2348544 GO09124 Riksdagens snabbprotokoll 2000/01:124 Onsdagen den 13 juni 2000/01 124 2001-06-13 00:00:00 Riksdagen inför 2000-talet FB8E35FE-B7A3-4759-9482-165B71D5F4D3 69 KARIN PILSÄTER (fp) fp Herr talman! Vi ska nu diskutera hur riksdagens arbetsformer blir bättre, inte bara för oss som leda- möter utan framför allt för medborgarna, så att be- slutsfattandet kan bli bättre. Det är många viktiga saker som Riksdagskom- mittén har lagt fram förslag om. De flesta förslag har man varit eniga om i kommittén och i konstitutionsut- skottet. Därför är det inte de som står i fokus för de- batten. Men jag vill ändå passa på och nämna att det är otroligt angeläget att man lyfter fram, förtydligar och förbättrar arbetet med EU-frågorna och att olika typer av förslag läggs fram för att förbättra riksdagens utvärdering av redan fattade beslut. Det här är viktigt för medborgarna, insynen och kvaliteten i beslutsfat- tandet. Sedan finns det några saker som vi inte är överens om. Jag vill börja med att kort och gott instämma med vad Marianne Andersson har framfört vad gäller arbetet med utrikesförvaltningen. Jag behöver inte upprepa någonting om det. Sedan kommer vi till frågan om budgethantering- en. Man blir förbluffad när man hör socialdemokra- ternas representant Göran Magnusson säga att majo- riteten i kommittén och utskottet har valt att köra över socialdemokraterna beträffande budgetprocessen. Sanningen är den att socialdemokraterna i Riksdags- kommittén och konstitutionsutskottet har kört över den beredningsgrupp som har lagt ned mycket tid och kraft på att utreda dessa frågor och i vilken socialde- mokraterna har varit representerade och där kommit fram till helt andra saker än vad utskott och kommitté har ändrat sig till. Göran Magnusson undrar varför vi inte ska hålla fast vid nuvarande ordning. Det var analysen att inte hålla fast vid den nuvarande ordningen som gjorde att arbetet satte i gång. Man var överens om att det finns problem som behöver åtgärdas. Det finns saker som måste förändras. Det var därför man över huvud taget tillsatte en kommitté som skulle se över budgetpro- cessen, och den ingick i Riksdagskommitténs arbete. I den kommitté, där jag och flera andra här närvaran- de ingick, gjorde vi en helt gemensam analys, nämli- gen att det är dubbelt arbete med detaljer och inget arbete med de övergripande frågorna i ekonomi och budget. Den ordningen ville kommittén ändra på så att det blev ett ordentligt arbete med detaljerna och ett ordentligt arbete med de övergripande frågorna. Dessutom skulle det bli mer tid för utvärdering av de ekonomiska besluten. Det här handlar inte om de enskilda ledamöternas arbetsförhållanden. Det handlar om riksdagens sam- lade möjligheter att å ena sidan vid ett tillfälle disku- tera och fatta beslut om de övergripande frågorna och kunna göra alternativen tydliga, bryta dem mot var- andra och redovisa ordentligt för allmänheten, å andra sidan vid ett tillfälle bryta de olika budgetposterna mot varandra. I kommittén var vi oense om en liten fråga, dvs. om man formellt ska fastställa utgiftstak för år tre redan på våren, eller om man formellt ska fastställa utgiftstaket för år tre på hösten. Det var den detalj som man inom den kommittén hade delade meningar om. Alla var inte heller så bestämda om vad som var bäst. Man landade lite på det ena eller det andra. Vi var fullkomligt rörande överens i analysen och slut- satsen att ramarna för utgiftsområdena för åren ett, två och tre icke skulle fastställas på våren. Nu har socialdemokraterna ändrat sig på den punkten och vill ha kvar besluten om ramarna för åren ett, två och tre, dvs. man vill backa tillbaka till ruta ett, där vi stod när arbetet började. Jag kan förstå att Lisbet Calner från socialdemokraterna som ledde arbetsgruppen valde att inte själv sätta sitt namn un- der reservationen mot alla de slutsatser som vi efter gediget arbete var rörande överens om. Göran Magnusson kallar att fatta beslut kring de övergripande ekonomisk-politiska frågorna såsom inriktning på skattepolitiken, dvs. hela inkomstsidan, saldon osv., för att gömma sig bakom makroekono- miska resonemang. Man tar sig för pannan. Detta land styrs då av personer som anser att riktlinjer för den ekonomiska politiken är att gömma sig bakom makroekonomiska resonemang. Herr talman! I morgon kommer vi att ha en debatt om ett betänkande som heter Riktlinjer för den eko- nomiska politiken, utgiftstak, m.m. Det finns i ordets rätta bemärkelse inga sådana riktlinjer för den lång- siktiga ekonomiska politiken, men det finns en väldig massa detaljer i detta. Debatten kommer förmodligen - utan att föregripa vad som ska hända - i huvudsak att handla om detta. Den kommer att handla om de- taljer. Den kommer att handla om huruvida man vill ha 75 miljoner kronor eller inte till arbetsförmedling- en. Den kommer att handla om hur man ser på de lokala investeringsprogrammen och fördelningen i tiden, osv. Det är precis på samma sätt som med re- missdebatten i april. Det är precis på samma sätt som med inriktningsdebatten i juni förra året. Det är precis på samma sätt som med remissdebatten i april förra året, osv. bakåt i tiden. Detta gäller inte bara debatten i kammaren utan det gäller hela debatten. Det framgår av betänkandet att tyngdpunkten ligger där. Detta vill vi ändra på. Vi som jobbade med att ta fram underlaget för Riksdagskommittén var överens om detta. Jag tycker mig ibland höra en lite oklar hållning från moderaterna om vad riktlinjepropositionen verk- ligen ska ta fasta på, men det är ibland även en oklar hållning från kd och c. Därför har jag i ett särskilt yttrande markerat exakt vad detta handlar om. Det viktiga är inte att formellt fastställa utgiftstaket för år tre. I dag när regeringen lägger fram ett sådant förslag sker det med en gigantisk budgeteringsmarginal, ett reformutrymme, dvs. det är fortfarande inte klart hur man tänker förhålla sig. Det finns inga saldomål för åren två och tre, och det finns ingen inriktning på skattepolitiken. Det är otroligt viktigt att de frågorna behandlas öppet och tydligt och inte göms bakom detaljer i en vårproposition. Därför har Helena Barg- holtz i konstitutionsutskottet och jag i finansutskottet markerat detta i särskilda yttranden. Det ska finnas sådana riktlinjer som utgiftstak, saldomål, mål för finansiellt sparande osv. Det är det här som Göran Magnusson kallar för att gömma sig bakom makro- ekonomiska detaljer. Så går jag till frågan om valår. Det är rimligt att alla partier har ett valprogram. Man får förutsätta att alla partier kan skriva sina egna valprogram och göra realistiska kalkyler över vilka vallöften som ställs ut utan att de behöver klubbas i kammaren. Så jobbar vi i Folkpartiet. Vem - jag riktar mig direkt till Göran Magnusson - kunde med ledning av regeringens vårproposition 1998 gissa sig till att socialdemokra- terna gick till val på införande av maxtaxa - en re- form som kostar 5-8 miljarder kronor? Ingen. Om jag har förstått rätt var det inte ens regeringsledamöterna. Att kvarstå vid dagens ordning - vilket är social- demokraternas förslag - tycker jag vore oerhört be- klagligt. Jag hoppas verkligen att ni själva för framti- den förmår att tänka om på denna punkt och lyssnar på dem som har jobbat med frågorna i den kommitté som hanterat budgetprocessen i stället för på vad det nu är som har gjort att ni har ändrat er och vill behålla dagens ordning. Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet i alla delar utom i den del som gäller utrikesförvaltningen där Marianne Andersson redan har framfört ett yrkande. 0101299073819 N 2010-01-01 00:00:00 171426 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GO09124/#anf69