2348462 GO0942 Riksdagens snabbprotokoll 2000/01:42 Torsdagen den 7 december 2000/01 42 2000-12-07 00:00:00 (forts. från 8 §) Samhällsplanering, bo- stadsförsörjning och byggande (forts. BoU1 och 3929DF11-0FD6-4D3C-A860-AB92DD0683C5 169 ULLA-BRITT HAGSTRÖM (kd) kd Fru talman! Skattestatistisk årsbok för 2000 som vi fick nu i veckan visar att utgifterna för ändamålet bostäder och samhällsplanering under åren 1993 till 1997 har minskat kraftigt som en följd av lägre ränte- subventioner till bostadsbyggandet. Siffrorna som redovisas i offentliga utgifter är 1993 54,2 miljarder och 1997 34,1 miljard. Underlaget för vad som räknas in är något oklart. Dock kan vi med bestämdhet säga att statens insatser minskat avsevärt. Staten tar dock i dag in 23 miljarder i fastighetsskatt och 17 miljarder i byggmoms. I årsboken börjar man med att redovisa Adam Smiths fyra grundläggande regler om beskattning. Nummer ett är att medborgarna ska bidra till statens underhåll efter förmåga, nummer två att den skatt som varje individ är tvungen att betala ska vara känd i förväg, nummer tre att varje skatt bör påföras vid en tidpunkt och på det sätt som bäst passar den som ska betala och nummer fyra att varje skatt bör vara kon- struerad så att den tar så lite som möjligt ur folkets fickor utöver vad den inbringar till statskassan. För såväl nutida som framtida bostadsförsörjning arbetar regeringen helt stick i stäv med dessa princip- er. Principen om skatt efter förmåga tycks vara okänd för regeringen. Riksskatteverkets styrelse har fast- ställt omräkningstalen som används för att räkna fram taxeringsvärdena för år 2001. Följden av dessa om- räkningar, som inte går att överklaga, blir extrema skattehöjningar i framför allt storstäderna. Till de värsta exemplen hör Solna och Sundbyberg med nästan en dubblering av taxeringsvärdet. Den genom- snittliga fastighetsskatten för småhus stiger med näs- tan 10 000 kr, från 17 210 kr till 27 160 kr i Solna. Många blir givetvis förmögna genom de höjda taxeringsvärdena, men för andra tillkommer en höjd förmögenhetsskatt grundad på fiktiva värden. Detta är inte skatt efter bärkraft. Fastighetsskatten strider också mot Adam Smiths princip nummer två, nämli- gen att tidpunkt och sätt för betalning liksom den summa som ska betalas ska vara klar och tydlig för den som ska betala. Alla svenskar borde ha rätt att veta vilken skatt de ska betala. Kristdemokraterna kräver en fortsatt frysning av taxeringsvärdena samt att den statliga fastighetsskatten sänks för att på sikt avskaffas. Fastighetsskatten strider också mot Smiths tredje sats om den tidpunkt som passar bäst, eftersom det i dag saknas bostäder i tillväxtområdena. Slutligen strider den mot hans fjärde princip om att ta så lite som möjligt ur folkets fickor utöver vad den inbringar till statskassan. Den har inte längre någon förankring i människors rättsmedvetande. Att skatten tas ut på en kapitalinkomst som inte finns är ganska unikt för Sverige. Fru talman! Regeringens oförmåga att skapa vill- kor för att en framtida bostadsförsörjning ska bli möjlig har lett till en handlingsförlamning, som i sin tur lett till försök att gå förbi demokratin och centrali- sera makten. Försöket med två tredjedels majoritet i kommunfullmäktige för att få sälja mer än en tiondel av de kommunala bostadsbolagen eller över 1 000 lägenheter är ett försök att med makt styra en låtsad demokrati. Samtidigt går regeringen ut med en bredare remiss än någonsin om en uthållig demokrati. Det råder en stor obalans i regeringens agerande - den vänstra handen vet inte vad den högra gör. Om vi ska sluta slita ut de bostäder tidigare gene- rationer byggt upp och om vi ska kunna förnya och skapa nya bostäder, krävs starka incitament inom flera olika områden. Under den tid då Sverige var ett folkhem fanns bostäder för alla. Människor kunde hänvisa till ett hem - mitt hem. Ordet hemlängtan var också vanligare än nu, då det är otydligt för många vilket som egentligen är mitt hem. Nu är folkhemmet borta, och det finns människor som förvägras ett hem. Den natt jag var ute med Stockholmspolisen stängde sista härbärget kl. 20.30. Om regeringen ser till att skapa förutsättningar för lägre bygg- och boendekostnader, möjligheter till konkurrens i upphandlingen, en moderniserad hy- reslagstiftning och bättre möjligheter till självförvalt- ning, skulle kommunerna kunna sätta tryck på plan- beredskapen och sluta med att beklaga sig över att det kommunala utjämningssystemet förstör allting. Ut- jämningssystemet, där den ena kommunen solidariskt ska ge till den andra, är för övrigt snart det enda om- råde där staten värnar om det kommunala självstyret. Det fungerar inte. Jag som har fyra barn vet att man inte kan ta från det ena syskonet och ge till det andra. Det är bättre att själv ge en gåva till den som behöver. Är det något system som subsidiärt skulle lyftas till staten, är det detta. Samhällsbyggande måste ske utifrån människans behov av de små gemenskaperna. En bostadsförsörj- ningslag kan aldrig ersätta den starka kraft att skapa goda bostäder som finns i familjebanden. De två strömningar som präglat den senaste tiden med ett socialistiskt kollektivistiskt synsätt i parhäst med ett liberalt individualistiskt synsätt löser varken familje- eller bostadspolitiken. Familjen måste lyftas fram, och människor måste kunna känna trygghet i boendet. Därför behövs valfrihet och mångfald. Människor ska kunna bo i hyresrätt av bekväm- lighetsskäl, ekonomiska skäl, tidsperspektivskäl, studieskäl osv. De som ekonomiskt vill prioritera en bostadsrätt ska kunna göra det. Man ska kunna äga sin bostad i likhet med hur det är i andra länder i Europa. Det är tragiskt att barnfamiljer straffats ut från villaboendet. Här har det nya bostadsbidrags- systemet styrt bort flera. Det går inte heller att bygga nya villor i dag på det sätt som vi 40-talister kunde göra. Ett sätt att lösa motviljan mot nybyggnationer är att sänka byggmomsen. Vi kristdemokrater har begärt en konsekvensutredning om sänkt byggmoms. Jag har ställt en interpellation om upphandlingen till handelsminister Leif Pagrotsky som tyvärr inte tog den till sitt bord. Jag kommer dock att få en debatt med konkurrensminister Ulrica Messing i januari avseende upphandlingen av byggvaror. Att själv kunna förvalta sin bostad eller fastighet måste också bli enklare. Dels måste skattetaket vid självförvaltning höjas så att det lönar sig, dels måste man kunna ha olika möjlighet till självförvaltning i samma trappuppgång eller i samma hus. Jag vill redan nu yrka bifall till reservation 2 un- der mom. 2 och reservation 10 under mom. 5 i betän- kande BoU1. För tids vinnande nöjer jag mig med dessa reservationer. Vad gäller budgetfrågorna kom- mer kristdemokraterna att rösta gult. Vi har ett fullt finansierat budgetalternativ. Fru talman! Det byggs inga hyresrätter i dag. Det går inte att få lönsamhet. Hyreslagstiftningen är dess- utom sådan att en hyresgäst inom sex månader efter inflyttning kan överklaga hyran till hyresnämnden och fastighetsägaren har att ändra hyran i hela fastig- heten. Det är ett otidsenligt system. Allmännyttans hyresledande roll har övertolkats. Bruksvärde och lägesfaktorer har för låg genomslags- kraft. Denna likriktning slår hårt mot dem som behö- ver en bostad. Många människor väljer hellre en bostad än millimeterrättvisa. Det är viktigt att hyres- gästen har ett starkt besittningsskydd. Ingen fastig- hetsägare ska kunna köra ut en hyresgäst för att en annan är beredd att betala mera, men systemet är i dag högst otillfredsställande. Vi är på väg att få ett klassamhälle där allemans- rätten inte längre gäller en bostad. Folk straffas bort från sina bostäder genom fastighetsskattens orättfär- dighet. Familjer måste köpa färdiga villor och får inte uppleva det kreativa skapandet av att bygga något nytt. Ordet hem håller på att tas upp av andra områ- den. Datavärlden har förstått kraften i ordet hem och använder begreppet hemsida. Uttrycket borta bra men hemma bäst är urvattnat. Ordet bostad har fått slagsi- da. I ett stort antal kommuner står lägenheter tomma. Detta får givetvis andra hyresgäster betala. Till- växtorterna har problem med arbetskraft eftersom inte bostäder kan erbjudas. Ett lyft för bostadsförsörjningspolitiken är bygg- och boendeforskningen. Det är av stor vikt att en sammanhållen bygg- och bostadsforskning med tvär- vetenskaplig inriktning ges fortsatt stöd. Tyvärr nämns inte ordet byggforskning i samband med det nya rådet Forskningsråd för miljö, areella näringar och samhällsbyggande som startar vid årsskiftet. Det har också tilldelats knapphändigt med resurser. Mil- jöminster Kjell Larsson betonade i en interpellations- debatt den 27 november att det är regeringens avsikt att byggforskningen och även experimentbyggandet ska utvecklas inom det nya rådet i samverkan med branschen och andra intressenter. Vi kristdemokrater kommer att bevaka att så sker. Inte minst VASKA- projektet har varit lyckosamt i Umeå där vattensäker- het osv. har tagits fram. Inom Byggforskningsrådet bedrivs för närvarande forskning om bl.a. material, byggnadsteknik och installationer samt utveckling av metoder för förvalt- ning och brukande av byggnader. Det handlar om kvalitetsforskning. Ett syfte är att skapa förutsätt- ningar för en god inomhusmiljö och att minimera allergirisker. Detta är inte minst viktigt inom försko- lor och skolor. Jag hoppas att den krångliga EU- notifieringen kommer att ge utslag i förskolor och skolor innan lotteriverksamheten med de lokala in- vesteringsmedlen är avslutad. Dessutom är genus- perspektivet inom bygg- och bostadsforskningen mycket outvecklat. Det har också vi kristdemokrater tagit upp. Fru talman! Mitt anförande kommer att följas upp av Annelie Enochson och Harald Bergström. Jag vill därför sluta med att till bostadsminister Lars-Erik Lövdén som sitter här i kammaren överlämna tio budord inför den fortsatta bostadspolitiken. 1. Du ska inte lågprioritera bostadspolitiken och skylla på kommunerna. 2. Du ska inte missbruka allemansrätten till en bostad genom stopplagstiftning. 3. Bostaden ska vara en tillflykt till gemenskap, vila och trygghet. 4. Helga det bostadsbestånd tidigare generationer byggt upp och slit inte ut det. 5. Dräp inte människors trivsel genom segregation och hemlöshet. 6. Skapa valfrihet och mångfald i boendet, begå inte frihetsbrott. 7. Bostäder ska inte utsättas för skattekonfiskation. 8. Ha bättre tro på den kommunala självstyrelsen och baktala den inte. 9. Våga släppa lite på den strikta hyreslagstift- ningen och ge marknaden en liten chans. 10. Släpp skattetrycket för att öka självförvaltning- en av hyresrätter. 0191823608408 N 2010-01-01 00:00:00 161150 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GO0942/#anf169