2348461 GO0941 Riksdagens snabbprotokoll 2000/01:41 Onsdagen den 6 december 2000/01 41 2000-12-06 00:00:00 Talerätt för vissa utländska konsumentor- gan 24F20FA6-0E48-47A9-A9A3-B9F6D6BFACA9 177 ANA MARIA NARTI (fp) fp Fru talman! Jag ska börja med att yrka bifall till den gemensamma reservationen 2 i mom. 4. I utskottsbetänkandet står intressanta uppgifter angående just ämnet i denna reservation. Det sägs att utskottet har, efter det att propositionen överlämnats till riksdagen, erfarit att regeringen har för avsikt att till kommissionen anmäla Konsumentombudsmannen som godkänt organ. Önskemålen i motion L2 torde därmed enligt utskottets mening till viss del vara tillgodosedda. Varför då gå upp och tala om våra önskemål om de i viss mån är tillgodosedda? Jag tycker att det finns anledning att göra det. Det är viktigt att förklara var- för vi vill ha mycket klara kriterier när organisationer och organ ska företräda svenska konsumenter i inter- nationella tvister. Anledningen till detta är följande. I Sverige finns många starka organisationer med stora nätverk och betydande egna ekonomiska till- gångar. Många av dessa väletablerade organisationer tar på sig alltfler uppdrag och presenterar sig själva som företrädare för allt större grupper av invånare. Vi i Folkpartiet, som har skrivit under reservationen, anser att detta fenomen kan ha negativa effekter i samhället. Vissa organisationer vill t.ex. agera som konsumenternas representanter, men de har ur- sprungligen haft och har fortfarande som första upp- gift att agera som företrädare för producenter och distributörer av varor och tjänster. Om jag ska använ- da ett marxistiskt uttryck kan jag säga att de företrä- der produktionskrafterna. En sammanblandning av intressen och syften kan lätt förekomma här. Det finns en annan negativ sida av denna inställ- ning hos sådana starka organisationer. Dessa negativa effekter har med det civila samhällets utveckling att göra. Om stora organisationer tar på sig alltfler roller och vill agera som budbärare för alltfler grupper i samhället, hur ska vi då kunna få större deltagande i samhällslivet, hur ska vi kunna bidra till utvecklingen av nya organisationer, locka fram nya engagerade grupper, hur ska vi kunna garantera att allt större mångfald av delaktighet utvecklas på flera områden? Ett sunt civilt samhälle förutsätter just en mångfald av grupper, aktörer, på olika arenor och i olika samman- hang. De stora organisationerna har ingen anledning att ständigt expandera genom att lägga beslag på alltfler frågor och ta på sig ansvaret för alltfler grup- per. Vi vill söka renodlade konsumentorganisationer, inte därför att vi lider av någon sjuklig fixering vid renhet utan därför att vi vill uppmuntra alla männi- skor att ta ansvar för sin vardag, organisera sig, aktivt bidra till utvecklingen av ett samhälle karakteriserat av effektiv delaktighet. Som bekant är mitt engagemang för invandrare mycket djupt. Vi som har tvingats lämna våra länder lever i många länder samtidigt. Vi har släkt och vän- ner överallt. Vi reser mycket. Då är vi faktiskt mycket ofta mycket utsatta som konsumenter. Just för migrantbefolkningen är konsumentskyddet mycket viktigt. Men samtidigt måste man konstatera att just migrantfolket oftast är dåligt skyddat också på det nationella planet. Det är mycket viktigt att invandrarorganisationer börjar att agera för att informera om konsumenträtt och kanske också organiserar sig för att representera konsumentgrupperna. Men för att de ska göra det måste det finnas spelrum för nya grupper och nya organisationer på samhällets arenor. Därför har vi argumenterat och fortsätter att argumentera för att sammanblandning av intressen och grupper inte ska kväva utvecklingen av nya organisationer i det civila samhället. 0283009944701 N 2010-01-01 00:00:00 160980 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GO0941/#anf177