<anforande>
<dok_hangar_id>2348456</dok_hangar_id>
<dok_id>GO0936</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2000/01:36 Onsdagen den 29 november</dok_titel>
<dok_rm>2000/01</dok_rm>
<dok_nummer>36</dok_nummer>
<dok_datum>2000-11-29 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Aktuell debatt: Den nya fattigdomen och vägarna till en ökad social rörlighet</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>aktuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>A6B416D0-A636-44DF-AD14-FCADAAFC2F3C</anforande_id>
<anforande_nummer>11</anforande_nummer>
<talare>HANS ANDERSSON (v)</talare>
<parti>v</parti>
<anforandetext>Fru talman! Ett sådant hyckleri! Sverige har den
största täckningsgraden på sin a-kassa. Vi har det
system som ger bäst trygghet. Ni försöker visserligen
år efter år försämra det, men kom inte dragande med
det. Ni försöker överföra makt från demokrati till
marknaden, inte till människorna.
Vi tar ansvar, och vi är glada över att vi har en re-
kordartad sysselsättningstillväxt, reallöneökningar, av
disponibel inkomst. Vi börjar kunna ge tillbaka lite
pengar till kommuner, och vi börjar kunna restaurera
trygghetssystemen. Jag tycker att det är ett hyckleri
att ni begär en debatt på grund av en bok som så tyd-
ligt försvarar den generella välfärden, en bok som så
tydligt visar hur skillnaderna ser ut när man inte har
den.
När ni har ert drömsamhälle, när ni avreglerat ar-
betsmarknaden, när arbetsrätten är avlövad, när vi har
de privata trygghetssystemen och de privata försäk-
ringarna, då är vi väl i USA eller i England. Ni brukar
ofta åberopa dem.
Vad händer? Ja, titta på fattigdomsgraden - 20 %
av hushållen med barn. Titta på ensamstående mam-
mor - 60 %. Sverige har 4 %. Vi är alltså det i sär-
klass jämlikaste samhället. Ändå är jag upprörd över
de klyftor som vi har. Titta på fattigdomen, titta på
förmögenhetsfördelningen, titta på inkomstspridning-
en, och du finner att de samhällen som satsar på en-
bart marknadsstyrning och inte korrigerar det med
demokratiska beslut är samhällen som blir oerhört
ojämlika.
Daléus: Vi tar ansvaret. Vi tar ansvaret för vad
som hände efter 1998. Fram till 1998 var det mycket
Daléus som hade ansvaret. Då var det, med förlov
sagt, Lars Engqvist, 75-procentsnivån som gällde i a-
kassan. Bu, säger jag. Bu, säger de arbetslösa.
Läs rapporter, håll reda på årtalen. Jag tar mitt an-
svar.
Låt mig sluta med att säga: Jag utmanar modera-
terna och Bo Lundgren på debatter i utsatta områden,
i Rosengård bland de arbetslösa. Då ska vi tala san-
ning. Tänk efter, Lars Engqvist, efter den här debat-
ten vem ni ska hålla i handen om ni ska stå tryggt.
Här har ni en karda som duger!
(Applåder)
</anforandetext>
<intressent_id>0500463008008</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>160060</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GO0936/#anf11</protokoll_url_www>
</anforande>
