<anforande>
<dok_hangar_id>2348462</dok_hangar_id>
<dok_id>GO0942</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2000/01:42 Torsdagen den 7 december</dok_titel>
<dok_rm>2000/01</dok_rm>
<dok_nummer>42</dok_nummer>
<dok_datum>2000-12-07 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Frågestund </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>frågestund</kammaraktivitet>
<anforande_id>C9147375-AC3A-4661-A097-75715251D95B</anforande_id>
<anforande_nummer>103</anforande_nummer>
<talare>Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Fru talman! Jag vill bara tillägga att när korna i
Ljungskile, som det var så mycket diskussion om,
sköts av Jordbruksverket var det med mitt medgivan-
de. Jag tyckte att det var ett riktigt beslut, därför att
de var omärkta. Vi kunde inte garantera att de var
friska. Då måste man göra så.
Men det finns alltså ingenting som tyder på att vi
har galna ko-sjukan i Sverige. Därför argumenterade
jag också för att man inte kan  ha samma bestämmel-
se för alla länder. Det är väl känt i EU-nämnden, där
jag har dragit den här frågan flera gånger.
Vi testar nu många fler djur än vi har gjort tidiga-
re. Upptäcks ett enda fall av galna ko-sjukan ska vi
också ha samma metoder som BSE-länderna har, dvs.
vi ska vid slakt testa eller bränna upp. Vi har inte
testkapacitet för alla dessa djur, utan då får man brän-
na upp det som kanske är friska djur. Många miljoner
kor kommer nu att brännas upp i de andra EU-
länderna.
Sverige har fått ett undantag, hoppas vi. Kommis-
sionen har lovat det, men det är en arbetsgrupp som
ska besluta det.
Vingåkersverken
</anforandetext>
<intressent_id>0874604979107</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>161084</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GO0942/#anf103</protokoll_url_www>
</anforande>
