2348461 GO0941 Riksdagens snabbprotokoll 2000/01:41 Onsdagen den 6 december 2000/01 41 2000-12-06 00:00:00 Kommunikationer DB3179AE-2D75-425E-B0CD-027A11500B71 47 MIKAEL JOHANSSON (mp) mp Fru talman! Nu står vi här med det tredje budget- betänkandet sedan Socialdemokraterna, Vänsterparti- et och Miljöpartiet de gröna inledde sitt samarbete efter valet 1998. Det uppdraget vilade på att Sverige skulle ta steget in i 2000-talet med fler jobb, större rättvisa, bättre miljö och ökat samarbete. Samarbetet omfattar fem områden, nämligen ekonomi, syssel- sättning, rättvis fördelning, jämställdhet och miljö. Partierna deklarerade att vi i samverkan var beredda att ta ansvar under denna mandatperiod. Det är naturligtvis genom uppgörelsen kring bud- getpropositionen som vi visar att det finns en bred uppslutning kring en stabil och förutsägbar ekono- misk politik. Vi pekade på att samarbetet skulle bygga på öm- sesidig respekt och gemensamt ansvarstagande och att det därmed fanns goda förutsättningar för ett lång- siktigt samarbete under mandatperioden mellan oss tre partier. Jag ska senare under anförandet ge min syn på hur denna ömsesidiga respekt och detta gemensamma ansvarstagande har förvaltats via den budgetproposi- tion avseende utgiftsområde 22, Kommunikationer, som kammaren nu behandlar. Ett område som vi behandlar i dagens betänkande är vägar. Genast blir det både svårt och lätt att vara miljöpartist. Det svåra handlar om utbyggnaden av de stora vägarna, som återfinns som investeringar i den nationella planen. I dagsläget finns en konflikt mellan denna utbyggnad och det transportpolitiska delmålet miljö. Låt mig dock slå fast följande. Det är inte bi- lismen det är fel på utan de fossila bränslena. Miljöpartiet anser att en skatteväxling med höjda skatter på bensin, dieselolja och annan energi är både det bästa och det enda verkligt effektiva sättet att lösa vägtrafikens stora miljöproblem, som annars kommer att drabba oss. Det är ett effektivt marknadsekono- miskt styrmedel som inte detaljstyr hur människor ska leva men ger var och en påtaglig och handfast information om vad miljöproblemen kostar. Det gör det möjligt att själv bestämma hur man vill ge sitt bidrag till en bättre miljö. Miljöpartiets förslag är inte ensidigt riktat mot bi- lismen. Vi ser tvärtom ett stort värde i bilen för att öka friheten för många människor. Men den ska an- vändas där den är mest oundgänglig och andra alter- nativ där dessa är bättre. För storstädernas del måste på sikt miljöstyrande trängselavgifter införas. Vi måste få styrmedel som främjar en snabb teknikutveckling till energieffekti- vare och miljövänligare transporter. Bra transporter får inte bli en klassfråga eller ett sätt att ytterligare svälta ut landsbygden. Men detta löser man inte ge- nom ett lågt bensinpris utan genom allmänna fördel- ningspolitiska, trafikpolitiska och regionalpolitiska åtgärder som gör det möjligt även för låginkomsttaga- re och människor i glesbygd att få en god transport- försörjning. Genom att redan nu fatta beslut om en långsiktig strategi för en skatteväxling och kommande prisför- ändringar får både företag och hushåll möjlighet att förbereda sig och planera för en omställning. Vi på- står inte att denna kommer att bli problemfri. Säkert finns det personer som kommer att uppleva det som svårt och känna sig orättvist behandlade. Säkert blir det en hel del frågor man får lösa genom nya beslut på vägen. Men de problemen, som vi tror blir ganska små totalt sett, får inte skymma det långsiktiga målet. Att låta kortsiktiga nackdelar med ett högre pris på bensin och annan energi bli till en ursäkt för att göra ingenting är verkligen att svika oss själva, våra barn och barnbarn och kommande generationer. Till det lätta tillhör den kraftiga förstärkning av resurserna för väginvesteringar och regionala planer, från 1,1 miljarder till 2 miljarder. Lätt känns det ock- så att konstatera att om Göran Persson och jag är överens, då blir det resultat. Vi var nämligen överens om att öka pengarna till bärighet, tjälsäkring och rekonstruktion på det regionala vägnätet. Grusvägar- na får därmed en möjlighet att återuppstå som just grusvägar. Jag vill poängtera vissa saker som utskottet säger om uppföljning och utvärdering. Det berör vår politi- kerroll. Mycket av rikspolitikerns arbete går ut på att sätta upp mål för olika verksamheter. Budgetpropositionen för 2001 innehåller en ut- vecklad resultatinformation om såväl 1998 års trans- portpolitiska beslut som de post-, IT- och telepolitiska målen. Utskottet ser positivt på att redovisningen av uppnådda resultat har byggts ut och koncentrerats mer på mål för olika verksamheter. Det visar sig dock att det i vissa fall är svårt att redovisa uppnådda re- sultat på grund av att de olika delmålen inom utgifts- området inte alltid är tillräckligt tydliga. Möjligheten att bedöma effektivitet och måluppfyllelse blir då begränsad. En viktig förutsättning för att utskottet ska kunna bedöma förslagen till medelsanvisningar är att det finns en resultatanalys av föregående års verk- samhet. Det bör också finnas en bedömning av i vil- ken utsträckning som målen har uppnåtts och om de inte har uppnåtts, vad som är orsaken till detta. Enligt utskottets mening är det mot denna bak- grund angeläget med ett fortsatt utvecklingsarbete för att skapa tydliga, meningsfulla och uppföljningsbara mål samt information om resultat och resursutnytt- jande som bl.a. går att jämföra över tiden. Detta är av betydelse för att systemet med mål- och resultatstyr- ning ska kunna fungera. Jag nämnde i min inledning att den budgetpropo- sition vi här behandlar är frukten av samarbetet mel- lan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpar- tiet. Jag vill avsluta med att utvärdera samarbetet såsom det har kommit till uttryck i detta betänkande. Processen ser ut som följer. Regeringen med dess resurser tar fram ett förslag till budgetproposition och tillfrågar Vänstern och Miljöpartiet om huruvida vi gemensamt kan anta förslagen, om de ska ändras eller rentav tas bort. Vi har möjligheter att själva komma med olika förslag. Detta har naturligtvis gjorts även för detta utgiftsområde. Är partierna nöjda går försla- get via regeringen vidare till riksdagen. Hur blir då mitt agerande i utskottet efter en över- enskommelse? Jag undviker att reservera mig på de punkter där budgetpropositionen tydligt talar om hur regeringen - underförstått Socialdemokraterna, Vänstern och Miljöpartiet tillsammans - tänker i olika sakfrågor. Jag har inte en enda reservation i detta betänkande. Jag menar att jag har tagit ett ge- mensamt ansvar och visat ömsesidig respekt för den- na uppgörelse. Minns vad jag berättade i inledningen. När det gäller Socialdemokraterna i utskottet har jag inget att invända vad avser detta. När jag betraktar Vänsterns reservationer däremot börjar mina und- ringar. Jag tycker att åtta reservationer inte borde ha lagts fram om avsikten är att visa att Vänstern står bakom uppgörelsen. Jag tycker inte att Vänstern visar ömsesidig respekt och ett gemensamt ansvarstagande. För mig går det inte ihop med de brasklappar som kommer till uttryck i ett antal vänsterreservationer. Låt mig gå igenom dem. Vad avser reservation 10 angående prissättningen för Öresundsbron ser jag nyckelmeningar i reserva- tionen. Där står: "Vi anser därför att regeringen bör omförhandla avtalet så att prisskillnaden mellan tåg och bil indexregleras." Så sent som i våras hade vi ett betänkande som handlade om villkoren för järnvägs- trafik på den fasta förbindelsen över Öresund, efter det att vi tagit fram en proposition gemensamt. Det fanns en motion från Vänsterpartiet sedan allmänna motionstiden hösten 1999. Där föreslår man ett tillkännagivande till regeringen med innebörden att prissättningen på vägtrafiken på Öresundsbron måste utformas så att utförda miljökonsekvensanaly- ser och miljökrav efterlevs och avtalet med Danmark följs. Vänsterpartiet ställde sig bakom utskottets ställningstagande, och hade alltså ingen reservation vid tillfället. I betänkandet står att läsa: I den proposition som nu lagts fram skriver regeringen att huvudprincipen enligt avtalet ska ligga fast men att utgångspunkten för konsortiets fastställande av taxor bör kunna ske på en annan grund än de nämnda färjetaxorna. Regering- en lägger dock inte fram något konkret förslag, utan avser att återkomma till riksdagen om det blir aktuellt att ändra principerna för vägtrafiktaxorna. Frågan om vägtrafiktaxornas samband med färjetaxorna är såle- des inte aktuell för närvarande. Utskottet anser inte att riksdagen bör ta något initiativ i denna fråga. Ut- skottet föreslår att riksdagen avslår de berörda motio- nerna. Reservation 11 handlar om ekonomisk utredning. Centern reserverade sig, och Vänstern anslöt sig till detta. Där ser jag en nyckelmening som återigen handlar om Öresundsbron. Där står: "Det är därför nödvändigt att riksdagen nu tar initiativ till att det genomförs en utredning av Öresundsbrons ekonomi, så att allmänheten snabbt får en klar bild av hur bron skall bekostas." Utskottet påpekar mycket riktigt: "När det gäller Öresundsbrons ekonomi vill utskottet erinra om att regeringen i proposition 1999/2000:66 Villkoren för järnvägstrafiken på den fasta förbindelsen över Öre- sund m.m. redan lämnat en utförlig ekonomisk redo- visning." Vidare skriver utskottet: "Utskottet förut- sätter att regeringen för riksdagen i lämpligt sam- manhang redovisar trafikutveckling och ekonomiskt resultat. Motionen avstryks av utskottet." Motionen var i det här sammanhanget Centerns. Ser vi på frågan om återinförande av fritidsbåtsre- gister, som behandlas i reservation nr 20, finns där en text där jag ser följande nyckelmening: "Att fritids- båtsverksamheten skall betala för de kostnader den ger upphov till - - -" Sedan fortsätter det i en annan mening: "Därför antar vi att Regeringskansliet över- väger att återkomma med ett förslag". Det fanns beskrivet i budgetpropositionen hur re- geringen tänkte. Detta var någonting som vi visste om i samband med förhandlingarna. Där står: Frågan om registrering av fritidsbåtar behandlades senast i bud- getpropositionen för år 2000. Regeringen uttalade då att ett allmänt register borde bygga vidare på det frivilliga fritidsbåtsregister som administreras av Stöldskyddsföreningen. Regeringen har i år fortsatt den dialog med försäkringsbranschen som inleddes under år 1999 och har därvid stärkts i sin uppfattning att det frivilliga registret bör ligga till grund för ett allmänt fritidsbåtsregister. För att förbättra ersätt- ningsmöjlighetena för skadelidande vid olyckor med fritidsbåtar avser regeringen att införa en obligatorisk ansvarsförsäkring för ägare av fritidsbåtar. En sär- skild utredare ska ges i uppdrag att utreda de närmare förutsättningarna för en sådan försäkring och för hur ett allmänt fritidsbåtsregister bör vara utformat. Sedan går jag vidare till reservation 21 om sjö- fartens behov av forskning och utveckling. En nyck- elmening, som jag ser det, är: "är det angeläget att den nya forskningsmyndigheten Verket för innova- tionssystem beaktar sjöfartens behov av forskning och utveckling". Jag tycker att det är tydligt och klart vad regeringen deklarerar. Den säger så här: Rege- ringen har under det senaste budgetåret inte funnit någon anledning att peka ut några av KFB:s verk- samhetsområden som mer prioriterade än andra. KFB, och i framtiden FoU-myndigheten, bör göra bedömningar och anpassa verksamheten efter de förutsättningar som råder. Det finns dock ett undantag, och det pekar också regeringen ut. Det gäller det avtal som finns mellan svenska staten och fordonstillverkarna om ett sam- verkansprogram för utveckling av mer miljöanpassa- de fordon. Det är det enda undantaget som regeringen pekar ut. Reservation 22 handlar om luftfartens expansion. Där skriver Vänsterpartiet i reservationen: "Så är inte fallet med nya flygplatser som medverkar till en yt- terligare expansion av luftfarten och därmed motver- kar möjligheterna att nå miljömålen. Därför bör, som föreslås i motion T641 (v) inga nya flygplatser byg- gas. Denna uppfattning bör riksdagen ge regeringen till känna." Av budgetpropositionen framgår regeringens in- ställning. Det står: På uppdrag av regeringen har Luftfartsverket gjort ett antal fördjupade analyser rörande flygplatskapaciteten i Stockholm på lång sikt. Utredningen har remitterats, och frågan är för närva- rande föremål för beredning. Vad avser reservation 29 gällande förstatligande av kommunala flygplatser står, som jag ser det, som nyckelmening: "Flygets ohämmade tillväxt måste bromsas." För att så ska bli möjligt måste flygplatser- na ägas av staten. "Regeringen bör, som föreslås i motion T641 (v), tillsätta en utredning med direktiv att klarlägga förutsättningarna för ett överförande av de kommunala flygplatserna i statlig ägo." I regeringens skrivning framgår bl.a. vad som fö- reslås för Luftfartsverkets organisation. Regeringen gjorde under hösten 1999 en översyn av Luftfartsver- kets verksamhetsstruktur med syfte att belysa rollkon- flikter inom organisationen, renodla verksamhets- strukturen, utveckla verksamheten och därmed öka effektiviteten i luftfartssektorn. Utredningen har lett till diskussioner om Luftfartsverkets organisation. Regeringen har för avsikt att återkomma till dessa frågor. Längre fram står det också: Luftfartsverket har i en skrivelse i september år 2000 hemställt om vissa ändringar i verkets befogenheter när det gäller bo- lagsbildning, förvärv av aktier m.m. Regeringen har för avsikt att återkomma till dessa frågor. Det nämns ingenting om de kommunala flygplatserna. Det är tydligt att regeringen tänker återkomma i dessa frå- gor. Sedan handlar det återigen om luftfarten. Det gäller de miljöfrämjande åtgärderna, som behandlas i reservation 37. Jag ser som en nyckelmening: "I Sve- rige tillämpas redan ett system med buller- och av- gasdifferentierade landningsavgifter. Men, som redo- visas i motion T641 (v) är dessa avgifter så låga att de inte har någon miljöstyrande effekt." I budgetpropositionen redovisas bl.a. trafikut- skottets uttalande i samband med regeringens budget- proposition - dvs. den senaste, för 2000 - om att Luftfartsverkets miljöarbete är ambitiöst, men att det är lång väg kvar innan luftfartens andel av skadliga utsläpp och emissioner kan anses acceptabla. Mot denna bakgrund borde Luftfartsverket överväga en generell höjning av avgiftsnivån. Regeringen redovisar i budgetpropositionen att Luftfartsverket därefter har sett över och höjt de mil- jörelaterade luftfartsavgifterna. Sedan konstateras det också i budgetpropositionen att prisrestriktionen för Luftfartsverkets trafikavgifter bör vara oförändrad. Det rör alltså nästa år. Vad avser Gotlandstrafiken så kommer jag nu till reservation 39. Där säger Vänstern: Vi anser att det statliga ansvaret för Gotlandstrafiken bör ligga på Vägverket, som redan i dag har hand om färjetrafik. Det finns ett antal sidor i budgetpropositionen som handlar om transportstödet till Gotland och Got- landstillägget. Det pågår utredningar osv. Det jobbas med frågan. När det gäller regeringens analys och slutsats står det följande: Regeringen konstaterade i budgetpropo- sitionen för 2000 att höghastighetsfärjan fyllde ett resebehov även under lågsäsong. Därför föreslår regeringen en budgetram för Rikstrafikens trafikupp- handlingar som möjliggjorde trafik med höghastig- hetsfärjan även under vinterhalvåret. Ambitionsnivån för Gotlandstrafiken bör ligga kvar även för 2001. Det är tydligt och klart, anser jag. Min slutsats av Vänsterns alla brasklappar är att budgetpropositionen avseende utgiftsområde 22 Kommunikationer, enbart stöds av Socialdemokrater- na och Miljöpartiet. Härmed yrkas bifall till utskottets hemställan i betänkandet. 0517869568019 N 2010-01-01 00:00:00 160850 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GO0941/#anf47