2348456 GO0936 Riksdagens snabbprotokoll 2000/01:36 Onsdagen den 29 november 2000/01 36 2000-11-29 00:00:00 Aktuell debatt: Den nya fattigdomen och vägarna till en ökad social rörlighet aktuell debatt 6FCCE859-D123-4336-823B-0C815A5F7B93 7 KARIN PILSÄTER (fp) fp Fru talman! Vi pratar om nyfattigdomen. Jag tycker att det i mycket hög grad handlar om utanför- skap och maktlöshet. Det handlar om brist på makten i sitt eget liv. Det är skönt att höra att vi kan vara överens om att det inte var bättre förr. Men det som är nytt i nyfat- tigdomen är just att man inte kan göra någonting åt den. Det är svårt att vara fattig, men det är värre att inte kunna ändra på sin situation. Därför vill vi libe- raler ha en annan politik. Vi har nämligen en vision om mänsklig värdighet och vardagsmakt där männi- skor kan ha egna pengar som räcker till det viktigaste och som också är pengar som de har tjänat själva. Den här värdigheten och vardagsmakten handlar ju om mycket mer. Det handlar om att kunna be- stämma det som är viktigt för en själv, om att kunna påverka barnens skolgång, bostadssituationen, var man ska bo, och att man ska kunna välja vad man ska använda pengarna till och inte behöva gå med mössan i hand till något socialkontor. Bakom alla statistiska siffror och rapporter om nya klyftor, ojämlikhet och låga disponibla inkomster är det ju en hel värld av maktlöshet och utanförskap, av fattigdomsfällor och beroende och av regelverk som stänger ute i stället för att släppa in människor. Jag tror att socialdemokraterna inte bara i hög grad är med och orsaker det här, utan de är också oförmögna att göra någonting åt det. De är så fast i sina storstila- de system att de inte kan se att det i många fall är de som stänger människor ute. De har försvurit sig åt system som skyddar dem som finns innanför men fungerar som utslagningsmaskiner för dem som är utanför, och de värnar politisk makt framför männi- skors egen makt. Det betyder att det blir som en fot i ansiktet på dem som inte har kunnat komma innanför staketet. Fru talman! Utanförskapet och fattigdomen går ju också i arv. Många barn och ungdomar växer upp i en miljö där de inte ser något samband mellan arbete och inkomst och där nästan inte någon runtomkring dem har ett jobb. Jag var med och jobbade i Storstads- kommittén. Vi tog bl.a. fram boken Rosor av betong. Vi kunde konstatera det som vi så lätt kunde se, näm- ligen att barn och ungdomar i de mest utsatta områ- dena har jättehöga ambitioner och drömmar, men de kan inte förverkliga dem. Då säger vi i Folkpartiet så här: Det är de som behöver skolan mest som måste ha den bästa skolan, och det är inte så. Jag tror inte att det finns någon annan förändring som vi talar om här som skulle betyda mer för att bryta utanförskapet än bättre skolor. Skolan kan bli en murbräcka mot seg- regation och utanförskap, men det kräver att vi vågar göra upp med den socialdemokratiska skolpolitiken. Kravlösheten, bristen på ordning och lågt ställda förväntningar drabbar nämligen de elever värst som behöver skolan mest. Det här har visats bl.a. av Jonas Frykman, professor i etnologi vid Lunds universitet. Han konstaterar att skolan har upphört att fungera som en språngbräda för social rörlighet. Vi kan också konstatera att det finns många ex- empel på att det kan lyckas. I Kvarnbyskolan i Rin- keby har nästan alla elever invandrarbakgrund. De har under de första fem åren i skolan läst 500 böcker. Jag tror att det är fler än vad de flesta av oss har lyck- ats göra, trots alla utredningar som vi håller på att läsa. De här barnen har inte bara en utmärkt svenska. De är också bättre än de flesta i matematik. En mycket stor amerikansk undersökning visar vad det är som får elever att lyckas. En slutsats är att tillgång till en bra förskola är mycket viktigare än t.ex. föräldrarnas inkomster. Det är också orsaken till att vi i Folkpartiet har drivit så hårt att förskolan måste vara öppen för alla barn, särskilt för dem som behöver förskolan mest. En jämlik skola ger barnen de bästa förutsättning- arna för att kunna forma sin framtid. Och den vikti- gaste moroten för barnen är en förväntan om att de kan lyckas. Det ska vara krav på att de ska uppnå saker men också en förväntan om att de kommer att lyckas. Det ska vara allmän förskola. Man ska stärka läsningen och bryta boendesegregationen genom fritt val av skola. Det ska vara magnetskolor. Man ska satsa mer på skolor i utsatta områden och ge bättre stöd till elever med särskilda behov. Det här tror jag är några av de absolut mest avgörande förändringarna för att man ska få en ökad social rörlighet och för att bryta utanförskapet. Fru talman! Det finns många andra regelverk som ska fungera som skyddsnät men som blir hinder som stänger ute. Jag tänkte ta ett konkret exempel. Det gäller bemanningsföretagen. Det var social misär, och de var olagliga. Olaga arbetsförmedling var ett brott som i socialdemokraternas Sverige hade högre straffvärde än misshandel. Den borgerliga regeringen ändrade på det, och bemanningsföretagen har betytt mer än många andra förändringar när det gäller att skapa en väg in på arbetsmarknaden för människor, särskilt de med invandrarbakgrund, som i åratal har varit utestängda. I Malmö driver det kommunala bostadsföretaget "Jobbakuten", en privat arbetsförmedling. Man hjäl- per massor med människor att få egen lön och ett värdigt liv. Vad gör den statliga länsarbetsnämnden? Jo, man äskar pengar för att kunna konkurrera ut det här. Fru talman! Jag tillhör inte dem som tror att sänkta skatter är den enda lösningen på alla upptänk- liga problem, men vi har världens högsta skatter, och det ger inte jämlikhet, men det ger höga marginalef- fekter. Vi måste få en förändring när det gäller synen på marginaleffekter för människor med låga inkoms- ter. Det är orimligt att de som har de lägsta inkoms- terna får behålla minst pengar. Det är också en av de grundläggande orsakerna till den bristande sociala rörligheten. Människor kan inte påverka sin egen ekonomiska situation. Fru talman! Det finns många statistiska rapporter som kan refereras, men i grunden handlar det om människor, om människors värdighet och om att få makten i sitt eget liv. Därför vill jag uppmana social- ministern: Släpp dogmatiken, och släpp in de ute- stängda! (Applåder) 0101299073819 N 2010-01-01 00:00:00 160056 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GO0936/#anf7