<anforande>
<dok_hangar_id>2348462</dok_hangar_id>
<dok_id>GO0942</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2000/01:42 Torsdagen den 7 december</dok_titel>
<dok_rm>2000/01</dok_rm>
<dok_nummer>42</dok_nummer>
<dok_datum>2000-12-07 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>(forts. från 8 §) Samhällsplanering, bo- stadsförsörjning och byggande (forts. BoU1 och</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>514311AF-B272-4572-B82F-17CD034098F5</anforande_id>
<anforande_nummer>174</anforande_nummer>
<talare>RIGMOR STENMARK (c)</talare>
<parti>c</parti>
<anforandetext>Fru talman! Trygghet, närhet och miljö är tre le-
dord som är betecknande för Centerpartiets politik.
Det är tre begrepp som är lätta att koppla till bostads-
politikens område.
Begreppet boende är för mig inte bara hemmet.
Det är lite större. Det är lite mer. Det har att göra med
arbetsplatser, med vårdinrättningar, med all möjlig
social service. Det är en av de absolut viktigaste för-
utsättningarna för att vi människor ska få livskvalitet i
våra liv, för att vi ska få trygghet, närhet och en bra
miljö såväl inne som ute.
Alla människor är unika. Varje person har sin per-
sonlighet. Varje person formar sitt eget liv men på-
verkar även andras.
Egentligen borde ingen annan få bestämma över
dig och mig, över hur vi vill inrätta våra liv. Var och
en borde ha rätt att få välja hur och på vilket sätt man
önskar bo, om man vill hyra eller äga sin villa eller
sin lägenhet.
Fru talman! Det finns även människor i vårt väl-
färdsland som inte har någonstans att bo. Tänk er in i
den situationen. Det skulle behövas en debatt bara om
detta, om hur vi i jämförelse välbärgade riksdagsle-
damöter skulle kunna tackla det stora problemet. Hur
ser närheten, tryggheten och miljön ut för de här
människorna?
Andra bostadsfrågor känns, tycker jag, små i jäm-
förelse med hur de bostadslösas situation är. Dock
måste vi ta itu även med andra övergripande bostads-
frågor för allas bästa i hela landet. Problembilden får
så att säga inte ta över, för då ser vi inte heller möj-
ligheterna.
Fru talman! Valfrihet och mångfald är grundpela-
re i Centerpartiets program för boendefrågorna.
Dagens bostadspolitik svarar inte mot de här
grundläggande kraven. Politiken som den utformas av
socialdemokraterna präglas i stället av reglering och
centralstyrning. Det senaste exemplet på detta är ju
den nya bostadsförsörjningslag som socialdemokra-
terna med hjälp av v och mp driver igenom. Genom
lagen kommer kommunerna att åläggas en rad upp-
gifter som de i dag redan har frihet att fatta beslut om
utifrån de unika förhållanden som råder i varje kom-
mun.
Pajala, Malmö, Tierp, Hagfors, Stockholm - det
är några av de kommuner i Sverige som är fullstän-
digt olika. Vi skulle kunna rada upp alla kommuner i
Sverige och tänka: Vad behövs i just den här kom-
munen?
Det behövs i varje fall inga pekpinnar eller straff-
kommenderingar från högre ort av det slag som vi
gång på gång ser här i riksdagen.
Ett av de främsta problemen i dagens samhälle är
hur livskraften och utvecklingen i hela vårt land ska
kunna stärkas. Det behövs morötter; det behövs sti-
mulans. Det behövs en dialog och ett lyssnande för att
kunna ta till vara olikheterna. Det är nödvändigt för
att man ska kunna ta hänsyn till människors önskemål
och till lokala och regionala intressen.
Jag skulle vilja påstå att man egentligen inte be-
höver några budord.
Den bostadspolitik som nu förs verkar dock sna-
rast i motsatt riktning. Vi ser effekterna av en stelbent
politik. I vårt land råder kraftiga regionala skillnader.
Vi har bostadsbrist i de s.k. överhettade områdena.
Överhettade områden - vad gör man åt dem?
Vi har bostadsöverskott och tomma lägenheter i
understimulerade områden där varken arbetstillfällen
eller godtagbar service kan ges till de människor som
inte väljer eller kan välja att flytta. Understimulerade
områden - vad gör man åt dem?
Det är obalans i riket. Moder Svea håller på att
kantra.
Fru talman! Centerpartiet anser att bostadspoliti-
ken ska formas av en politik som präglas av att man
skapar mångfald i utbudet av bostäder, boendeformer
och utformning, att man har en överblickbar och
mänsklig skala för bostadsområden, att bostadskost-
naderna är rimliga för alla samt att man har en valfri-
het för det enskilda hushållet - både i fråga om bo-
stadsort och upplåtelseform.
Utbudet av bostäder med olika upplåtelseformer
är inte tillräckligt i dag. Familjen Svensson kan i dag
inte välja ens mellan en hyreslägenhet eller bostads-
rätt. Man får ta det som erbjuds till de kostnader som
är satta - inte sällan oöverstigliga. Det tar alldeles för
mycket av deras hushållsekonomi.
Jag kan ta exemplet Ulrika som har två småbarn.
Hon säger: Jag måste ned minst en tusenlapp i hyra
för att klara vår ekonomi.
Lägenheten den lilla familjen har är fin och läget
är perfekt. Den är på 72 kvadratmeter. Den är inte
helt anpassad för hennes familj, och hon ser sig om
efter en lägenhet som passar familjens behov bättre.
I dag betalar Ulrika 5 630 kr i hyra i månaden. Att
ekvationen inte går ihop för henne är uppenbart när
hon berättar att hon får ut runt 7 000 kr i lön. Hon får
bostadsbidrag på 2 400 kr i månaden.
Hon skulle behöva en trerummare. "Men de sade
att det inte ens var idé att sätta upp sig i en kö. Treor-
na i området är så attraktiva att de går åt till interna
byten", säger Ulrika efter besöket hos bostadsbolaget.
Det tycks mixtras mycket i bostadsbranschen.
Om hyran skulle gå upp? "Ve och fasa", säger Ul-
rika. "Då måste jag flytta direkt; kanske hem till mina
föräldrar som jag redan är beroende av för att klara
ekonomin. Det är inte bra. Det känns inte som om
man är riktigt vuxen."
Det här var bara ett exempel på hur vardagslivet
kan vara för en ung småbarnsmamma som är sökande
i bostadsvimlet.
Bostadskostnaderna i Sverige är för höga. Jag vet
inte hur många gånger vi har konstaterat det i bo-
stadsdebatterna, men inget radikalt händer. Vi måste
få en allsidig belysning av hur olika bostadskostnader
slår.
Skatter av olika slag finns som direkt berör boen-
det men som inte kommer tillbaka för att främja
samma område. Vi har inte en öronmärkt skattefinan-
siering, utan den är så att säga solidarisk. Staten tar in
skatter och fördelar sedan pengarna på de områden
som den sittande regeringen tycker är på bästa sätt.
Det är smart att ta ut fastighetsskatt. Husen flyttar ju
inte precis utomlands.
Bostadssektorn måste få lägre skatter och avgifter
om vi ska få rimliga kostnader för boendet. Det är
min och Centerpartiets övertygelse. Delar bostadsmi-
nistern den uppfattningen?
Fru talman! Bostadsminister - behövs det? Ja, är
vårt svar. Det är ju upp till regeringen att själv be-
stämma fördelningen av ministerposter, men jag vill
också skicka med vår uppfattning till bostadsminis-
tern: att vi önskar att alla de frågor som berör plane-
ring och boende bör hållas samman i ett departement
med ett ansvarigt statsråd. Bostadsfrågorna är livs-
viktiga för hela befolkningen - även planeringsfrå-
gorna.
Fru talman! Att äga sin bostad, lägenhet eller villa
måste få vara ett alternativ. Att äga sin bostad har ett
värde i sig.
Att hyra en villa eller en lägenhet är också ett
mycket bra alternativ i olika skeden i livet, så den
möjligheten måste också finnas. Jag tror att det be-
hövs en attitydförändring till hyresrätten. Det visar,
tycker jag, de trätor som stundom dyker upp i den här
kammaren.
Skulle vi få en samlad mening att vi måste ha
mångfald och olika upplåtelseformer, tror jag att vi
skulle se en helt annan debatt. Vi skulle dessutom få
se ett helt annat ansvarstagande i kommunerna för att
det skulle förverkligas.
Är vi ett hinder? Hinder för att mångfalden ska
kunna blomstra måste undanröjas. Det innebär bl.a.
ett samlad krafttag kring de här frågorna och ett när-
mande mellan de olika politiska partierna. En väl
fungerande bostadsmarknad måste skapas. Neutrali-
teten mellan upplåtelseformerna måste återställas.
Bruksvärdessystemet måste tillämpas på ett mer
flexibelt sätt - och det syns som om det är dags för en
helhetsöversyn av det begreppet. De regelsystem som
styr byggande och boende måste göras stabila och
långsiktiga. Bostadsfinansieringen bör reformeras
genom att riktade investeringsbidrag införs vid be-
hov, t.ex. som nu sker för studentbostäder - det tyck-
er vi är bra - och för ekologiskt byggande i alla dess
former samtidigt som de s.k. eviga räntebidragen
avvecklas.
De kommunala bostadsföretagens roll bör stärkas
så att de kan fungera på samma villkor som privata
bostadsföretag.
Fru talman! Med det vill jag yrka bifall till reser-
vation 3 mom. 2 i bostadsutskottets första betänkan-
de.
Fru talman! Det finns mycket i det här betänkan-
det som jag skulle önska att jag kunde ta upp i mitt
anförande och debattera med mina utskottskolleger,
men på grund av tidsbrist kan jag inte beröra allt. Jag
ber att få hänvisa till de reservationer och särskilda
yrkanden som jag står bakom.
Jag vill framföra kritik över att vi har fört samman
de här två betänkandena till en debatt. Det spelar
ingen roll för de partier som är stora, men för oss små
partier är det inte bra. Det tycker jag är en del av
demokratin här i riksdagen.
Jag vill beröra några saker till.
Jag vill beröra vikten av att flytta fram bygg- och
bostadsforskningen i vårt samhälle eftersom det är
grunden för hur vi formar samhället i framtiden. Det
är oerhört viktigt att forskningsinsatser som kommer
vår fysiska livsmiljö till del - hur vi lever och bor -
inte försämras utan förbättras i framtiden.
Det gäller särskilt alla miljöfrågor: kvaliteten på
byggprodukter, ventilationen i lokaler osv.
Livet måste ju fungera för oss människor, i helg
och vardag. Män och kvinnor, barn och äldre formar
ju tillsammans livet. Ingen enda får vara utanför den
s.k. formgivningen. Vi centerkvinnor har fått våra
centermän med oss på att i alla våra motioner här i
riksdagen ha med det kvinnliga perspektivet i sam-
hällsplaneringen. Så också på detta område.
Ännu är inte jämställdheten självklar och synlig
på det här området, som trots allt berör oss alla. Även
barnens uppväxtmiljö, de etiska frågorna och de var-
dagsnära frågorna måste lyftas fram.
Fru talman! Alla partier borde därför kunna in-
stämma i reservation 34 under mom. 20, som jag
också yrkar bifall till.
Till sist gäller det bostadsutskottets andra betän-
kande som nu kommer tillbaka till kammaren just i
form av dagens betänkande. Redan den 24 oktober
hade vi ju en remissdebatt om de frågorna. Därför
nöjer jag mig i dag, av tidsskäl, med att redovisa bara
de yrkanden som Centerpartiet har framfört i motio-
nen:
· Centerpartiet yrkar avslag på förslaget om att
reglera det kommunala bostadsförsörjningsansva-
ret i en särskild lag.
· Centerpartiet yrkar avslag på förslaget om att en
kommun ska vara skyldig att göra en särskild pla-
nering för bostadsförsörjningen.
· Centerpartiet yrkar avslag på förslaget om att en
kommun ska vara skyldig att anordna bostadsför-
medling.
· Centerpartiet anser att alla yrkesmässiga bostads-
förmedlare som förmedlar lägenheter i turordning
efter kötid ska ha rätt att ta ut en avgift av de bo-
stadssökande.
Jag har redan berört frågor som även tagits upp i
det här betänkandet. Vi anser alltså att riksdagen ska
ge regeringen i uppdrag att återkomma med förslag
till åtgärder som kan bidra till en bättre fungerande
bostadsmarknad i hela landet, såväl i storstad som i
mindre tätort, landsbygd och glesbygd.
Vidare är det nödvändigt med åtgärder för att öka
bostadsbyggandet. Det är främst i storstadsområden
och på universitets- och  högskoleorter som det be-
hövs nya hyresbostäder - ett boende med närhet,
trygghet och bra miljö.
Jag yrkar därför bifall även till reservationerna 1
och 9 i bostadsutskottets betänkande nr 2.
</anforandetext>
<intressent_id>0462541496508</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>161155</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GO0942/#anf174</protokoll_url_www>
</anforande>
