2348544 GO09124 Riksdagens snabbprotokoll 2000/01:124 Onsdagen den 13 juni 2000/01 124 2001-06-13 00:00:00 Reformeringen av domstolsväsendet 21686773-29F4-434A-ABDA-518F4E62CB86 187 GUNNEL WALLIN (c) c Fru talman! Landets medborgare har rätt att kräva att domstolsväsendet är organiserat så att det kan avgöra mål och ärenden snabbt och rättsenligt och att det dessutom är lättillgängligt. Detta är kärnan i det s.k. medborgarperspektivet på domstolsväsendet. Detta perspektiv är det som måste vara det vägledan- de och yttersta perspektivet för alla reformer inom domstolsväsendet. Reformer behövs! Vi behöver en domstolsorgani- sation i tiden. Det är viktigt att moderniseringen inom domstolsväsendet fortsätter och ständigt utvärderas, och att man förändrar arbetsmetoder och regler för att göra arbetet så effektivt som möjligt. Centerpartiet är medvetet om domarnas oberoende och fristående ställning och respekterar denna. Men vi måste ha en hög effektivitet och en god kvalitet inom domstolarnas arbete. Även domstolarnas del i vårdkedjan måste vara snabb, rättsenlig och lättill- gänglig. Detta är ett arbete som ständigt måste pågå och som ska beslutas om inom verksamheten. Men vad gäller indelning i domkretsar och föränd- ringar inom dessa så hävdar vi från Centerpartiet att det är en fråga för Sveriges högsta beslutande organ - riksdagen. Detta handlar om ett av de viktigaste de- mokratiska besluten eftersom domstolarna är ryggra- den i vår demokrati. Det kräver en bred politisk för- ankring i riksdagen och det bör regleras i lag. Detta bidrar i sin tur även till ett ökat skydd för de enskilda domstolarnas självständighet. Fru talman! Centerpartiet har vid flera tillfällen efterlyst en kostnadsanalys i arbetet med omorgani- sationen av tingsrätterna. Det har varit frågestunder, interpellationer osv. Vi har fått besked om att organi- sationsförändringarna inte är avhängiga besparingar- na. Man kan läsa en skrivelse som vi fick från Sveri- ges Domareförbund under våren. Man skriver: "Av verket tillsatta utvecklingsgrupper har med hjälp av en stark budgetstyrning tillåtits kraftigt på- verka hur domstolarna organiserar sin dömande verk- samhet och i förlängningen också hur många dom- stolar som skall finnas i riket." Sveriges Domareförbund bör ju känna till verk- samheten väl. Från Centerpartiets sida har vi också frågat efter kvalitetsanalys, men det har jag inte fått något svar på. Är kvaliteten sämre på de mindre tingsrätterna än på de större? Men det finns belägg för hur balanserna ser ut, och situationen ser faktiskt bättre ut på de mindre tingsrätterna än på de större. Vi vet också att antalet inställda mål är större på de stora tingsrätter- na. Det är ett viktigt mätinstrument. Det har sagts att kompetensen är en av orsakerna till centraliseringen. Vid tillsättningen av lagmän har det befunnits att det har varit betydligt fler ansök- ningar till tjänsterna vid de mindre tingsrätterna än vid de större. Detta tycker jag också är en sak som talar för att det råder en bra situation på de mindre tingsrätterna. Jag är väl införstådd med att det behövs en ständig påfyllning av kompetens även inom domstolsväsen- det. Det gäller på både det juridiska och det sociala området. Signaler har nått mig om att arbetsmiljön är så an- strängd på vissa ställen av att man försöker hålla näsan över vattnet att varken verksamhetsplaner eller utbildning ryms i verksamheten. Detta kom från de större tingsrätterna. Fru talman! Från Centerpartiets sida tycker vi att det är viktigt att iaktta försiktighetsprincipen. Hus- hållning med resurser är inte heller helt fel. Det är lätt att med ett enda klubbslag rasera en verksamhet. Men att bygga upp och få kittet att hålla ihop verksamhe- ten till en helhet - det är kostsamt, inte minst vad gäller personalen. Det finns otaliga exempel ute i verksamheten som vidimerar detta. Vi i Centerpartiet anser att tillgängligheten och närheten är en mycket viktig faktor inom rättsväsen- det i motsats till vad majoriteten tycker, som driver denna centraliseringsprocess. Medborgarperspektivet har inte fått tillräckligt utrymme i regeringens över- vägande. De förändringar som är genomförda visar att känslan och respekten för domstolen har föränd- rats. Domstolen blir något mer anonymt. Jag kan ta ett exempel från min egen hembygd, där man nu håller på att lägga ned Klippans tingsrätt. Man ska komma in till stora Helsingborg. Där känner man inte detta med att komma till tingsrätten på samma sätt. Man har inte samma respekt för domsto- len. Vi kan se hur oöverlagt det hela har varit. Det finns inga lokaler. Nu måste man helt plötsligt snabbt se till att bygga nya lokaler trots att det finns lokaler vid Klippans tingsrätt. Men det ska väl bli någonting annat av dem. Det är alltså en väldigt dålig planering och en dålig helhetssyn. Man kan också nämna sådana praktiska exempel som drabbar medborgarna när de kommer in till stor- staden - om vi nu tar mitt eget område, Helsingborg. Det är jättesvårt att få parkering, det är jättesvårt att ta sig dit och det är dyrt. Vem får betala? Jo, det är medborgaren som får betala. På samma sätt tar det längre tid att resa, man måste ha längre ledighet från arbetet osv. Detta drabbar den enskilde, och man kan inte säga att det ökar tillgängligheten. Nu föreslår man här på samma sätt att Eslövs tingsrätt ska förläggas till Lund. Tingsrätten ligger inklämd mitt i city. Man får ordna nya lokaler någon annanstans, för det går inte att tränga in mer verk- samhet. Alla som har varit och besökt Lund vet vilka svårigheter det är att komma in i denna stad, i alla fall om man kommer med bil. Jag vill lyfta fram en annan sak när det gäller lätt- tillgängligheten. Det gäller ett påpekande som kom från kvinnojourernas verksamhet. Man påtalar vikten av att bibehålla en decentraliserad tingsrättsorganisa- tion. Kvinnorna säger att det är viktigt att komma till en tingsrätt där de känner igen sig, där de känner förtroende och där de känner både nämndemän och personal. Det känns tryggt att komma dit, och vi vet ju att det handlar om svåra situationer. Fru talman! Jag har uppfattat samverkan och sam- arbete mellan myndigheter inom rättsväsendet som ett prioriterat område. Trots det driver regeringen ige- nom ett förslag som går tvärtemot detta. Jag tar åter- igen exemplet från Skåne. Landskronas tingsrätt föreslås ett samarbete med Lund, trots att den i övriga rättsinstanssammanhang tillhör Helsingborgsområdet. Då går man ju precis tvärtemot det man säger att man prioriterar - att det ska vara samverkan och att man ska samma geografiska område. Det måste ligga någon annan hund begraven i detta ställningstagande. Vi har frågat efter utvärdering. Den signalen har landat. Nu föreslår regeringen en utvärdering, men vi från den samlade borgerligheten tycker att det ska vara en utomstående oberoende utvärdering. Det ska inte vara Domstolsverket som ska göra den. Dom- stolsverket har ju varit inblandat i allt från direktivens början till genomförandet. Nej, vi anser att det behö- ver vara någon med andra glasögon. Denna utvärde- ring bör göras nu, innan fler omorganisationer kom- mer till stånd, för att dra lärdom av de erfarenheter som gjorts. Det står i betänkandet att utskottsmajoriteten för- utsätter att det blir en utvärdering med parlamenta- riskt inslag - och det är ju ett steg i rätt riktning. Men för övrigt verkar det som att man biter sig fast vid just Domstolsverket och vill att det är verket som ska fortsätta. Anders Högmark räknade här upp dem som var genomförda, beslutade, planerade och icke rörda. Det finns faktiskt inte mycket kvar. Jag vill upprepa detta med försiktighetsprincipen. Det är lätt att rasa, men det är svårt att bygga upp. Jag vill verkligen vädja till riksdagsledamöterna att betänka möjligheten att göra en utvärdering nu och avvakta vidare förändringar. Då kan vi verkligen ha nytta av det utvärderingsmate- rial som kommer fram. Med tanke på domstolarnas självständiga ställning är det viktigt att balansera Domstolsverkets service- roll. Centerpartiet vill ha en utredning som får till uppgift att undersöka möjligheten att lägga ned Dom- stolsverket och genomföra en decentralisering av verksamheten ut till domstolarna. Anledningen är just domstolarnas självständighet. Det är ganska intressant att läsa vidare i den skri- velse som kom från Sveriges domarförbund. Där menar man att det är dags att göra en granskning och en översyn av verkets uppgifter, ställning och styr- ning. Därför bör en grundlig genomgång också göras av vad våra internationella åtaganden kräver av oss när det gäller domstolarnas och domarnas konstitu- tionella ställning och vad som krävs av regering och riksdag för att garantera denna ställning. Jag tycker att en sådan skrivelse från Sveriges domarförbund har en viss tyngd. Det är viktigt att vi lyssnar på dem. Fru talman! Naturligtvis står jag bakom alla Cen- terpartiets reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation nr 2. 0525611880106 N 2010-01-01 00:00:00 171544 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GO09124/#anf187