2348452 GO0932 Riksdagens snabbprotokoll 2000/01:32 Torsdagen den 23 november 2000/01 32 2000-11-23 00:00:00 Vissa miljöfrågor 9422A765-11A0-488C-85F6-1C262822B752 241 BARBRO FELTZING (mp) mp Herr talman! Jag ska prata lite om de motioner som jag har väckt och som behandlas i det här betän- kandet. Ett av de motionskrav som jag har drivit handlar om förbud beträffande s.k. bromerade flam- skyddsmedel som finns i textilier och elektroniska applikationer. Medlen har, som ordet beskriver, flamskyddande egenskaper och den kemiska strukturen är närbesläk- tad med PCB. När bromerade flamskyddsmedel för- bränns bildas dioxiner och furaner som är mycket giftiga och farliga för miljön. De nya bromerade medlen, polybromerade di- fenyletrar, är spridda i stora delar av Sverige. Nivåer- na har drastiskt höjts sedan 70-talet. De ackumuleras i människokroppen och återfinns i bröstmjölk. Konstigt nog har det varit en ökning under senare år, också i vårt blod. För ett par år sedan hittades i Viskan väldigt höga halter av bromerade flamskyddsmedel. Värdena i fisken där var tio gånger högre än i fisk fångad i Nordsjön. Värden har uppmätts i Viskan som är hundra gånger högre än i övriga världen, beroende på att mycket flamskyddsmedel har släppts ut i ån. Herr talman! Det är viktigt att ett förbud genom- förs framför allt avseende de farligaste ämnena, PBDE och PBB. Kemikalieinspektionen har ett upp- drag som beskrivs i betänkandet. Senast den 31 december i år ska man till regeringen lämna en lägesbeskrivning om avvecklingsarbetet, bl.a. när det gäller dessa medel. I EU tar det här alldeles för lång tid, tycker jag och det har jag tyckt i flera år. Ett alldeles nytt flamskyddsmedel, trifenylfosfat, har upptäckts av svenska forskare i nya datorskärmar. Uppseendeväckande höga halter av trifenylfosfat fanns kvar efter motsvarande två års arbete framför datorskärm. Detta framkom vid en undersökning. Ämnet är allergiframkallande och partiklarna dras mot ansiktet på grund av det elektriska fältet framför datorn och så andas man in det. Försiktighetsprinci- pen bör användas och forskarna betonar att trifenyl- fosfat snarast bör bytas ut. Herr talman! Jag har också motionerat om hormo- ner och hormonliknande ämnen. Ett sådant ämne är nonylfenol som under 40 år har ingått i plaster och tvättmedel. Ämnet är giftigt men det används i så små mängder att man har sagt att det inte förväntas påver- ka levande organismer. Nonylfenol är kemiskt uppbyggt på precis samma sätt som östrogren. Utsläppen till naturen under så lång tid har gett allvarliga skador. Manliga individers spermieproduktion har minskat med 50 %. Nonylfe- nol återfinns numera i hela vårt vattensystem, i sjöar och i dricksvatten. Det sker en samverkan med flera liknande ämnen - t.ex. DDE, som är en nedbrytningsprodukt av DDT. DDE har medverkat till att pojkar föds med missbil- dade könsorgan. Ett kemiskt ämne skulle inte få framställas med mindre än att tillverkaren kunde bevisa att det är ofarligt för organismer och att det är viktigt för sam- hället. Syntetiska hormoner, östrogen, bryts inte ned i vå- ra reningsverk. 45 gånger högre koncentrationer än normalt har uppmätts i reningsverk i Göteborgsområ- det, Umeå och Stockholm. Fisk påverkas. I Storbri- tannien har man hittat tvåkönade fiskar. Alldeles nyligen upptäcktes på Svalbard tvåköna- de isbjörnar med stört immunsystem. Isbjörnshonor med deformerade manliga könsorgan visar att läget är allvarligt. När det gäller hormoner och hormonliknande äm- nen som sprids i naturen och när vi nu ser de skador som de åstadkommer måste starka krafter sättas in för att avveckla dessa ämnen; detta för att reproduktionen i framtiden ska verka för fortsatt mångfald i naturen. Att dessa ämnen ger miljöeffekter bör enligt fors- kare sätta fart på läkemedelsindustrin så att ekologis- ka aspekter anläggs också på tillverkningen av läke- medel. Herr talman! Min tredje motion som behandlas i betänkandet rör byggsektorn. Det finns i dag inget lagstadgat producentansvar inom byggsektorn men byggsektorn har själv frivilligt inrättat ett kretslopps- råd. Man säger att det inte är möjligt att lägga ansva- ret på en part inom byggsektorn. Men problemet är att det finns så många aktörer. Byggherren anlitar arki- tekter, entreprenörer och underentreprenörer med olika miljömedvetenhet, kan man säga, som har an- svaret för de här olika delarna. I dagens läge är det ett säljargument att ett företag tar miljöhänsyn. Vid en totalentreprenad tar byggentreprenören allt ansvar. Tidigare var det stadsarkitekten som hade det ansvaret men nu åläggs det byggherren. Han försöker sälja ansvaret i olika delar till kon- sulter m.m. Det behövs klara riktlinjer för detta. Där- för tycker vi att byggherren ska ha det yttersta ansva- ret och åläggas producentansvar, så att det inte ramlar mellan stolarna och blir som i fallet med Hallandså- sen, där man skyller på varandra. Vi tycker att det är viktigt att regeringen tillsätter en utredning så att man tar fram en helhetsansvarig vid en byggnation och utvärderar byggsektorns åta- gande. Jag har under ett par år skrivit en motion om lä- derhantering och vilken påverkan kemikalier och läder kan ha på oss människor och på vår omgivande miljö. Läder garvas med en hel del kemikalier. Främst handlar det om 3-värt krom som används i 95 % av allt läder som vi använder. 3-värt krom är aller- giframkallande, men vid förbränning omvandlas det till 6-värt krom som är cancerframkallande och aller- giframkallande. På grund av att kromet omvandlas till den farliga- re sortens krom vid avfallshantering, tycker vi att läderavfall bör klassas som miljöfarligt avfall. Det bränns ju nästan alltid på tippen. Pentaklorfenol är ett konserveringsmedel som vi nu har begränsningar för i Sverige. Det är jag glad för. Även EU har just infört att det ska bli förbjudet. Pentaklorfenol används och har använts vid trans- porter av läder bl.a. för att förhindra att det möglar. Men vi har ännu inget förbud mot pentaklorfenol i det läder som vi importerar, och det är stora mängder. Regeringen kan dock pröva ett nationellt förbud för pentaklorfenol, vilket jag hoppas att regeringen kommer att göra. Det används mycket i Indien och Kina med flera länder, och vi importerar stora mängder därifrån. Militären har också stora mängder av pentaklorfe- nol i t.ex. maskeringsnät. När man destruerar det och förbränner det bildas dioxiner av pentaklorfenolet. Gamla skor och läderavfall som bränns bildar detta. Man har sett att pentaklorfenol finns i stor mängd i vårt blod. Man hittar det i blodsystemet hos oss, trots att det är förbjudet, och det kommer att fortsätta att finnas så länge det finns kvar och vi importerar det. I importerade skor finns azofärgämnen som vi måste förbjuda. På gamla garveriarbetare har man hittat många sorters cancer. I Italien har man visat att pentaklorfe- nol har gett cancer. Det är därför angeläget, herr talman, med ytterli- gare forskning och att man ser på läder som miljöfar- ligt avfall, som jag sade tidigare. Det finns andra sätt att garva läder. Härmed, herr talman, vill jag yrka bifall till reser- vation 24 i betänkandet, men står givetvis bakom Miljöpartiets övriga reservationer. 0553513261108 N 2010-01-01 00:00:00 159783 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GO0932/#anf241