<anforande>
<dok_hangar_id>2348444</dok_hangar_id>
<dok_id>GO0924</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2000/01:24 Torsdagen den 9 november</dok_titel>
<dok_rm>2000/01</dok_rm>
<dok_nummer>24</dok_nummer>
<dok_datum>2000-11-09 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>EU-debatt </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>53D31C6C-EF9B-40A4-AC8C-5EE0B5736A91</anforande_id>
<anforande_nummer>39</anforande_nummer>
<talare>BO LUNDGREN (m)</talare>
<parti>m</parti>
<anforandetext>Herr talman! Låt mig använda den tiden för att
notera att det på den inre marknad som den europeis-
ka unionen byggt för att skapa fred genom nedrivna
gränser och genom frihandel, som också ger ökat
välstånd, är naturligt att man har en valuta och ett sätt
att betala för varor och tjänster och få lön. En valuta,
inser var och en, gör det enklare, men det ger också
en stor marknads fördel genom ökad konkurrens. Det
skapar förutsättningar inte minst i Sverige, där priser-
na är väsentligt högre än i andra länder i Europa, för
lägre priser. Det är en av de viktiga fördelarna med en
gemensam valuta.
</anforandetext>
<intressent_id>0537484650407</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>158770</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GO0924/#anf39</protokoll_url_www>
</anforande>
