<anforande>
<dok_hangar_id>2348543</dok_hangar_id>
<dok_id>GO09123</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2000/01:123 Tisdagen den 12 juni</dok_titel>
<dok_rm>2000/01</dok_rm>
<dok_nummer>123</dok_nummer>
<dok_datum>2001-06-12 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Radio och TV i allmänhetens tjänst 2002- 2005</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>9D2C2687-499A-4B47-86A0-0A70230F6A7A</anforande_id>
<anforande_nummer>7</anforande_nummer>
<talare>Charlotta L Bjälkebring (v)</talare>
<parti>v</parti>
<anforandetext>Fru talman! Till det här betänkandet har det fogats
36 reservationer. Det tycker jag är rätt märkligt. Vad
är det som är så konstigt med det? Det kanske ni
undrar. Jo, det är för att propositionen arbetades fram
av representanter för samtliga riksdagspartier. Den
var så att säga redan kompromissad och klar när den
lades fram på riksdagens bord. Vi var överens. Trots
detta återfinner vi Moderaterna i hela 19 reservatio-
ner. Moderaterna hade två representanter med i grup-
pen, och ingen av dem reserverade sig där.
Då kan man fråga sig: Hur kan man komma över-
ens med Moderaterna i en utredning när det finns så
stora skillnader i hur man ser på radio och TV i all-
mänhetens tjänst - så stor skillnad att man i utskottet
reserverar sig i 19 reservationer? Villkoret som Mo-
deraterna ställde var att redan under denna till-
ståndsperiod tillsätta en parlamentarisk kommitté som
ska göra en översyn av public service-uppdraget och
public service-företagens förutsättningar att uppfylla
sitt uppdrag i en föränderlig mediesituation. Arbetet
skulle vara klart i god tid före kommande till-
ståndsperiod.
Det var deras villkor då. Nu har de andra villkor.
Och vi sitter här med 36 reservationer trots att vi
tidigare var överens. Inte heller Folkpartiet, Kristde-
mokraterna eller Centerpartiet verkar vara särskilt
nöjda med avtalet. De har tolv, nio respektive sex
reservationer.
Fru talman! De nya villkor som Moderaterna för
fram är bl.a. att public service-uppdraget måste kon-
centreras till att enbart vara ett komplement till övrigt
medieutbud såväl innehållsligt som kvalitetsmässigt.
Det ska vara ett mycket smalt, minimalt utbud. Jag
tror att public service så sakteliga kommer att tyna
bort om det blir en verklighet.
Ett annat krav är att sälja ut Utbildningsradion.
Man vill skrota 55 %-målet, och man vill inte att vi
ska lägga oss i vilken omfattning egenproduktionen i
bolagen ska ha. Man vill också korta avtalstiden m.m.
Allt detta gäller det kommande tillståndsvillkoret -
trots att vi tidigare var överens.
Ni har alla hört vad den moderata representanten
tidigare har sagt. Som jag ser det sågade Jan Back-
man totalt sina representanter i den föregående radio-
och TV-beredningen. Jag anser att främst Moderater-
na, Sveriges näst största parti, genom detta ökar på
politikerföraktet. Först gör man upp i en utredning,
sedan bryr man sig inte om detta och anmäler 19
reservationer i utskottet.
Jag tror att väljarna inser hur ofruktbar den poli-
tiska argumentationen är. Alltför ofta talar två eller
flera politiker till varandra utan att höra, utan att för-
söka förstå vad den andre har att säga. Först gör man
upp, sedan gör man ändå som man vill och bryr sig
inte om det man tidigare har gjort upp om.
Fru talman! För Vänsterpartiet är idén med public
service, en radio och television i allmänhetens tjänst,
att verksamheten ska tjäna det gemensammas bästa.
Den ska stå fri gentemot olika politiska och ekono-
miska maktsfärer och andra särintressen. Därav har vi
inte heller enligt tillståndet någon reklam och väldigt
begränsad sponsring.
Man ska också eftersträva hög kvalitet i program-
utbudet. Programmen ska göras tillgängliga och be-
gripliga för alla. Därför har vi målet att hälften av alla
förstagångssända svenskproducerade program ska
vara textade. Programmen ska vara folkbildande och
kritiskt granskande och inge människor lust, kraft och
förmåga att delta i samhälls- och kulturlivet.
En radio och TV i allmänhetens tjänst har en
skyldighet att ge utrymme för dem som annars har
små möjligheter att göra sin röst hörd. Därför har alla
tre programbolag en skyldighet att vara folkbildande.
Public service-företagen ska i sina program rikta sig
till alla människor i landet oavsett ålder, kön och
etnisk eller kulturell tillhörighet. De ska spegla de
olika gruppernas verklighet och möta deras respektive
behov i ett programutbud med både bredd och djup,
vilket är viktigt, annars är det ingen public service.
Därför har vi också krav på en egenproduktion, och
målet är 55 %. Vi har också krav på att det ska vara
en regional organisation. Dessa krav har vi därför att
vi också ska kunna ställa krav på kvalitet och på att
kompetensen upprätthålls, eftersom det krävs erfa-
renhet även för att ställa krav på externa program-
leverantörer. Det är viktigt att man därmed har en stor
egen produktion.
När det gäller särskilt nyheter, samhällsanalys och
kulturutbud har tillståndet förtydligats. En ambition i
fråga om detta tillstånd är att man ska arbeta interak-
tivt så att allmänheten inte bara bli mottagare av pro-
grammen utan även kan påverka innehållet. Och det
kommer den nya tekniken, både vad gäller markbase-
rad digital TV och IT att ge stora möjligheter till.
Vänsterpartiet har i detta fyraåriga tillståndsvill-
kor fått gehör för sin syn på hur public service - en
radio och TV i allmänhetens tjänst - ska se ut.
Tydligt är att främst moderaterna inte delar vår
uppfattning och att de inte kan respektera den över-
enskommelse som partierna tidigare var överens om.
Med deras 19 reservationer har de gjort klart att de
inte vill lyssna och inte vill förstå. De har gjort klart
att de har den sanna sanningen.
Jag tillstyrker förslaget till de villkor och riktlinjer
som ska gälla för de tre public service-företagen.
Fru talman! Till sist vill jag säga några ord om re-
servation 35 som Vänsterpartiet har gemensamt med
Kristdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och
Folkpartiet och som i sig inte har att göra med själva
tillståndsvillkoret. Vi vill ha en särskild utredning om
mediers påverkan på barn och unga. Barn, särskilt
unga flickor, har ökat sitt TV-tittande under senare år.
Vi kan inte bortse från att detta påverkar deras refe-
rensramar och värderingar. Vi reservanter tycker att
vi måste utreda dessa konsekvenser vidare och vad
det kan komma att innebära att de tittar alltmer på
bl.a. TV och hur det påverkar våra barn och unga.
Hur ser deras bild av verkligheten ut, och vilken för-
måga har de att analysera det utbud som finns i un-
derhållning - såpor, våldsfilmer - men också i våld-
sinriktade datorspel och också den stora tillgång till
t.ex. pornografi som finns på nätet. Vi anser att man
måste ta ett samlat grepp om mediers påverkan på
barnets utveckling både psykiskt och på annat sätt.
Därför bör en sådan utredning göras.
Jag yrkar bifall till reservation 35.
Tack för er uppmärksamhet.
</anforandetext>
<intressent_id>0703309898919</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>171210</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GO09123/#anf7</protokoll_url_www>
</anforande>
