2348544 GO09124 Riksdagens snabbprotokoll 2000/01:124 Onsdagen den 13 juni 2000/01 124 2001-06-13 00:00:00 Reformeringen av domstolsväsendet F6A87B81-FB32-4937-9D30-18EF2EC6AD0F 186 RAGNWI MARCELIND (kd) kd Fru talman! Märta Johansson sade tidigare att årets viktigaste match spelas i kväll. Det kanske är med lite avundsjuka man tänker på dem som är ute i solen. Måhända någon av aktörerna i matchen hade spelat i en viktigare division här i kammaren i kväll. Fru talman! Inledningsvis vill jag yrka bifall till reservation 1. För övrigt står vi bakom alla våra re- servationer. Regeringen genomför just nu ett reformarbete vad gäller rättsväsendet runtom i vårt land. Men man kan fråga sig om Regeringskansliet och regeringspartierna verkligen har fått till ordalydelsen rätt. Enligt Norstedts ordbok betyder ordet reform "samhällelig förändring som är avsedd att leda till förbättring". Hur jag än försöker, fru talman, fattar jag inte hur den fortsatta massnedläggningen av dom- stolar i Sverige kan sägas vara en förbättring. Om regeringens s.k. reformarbete får fortsätta så innebär det att vi förlorar ytterligare tio tingsrätter under 2001 och 2002 och att fem ska omorganiseras. Enligt kristdemokraternas uppfattning är rege- ringens politik på området snarare en deformerings- politik. Deformering betyder "ofördelaktig utveck- ling", vilket är ett ganska milt uttryck för vad som pågår med våra tingsrätter just nu. Tiderna - och de officiella skälen - har förändrats, men regeringens reformeringssträvanden och ned- läggningspolitik består. Tidigare motiverade rege- ringen nedläggningarna ekonomiskt. Numera åbero- pas kvalitetsmässiga skäl. Ingen har egentligen kun- nat påvisa att de mindre domstolarnas verksamhet håller sämre kvalitet än de större. Det är en villfarelse att den marginella ökning som sker av antalet domare vid en sammanslagning medför att man kan uppnå en högre grad av specialisering i den allmänna tingsrät- ten. Vad som däremot står absolut klart är att det lo- kala rättslivet i stor utsträckning försvinner med dessa nedläggningar. Är detta förbättringar? Nej, den lokala tingsrätten utgör en viktig del i ortens självbild, är en källa till stolthet och synnerligen viktig för att bevara förtroendet för rättsväsendet. Vid en nedläggning av tingsrätterna riskerar även orterna att utarmas på kompetens och utvecklingskraft. Ett levande tingshus påminner invånarna om rättssamhällets närvaro. En nedlagd tingsrätt innebär att poliser, åklagare och advokater försvinner från orten - rättssamhället berö- vas förutsättningar att fungera. Utredningens förslag till beslut att det endast ska finnas en tingsrätt i Värmland och en tingsrätt i Jämtland, och om jag inte tar alldeles fel så småning- om också endast en tingsrätt i Gävleborgs län, anser jag vara oacceptabelt. Vi kan bara konstatera att det utan tvekan är en centralistisk vind som har blåst genom svenskt rättsväsende de senaste åren. Modellen har varit en central administration med lokal verksamhet. Den ideologin har drabbat också kronofogdemyndigheterna, åklagarna och polisen. Ingenstans har egentligen modellen lyckats till hundra procent. Däremot har konsekvenserna av regeringens kortsiktiga politik fört med sig många och stora pro- blem. Vi kristdemokrater utesluter inte en förändring av tingsrättsorganisationen. Vi är beredda att möta de krav som samhällsutvecklingen medför. Men en för- ändring kan inte göras utan att hänsyn tas till helhet- sperspektivet. Kristdemokratiska mål med en ny domstolsorganisation är ett livaktigt, kompetent och lokalt förankrat rättsliv. Om någonsin regionala as- pekter har någon betydelse gäller väl det rättsväsen- det och dess befintlighet över hela landet. Vi är mycket oroade över detta. Risken är stor att det så småningom endast blir en tingsrätt i varje län. Det var egentligen vad Domstolskommittén var ute efter. Då blev det dock omöjligt att förankra nedlägg- ningsplanerna politiskt, och kommitténs arbete stop- pades. Men efter det har regeringen använt Dom- stolsverket som ett verktyg och strypt de mindre tingsrätternas verksamhet genom att plocka ifrån dem resurser. I utskottstexten kan vi läsa att en av utgångs- punkterna vid den s.k. reformeringen av tingsrättsor- ganisationen är att de allra flesta medborgarna ska ha rimligt avstånd till en tingsrätt. Jag vet inte vad majo- riteten menar när den säger närhet. Jag hävdar att den här sammanslagningen definitivt inte är genomtänkt glesbygdspolitik om man tittar på avstånden i gles- bygdsområdena. Det blir oerhört långa avstånd till närmaste domstol om förslagen får gehör. När man läser betänkandetexten ser man att majo- riteten också säger så här, och lyssna noga nu: "Den geografiska närheten till domstolen och domstolens lokala förankring i allmänhet måste enligt utskottets mening få väga tungt. - - - Inte i något fall har lös- ningen blivit vad som skulle kunna kallas en länstingsrätt; det finns inte heller något som tyder på att de kommande förändringarna skulle leda till en så stark koncentration av den dömande verksamheten." Då skulle jag vilja ställa frågan till majoriteten: Vad menar ni egentligen med detta? Kan ni förklara för mig vad reformeringsplanerna med en tingsrätt för Jämtland kallas, som ändå klart framgår av utred- ningens förslag, eller vad utredningens förslag med en tingsrätt för Värmland kallas? Kan Ann-Marie Fagerström i denna debatt garantera att det som ut- skottstexten här säger kommer att hålla och att det inte kommer att bli bara en tingsrätt i varje län? Att vilja tala om närhet i det här sammanhanget känns nästan oförskämt. Ta t.ex. Jämtlands län. Där kommer länsborna om det blir en tingsrätt att få 25- 30 mil enkel resa till tingsrätten i Östersund. Jag frågade justitieministern i en interpellations- debatt om regeringen hade beräknat de ökade kostna- der som inträder då det enbart finns en tingsrätt i länet. Jag fick inget svar, men kanske Ann-Marie Fagerström kan svara på den frågan här i kväll. Hur ska resor för den tilltalade, vittnen, vitt- nesstöd, advokater, åklagare, domare och nämndemän bekostas? Finns det några beräkningar på hur stora dessa kostnader kommer att bli? Det gäller övernatt- ningar på hotell, traktamenten, förlorad arbetsinkomst etc. Hur ska man över huvud taget kunna motivera exempelvis vittnen eller nämndemän att vilja ställa upp med så långa resor och nästan självklart över- nattning för att kunna klara av förhandlingarna? När man läser Domstolsverkets budgetunderlag för 2002-2004 kan man börja undra hur stor insikten är. Vet de som sitter och beslutar om nedläggningarna hur det ser ut i stora delar av Sverige och i gles- bygdsområdena? I Domstolsverkets budgetunderlag står det att man t.o.m. tror att sammanslagningen av tingsrätter möjliggör minskade kostnader för resan- det. Delar Ann-Marie Fagerström Domstolsverkets uppfattningen i den frågan? Regeringens målsättning är alltså att större dom- kretsar skapas. I utskottstexten säger majoriteten att man arbetar utifrån ett antal olika modeller, bl.a. att domstolen har s.k. tingsställe vid en eller flera orter. Jag skulle då vilja fråga majoriteten: Hur ska sä- kerheten fastställas vid dessa s.k. tingsställen? Låt mig referera Riksåklagaren från en artikel i Expressen den 23 februari: Säkerheten vid många domstolar är dålig, särskilt på orter där det inte finns någon egent- lig tingsrätt utan bara lokaler som används av domsa- gans tingsrätt. Hur går den s.k. modellen som majoriteten nu be- slutar om med s.k. tingsställen ihop med de övriga reformer som vi bara för någon månad har beslutat om när det gäller att öka säkerheten i domstolarna? Gäller inte det för glesbygdsbor utan tingsrätt? I en debatt med justitieministern om domstolarnas framtid sade justitieministern att tanken bakom sam- manslagningarna av tingsrätterna är att det ska bli bättre och effektivare för medborgarna. Jag ställde då frågan till honom varför det måste gå så fort och varför man inte kan ta det lite lugnare och låta utvär- deringen få säga sitt innan man fortsätter nedlägg- ningarna. Då svarade justitieministern att det värsta för dem som har en negativ inställning är ovissheten. Därför bör det hela inte vara för utdraget. Ja, det låter ju vänligt. Det gör så ont med ned- läggningarna att det är bättre att det går fort. En sådan inställning skulle kunna vara försvarbar om man talade om barnafödande men inte om man talar om nedläggning av tingsrätterna. Vi kristdemokrater anser att detta är en oansvarig politik som kommer att få konsekvenser. Ministern sade också i den nämnda interpellationsdebatten: "att man ska var ödmjuk inför det här och inte vara alltför tvärsäker på att det blir bättre eller att det blir sämre." Vi kristdemokrater menar att man inte gör så snabba förändringar med så oerhörda konsekvenser om man inte är säker på att det blir bättre. Därför kräver vi tillsammans med de övriga bor- gerliga partierna att en utvärdering av förändringarna av tingsrättsorganisationen ska ske omgående. I av- vaktan på denna utvärdering ska inte nya beslut fat- tas. Här har riksdagens alla ledamöter utifrån landet en stor chans att visa sina väljare att de menar allvar när de har sagt att de ska kämpa med näbbar och klor för sin lokala tingsrätt. Ja, det är inte bara borgerliga företrädare som har uttalat sig så utan även socialde- mokrater, vänsterpartister och miljöpartister. Så fega inte nu, utan var tuffa och visa att det låg något bakom alla fagra löften som ni har gett i tid- ningsartiklar och i radiointervjuer! Rösta med oss för reservation 3 under punkt 4. Låt oss åtminstone få en utvärdering innan nedläggningarna fortskrider. Fru talman! Jag är djupt besviken efter alla dessa års arbete och kamp för de mindre tingsrätterna. Jag är besviken över att regeringen med hjälp av stödpar- tierna så lättvindigt, ogenomtänkt och hänsynslöst drivit på en enligt kristdemokraternas tycke förhastad reform som kommer att få konsekvenser som för- modligen ingen av oss i dag kan beräkna kostnaderna av. Visst har liknande misstag gjorts tidigare, och frå- gan är väl om vi någonsin lär oss av historien. Jag beklagar denna s.k. reform för medborgarnas skull. Medborgarna har inte fått en chans att ha något in- flytande i denna fråga. 0500946976511 N 2010-01-01 00:00:00 171543 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GO09124/#anf186