 2000-12-07 00:00:00 Allmän miljö- och naturvård BD911907-B40B-4CD8-869B-F49C32B66CDF 3 HARALD NORDLUND (fp) fp Fru talman! I förra veckan träffade jag och tre le- damöter till några gymnasieungdomar. En av ungdo- marna frågade mig varför jag inte var Miljöpartist, eftersom jag sagt att en av mina hjärtefrågor är miljö- frågorna. För mig är svaret enkelt. De stora och svåra miljöproblemen kan inte få en lösning utan ett ut- vecklat internationellt samarbete. I det samarbetet är vår medverkan i EU- samarbetet centralt. Miljöproblemen löser vi bara genom ett marknadsekonomiskt system med politisk styrning. Miljöproblemens lösning ligger i hög grad i utbildning, kunskap och forskning. Miljöproblemens lösning förutsätter internationell solidaritet i form av bl.a. bistånd. Den främsta utgångspunkten för en liberal politik är den enskilda människan. Det är också utgångs- punkten för en liberal miljö- och naturresurspolitik. Hoten mot miljön har under de senaste decennierna till stora delar ändrat karaktär. Från att främst ha varit fråga om synliga och omedelbara fabriksutsläpp med nationella eller regionala skador har miljöproblemen kommit att bli mer globala och diffusa till sin karak- tär. En säkrad god livsmiljö i det globala perspektivet är därför en utmaning som delas av hela jordens be- folkning. Vi socialliberaler har i grunden en optimistik syn på framtiden och en tilltro till varje generations för- måga att finna lösningar på sin tids problem och att känna ett ansvar för kommande släkten. Vi har också en positiv teknikvänlig syn på verkligheten. Genom tekniska framsteg har mänskligheten kunnat upptäcka flera miljöhot och i många fall också kunnat minska konsekvenserna på den framtida friheten. Vi anser att kopplingen mellan ekonomi och miljö är en nödvändig utgångspunkt för det fortsatta miljö- arbetet. Vi anser inte att marknadsekonomin står i motsats till en förbättrad miljö utan ser tvärtom marknadsekonomin som ett medel som om det an- vänds på rätt sätt kan lösa många av dagens svåra miljöproblem. Frågan om det finns en av människan förorsakad växthuseffekt har debatterats intensivt de senaste åren. Det finns dock om möjligt i dag en ännu starka- re konsensus om att det finns en av människan föror- sakad växthuseffekt som bl.a. har visat sig som en ökning av jordens medeltemperatur under det senaste halvseklet. Det har efter det internationella miljömötet i Haag kommit uttalanden från de två högerpartierna här i kammaren som inte kan tolkas på annat sätt än att man från de partierna vill tona ned betydelsen av att våra koldioxidutsläpp faktiskt har en reell inverkan på vår miljö. Det är synpunkter som vi socialliberaler inte sympatiserar med. Vi menar att Sverige måste bli mer aktivt att driva på utvecklingen för att finna lös- ningar på klimatfrågan. Klimatfrågan är en av de viktigaste framtida mil- jöfrågorna. För att bidra till en förändrad livsstil be- hövs ett åtgärdspaket som bl.a. stimulerar till ökad användning av IT-kommunikation, minskad använd- ning av biltransporter i företag och hushåll, sänkt energikonsumtion och en energieffektivisering som bör genomföras med start redan nästa år. Småföretag och hushåll bör erbjudas rådgivning om effektivare energianvändning. Kampanjer för användande av bränslesnålare bilar och ändrade körmönster bör ock- så genomföras. Vi socialliberaler vill också föreslå att det inrättas lokala klimatinvesteringsprogram. Sådana skulle finansieras inom ramen för de lokala investerings- program som i dag redan finns. Vi anser också att fördelning och bedömning av anslag för lokala kli- matinvesteringsprogram bör handhas av Miljödepar- tementet. I dag pågår ett misstänksamt spel mellan med- lemsländerna i EU där rationella åtgärder stoppas därför att de inte kan genomföras ensidigt av ett medlemsland. För att riva hindren mot en rationell klimatpolitik måste EU ges ökat inflytande över kli- matpolitiken. Vi vill införa en europeisk miniminivå för koldioxidskatten. Trots att alla partier säger sig förespråka en sådan har Sverige varit långt ifrån drivande för en sådan utveckling. Haagmötet var en besvikelse för alla oss som hoppats på att Sverige skulle gå i bräschen i denna fråga. Men de svenska socialdemokraterna var inte villiga att förorda en gemensam koldioxidskatt. Det är en stor besvikelse för miljön och för alla oss miljövänner. En europeisk koldioxidskatt är i sig inte tillräcklig för att klara utmaningen i klimatfrågan. Förebilden för EU bör därför vara EMU-samarbetet. Unionen måste skapa en gemensam valuta för växthusgaser, en ekologisk euro, i form av utsläppsrättigheter. Kyoto- protokollet skapar möjligheter för länder att klara sina åtaganden genom att handla med utsläppsrätter. Att fördela utsläppsrätter via marknaden har stora fördelar jämfört med administrativa regleringar. Det har också fördelar jämfört med skatter och subventio- ner. Det leder för det första till de mål som har upp- satts. Ska vi bara släppa ut 60 ton koldioxid kommer det inte att finnas fler rättigheter att köpa. Skattehöj- ningseffekter påverkas av faktorer som konjunktur och konsumtionsmönster. För det andra innebär utsläppshandel att det är den som släpper ut växthusgaser som betalar. Sverige bör införa ett system för handel med utsläppsrätter så snart det är möjligt. Det främsta syftet bör vara att skapa en förebild för att införa ett ekologiskt EMU, dvs. en europeisk handel med utsläppsrätter beslutad på EU-nivå. Men även om det tar tid eller visar sig svårt att genomföra, menar vi att Sverige bör införa ett eget system för handel med utsläppsrätter. Avslutningsvis, herr talman: Den biologiska mångfalden är en förutsättning för människans över- levnad och en ständig källa till inspiration och rekre- ation. Ett sätt att skydda naturskog och därmed den biologiska mångfalden är att undanta viss skogsmark från skogsbruket. För att en del av Sveriges sista naturskog ska kunna bevaras för kommande genera- tioner menar vi att skog måste skyddas i reservat. Att bevara orörd natur, ostörda rekreationsområden och biologisk mångfald är därför viktiga mål för en soci- alliberal miljö- och naturresurspolitik. Vi föreslår en förstärkning på området med 50 miljoner kronor i förhållande till regeringens propo- sition. 0442872782509 N 2010-01-01 00:00:00 160984 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GO0942/#anf3