2348462 GO0942 Riksdagens snabbprotokoll 2000/01:42 Torsdagen den 7 december 2000/01 42 2000-12-07 00:00:00 (forts. från 10 §) Samhällsplanering, bo- stadsförsörjning och byggande (forts. BoU1 och CD9A40F3-2E19-4F63-8C14-E21921346DCF 245 ANNELIE ENOCHSON (kd) kd Fru talman! Det är en viktig debatt som har förts här i kväll. Jag, liksom flera här i kammaren, är övertygad om att de bostadspolitiska frågorna kom- mer att bli nästa stora valfråga. Att vi redan nu två år innan valet kan se detta beror på hur regeringen i dag sköter dessa frågor. Vad gör regeringen för att lösa den snedfördelning vi har i landet med bostadsöver- skott i 62 % av kommunerna där 40 % av befolkning- en bor och bostadsbrist i 16 % av kommunerna där 34 % av befolkningen bor? Vad säger dessa siffror? Jo, att majoriteten av be- folkningen bor i kommuner där det råder bo- stadsöverskott eller där det är balans när det gäller bostäder. Enligt Boverket är det långsiktiga behovet av nyproducerade bostäder ungefär 25 000 per år. Huvuddelen av dessa, ca 80 %, bedöms behövas i de sex tillväxtregionerna. Det byggdes dock bara ca 15 000 bostäder under år 1999. Vad gör då regeringen för att lösa detta bostads- problem? Jo, man stiftar en lag där man vill tvinga kommunerna att upprätta bostadsförsörjningsplaner och inrätta kommunala bostadsförmedlingar. För- medla vilka lägenheter? I bostadsbristens kommuner finns inga bostäder att förmedla, och i bostadsöver- skottskommunerna som är i majoritet finns det inget behov av att förmedla lägenheter eftersom behovet är omvänt. Boverket visar i sin rapport Bostadsmarknadsläge och förväntat bostadsbyggande att andelen kommu- nala bostadsförmedlingar har minskat från 29 % år 1992 till 5 % år 2000. Alltså upplever inte kommu- nerna att de har behov av en kommunal bostadsför- medling, och om de känner behovet är det redan i dag möjligt för dem att starta en bostadsförmedling. Kommunerna kan själva avgöra detta i dag. Nej, propositionen nr 26 från regeringen är ett slag i luften och löser absolut inte bostadsbristen i våra tillväxtregioner. Detta lagförslag är också tveksamt rent författ- ningsmässigt genom att regeringen sätter sig över det kommunala självstyrets innersta kärna som innebär att de folkvalda i fullmäktige ska besluta i frågor rörande den egna kommunen, ett faktum som också Lagrådet pekar på i sitt remissvar till propositionen. Vi kristdemokrater har tilltro till våra kommunpoliti- ker och deras förmåga att sköta det ansvar de har för bostadsförsörjningen . I samma proposition föreslår regeringen att man ska inrätta ett byggkostnadsforum med syfte att för- medla kunskaper till byggherrarna och främja ut- vecklingsarbetet och innovationerna. Vi kristdemokrater har svårt att tänka oss att detta forum skulle kunna lämna några konstruktiva råd som skulle resultera i ett billigare och bättre byggande. När det gäller att komma till rätta med byggkostna- derna är det i stället viktigare att fokusera på skatter- na och avgifterna. Enligt Byggkostnadsdelegationens betänkande utgör dessa avgifter och skatter uppemot 60 % av produktionskostnaderna. Varför fokuserar inte regeringen på dessa kostnader som man faktiskt kan åtgärda i stället för att inrätta ett teoretiskt forum? Är det rimligt att vi har en byggmoms på 25 % och därtill en hög förvaltningsmoms? När det gäller att bevaka konkurrensen mellan byggmarknadens olika parter tror vi kristdemokrater att Konkurrensverket är bättre på detta än Boverket. Vi kristdemokrater tror på ett ökat bostadsbyg- gande genom att följande åtgärder sker: · Låt en konsekvensutredning se över byggmomsen och förvaltningsmomsen. · Ett nytt hyressättningssystem måste till. Möjlig- heten att i efterhand begära prövning av hyran i nyproduktion bör begränsas om privata och all- männyttiga investerare ska våga bygga i någon större omfattning. · Ta bort fastighetsskatten. Vi föreslår till en början en fortsatt frysning av taxeringsvärdena och en minskning av fastighetskatten till 1,2 % för allt slags boende. Inför en kommunal avgift relaterad till fastigheten som är motiverad och greppbar. · Påskynda utredningen om ägarlägenheter. · Ändra reglerna så att tredimensionell fastighets- bildning blir möjlig. · Planprocessen behöver reformeras och handlägg- ningstiderna ses över. · Skatteutjämningssytemet måste justeras så att kommunerna åtminstone inte har en nackdel av att bygga nya bostäder och öka sin befolkning. Fru talman ! Jag vill nu kommentera bostadsut- skottets betänkande BoU1. Ulla-Britt Hagström har redogjort för de kristdemokratiska åsikterna bakom våra reservationer, och jag vill belysa några ytterliga- re motioner som är behandlade inom detta betänkan- de. Först till vårt särskilda yttrande som berör en mo- tion om ansvarig minister som till sitt förfogande har ett framtidsinriktat planerings- och bostadsdeparte- ment. Det är inte tillfredsställande som det är i dag att boende och samhällsbyggarpolitik är uppdelat på flera olika departement och på flera ministrar. Boen- defrågor har alltid aktualitet och kommer också att kräva ett större utrymme i framtiden. Samhällsstruk- turen som växer fram i dag med stora inflyttningar till våra tillväxtregioner och därmed åtföljande lands- bygd som avfolkas med allt vad det innebär av bo- stadsöverskott och överdimensionerad infrastruktur kräver samordnade planeringsinsatser och framför allt nytt planeringstänkande. Framtidens planering med miljökvalitetsmål som ska implementeras i all planering kräver också större samordning. Allt detta sammantaget innebär att be- hov finns för ett samordnat departement för att ga- rantera ett helhetsgrepp över dessa viktiga frågor. Trots att vi hyser denna uppfattning har vi avstått från att stödja de motioner som för fram krav med denna innebörd. Skälet är framför allt den ståndpunkt som konstitutionsutskottet intagit - att riksdagen bör vara ytterst återhållsam när det gäller att uttala sig eller på annat sätt söka påverka regeringen i fråga om hur den ska organisera sitt arbete. När det gäller motionen om en digital Sverige- karta och etablering av ett GIS-institut i Gävle är jag tacksam för utskottets positiva behandling. Men jag skulle dock önska att utskottet ställde sig bakom en snabbare och mera samlad utveckling inom detta område. Så några korta kommentarer till vår budget där vi har två nya anslagsposter som vi anser vara viktiga. Nästa år är det Arkitekturåret. Vi kristdemokrater tycker att detta år måste uppmärksammas och att det är positivt att estetiken i vårt boende och i vår stads- miljö lyfts fram. Vi har därför i vår budget ett anslag på 25 miljoner för detta ändamål. När det gäller innemiljön har vi för nästa år ansla- git 50 miljoner för att förbättra miljön inom framför allt våra skolor och förskolor. Inte minst den oroande utvecklingen vad gäller astma och allergibesvär moti- verar en sådan satsning. Till sist några ord om segregationen i vårt sam- hälle. För att motverka segregationen i boendet krävs en kombination av många olika slags åtgärder. Sam- hällsplaneringen måste utformas så att mångfald och variation stimuleras. Mötesplatser måste erbjudas för människor från olika kulturer och med olika erfaren- heter. Det är nödvändigt att människor i utsatta bo- stadsområden uppmuntras att ta ett större ansvar för sin egen situation och ges möjlighet till ökat boen- deinflytande som t.ex. självförvaltning. Kommunerna måste prioritera sammanhållna satsningar i miljon- programsområdena och andra utsatta områden. Dessa satsningar ska dock inte styras av staten utan måste växa fram tillsammans med de boende och den ansva- riga kommunen. Det är också viktigt att man har blandade upplåtelseformer i områden med en övervikt på småhus så att man just kan få ett integrerat boende. Fru talman! Jag ställer mig bakom de yrkanden som Ulla-Britt framfört och vill till detta yrka bifall till reservationerna 5 och 33 i BoU1. 045666679112 N 2010-01-01 00:00:00 161226 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GO0942/#anf245