<anforande>
<dok_hangar_id>2348543</dok_hangar_id>
<dok_id>GO09123</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2000/01:123 Tisdagen den 12 juni</dok_titel>
<dok_rm>2000/01</dok_rm>
<dok_nummer>123</dok_nummer>
<dok_datum>2001-06-12 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Radio och TV i allmänhetens tjänst 2002- 2005</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>9D0FCD90-64C7-41F8-BBD3-AEF9A78CF37F</anforande_id>
<anforande_nummer>33</anforande_nummer>
<talare>ÅKE GUSTAVSSON (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Fru talman! Detta är knappast någon polemik - vi
är ganska överens.
Kraven när det gäller att möta de funktionshindra-
des behov ökar självfallet. Det ska de också göra, och
behoven ska också tillgodoses. Hela skrivningen i
propositionen och den skärpning som utskottet sedan
har gjort på de här punkterna visar att vi alla är med-
vetna om detta. Jag är därför ganska förhoppningsfull
när det gäller att komma fram här.
Att vi ska skriva in i betänkandet att man ska
komma överens om vilken teknik som ska användas
är väl näst intill ett goddag-yxskaft-svar därför att om
man ska kunna öka tillgängligheten så måste man
använda sig av en viss teknik. Och varken Inger Da-
vidson eller jag vet vilken teknik som är den bästa.
Därför är det självklart att man får lösa detta själv
utan att vi säger: Detta ska ni komma överens om!
Det är närmast en självklarhet.
</anforandetext>
<intressent_id>0794602231002</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>171236</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GO09123/#anf33</protokoll_url_www>
</anforande>
