2348543 GO09123 Riksdagens snabbprotokoll 2000/01:123 Tisdagen den 12 juni 2000/01 123 2001-06-12 00:00:00 Radio och TV i allmänhetens tjänst 2002- 2005 860E8016-B36A-4595-943E-CBFDAB3D2350 21 ÅKE GUSTAVSSON (s) s Fru talman! Public service är för oss socialdemo- krater grunden i ett fungerande demokratiskt medie- samhälle. Public service ska garantera mångfald och kvalitet. I en konkurrensutsatt mediemarknad är vi övertygade att det är mer viktigt än någonsin att stär- ka public service-uppdraget - detta just för att garan- tera det som public service står för i egentlig mening, dvs. geografisk spridning, redaktionellt oberoende, kvalitet och minoritetsansvar. Enbart med ett väl fungerande public service-uppdrag kan vi garantera ett medieutbud som kännetecknas av kvalitet och som alla människor i hela landet kan ta del av. Vi står alltså för en radio och TV för hela Sverige. En parlamentariskt sammansatt arbetsgrupp har tagit fram public service-propositionen, som dagens betänkande i första hand grundar sig på. Vi har i detta arbete lyckats nå enighet inom nästan samtliga frågor. Det har vi ansett vara viktigt för att kunna garantera en trygg och hållbar utveckling för public service- uppdraget. När propositionen lades på riksdagens bord stod samtliga riksdagspartier bakom riktlinjerna för programverksamheten. Finansieringsförslagen stöds av en majoritet bestående av Socialdemokrater- na, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Det visade sig dock att enigheten för programverksamheten på ett antal punkter enbart var ett spel för galleriet. Detta spel står framför allt Moderaterna för. Teknikutvecklingen går fort, och nya lösningar måste prövas. Detta ledde till att vi i arbetsgruppen kom överens om att en parlamentarisk kommitté måste tillsättas med uppgift att göra en översyn av det framtida public service-uppdraget i denna ständigt föränderliga mediesituation. Även om vi i dag står inför ett avstamp inför kommande tillståndsperiod är det viktigt att public service-debatten fortsätter, såväl inom den nya utredningen som i medierna och här i riksdagen. Jag vill också understryka vikten av vad som sägs i utskottets betänkande om den digitalradiokommitté som ska tillsättas. Den ska enligt propositionen ha uppgiften att göra en utvärdering av försöket med den digitala radion och föreslå lösningar inom detta om- råde. Utan något tillkännagivande, men dock som något viktigt, säger utskottet att kommittén kan till- sättas och arbeta skyndsamt. Det har vi nått en bred enighet om i utskottet. Skälet till detta är att vi så snabbt som möjligt ska hitta en bra lösning för den framtida DAB-radion. Charlotta Bjälkebring hade räknat ut hur många reservationer som Moderaterna står bakom. Av de 36 var det 19 stycken. Dessbättre står Moderaterna i stor utsträckning ensamma i sina strävanden att vingklip- pa public service. När det gäller antalet reservationer kan man möjligen säga att de har visst understöd av Folkpartiet, som står bakom 12 stycken. Moderaterna reserverar sig i betänkandet mot riktlinjerna för verksamheten - trots, som jag sade tidigare, enighet under arbetet med propositionen. Det kan verka något förvirrande. Moderaterna vill att Sveriges Television enbart ska vara ett komplement till de kommersiella kanalerna. Public service- företagen ska enligt Moderaterna enbart sända ett sådant utbud som de kommersiella kanalerna inte finner det lönsamt att satsa på. Det leder till att vi får en rest-TV och till att folk blir mindre intresserade av att ta del av den verksam- het som sker och det programutbud som finns hos public service-företagen. Det i sin tur leder naturligt- vis till att vi riskerar att betalningsviljan för public service-företagens verksamhet minskar. Då har vi just situationen med en rest-TV och också en restradio. Den socialdemokratiska synen på public service- utbudet präglas av bredd och djup. För oss är det viktigt att alla människor kan hitta ett utbud som passar just dem. I praktiken innebär detta att både små och stora publikgrupper ska kunna tillgodoses. I gårdagens Dagens Nyheter hade Kent Asp en debattartikel under rubriken "Låg kvalitet ger tittar- flykt från SVT". Asp menar att TV-tittarna sviker SVT därför att det sänds för få bra underhålls- och faktaprogram. I det läget är det naturligtvis orimligt att begränsa SVT:s uppdrag till att vara ett komple- ment, en rest-TV, till Moderaternas kommersiella krafter. I stället tror jag att det är viktigt att SVT ar- betar mer med program som Skärgårdsdoktorn, eller varför inte Rederiet, och att man anstränger sig än mer för att fylla upp fakta- och nyhetsprogram med ett angeläget innehåll. I Moderaternas TV-värld ska SVT förbjudas att sända t.ex. Expedition Robinson och, antar jag, också viktiga idrottsevenemang, efter- som det är program som bör ges som monopol till de kommersiella TV-bolagen. Det skulle vara intressant att se hur urvalet ska fungera. Ska Jan Backman tjänstgöra som en censor åt Sveriges Television och säga vilka program de inte får sända därför att TV 3 ska ha dem? Det ska bli intressant att se hur man från moderat sida har tänkt sig att lägga upp detta. Det är viktigt att ha denna bredd och detta djup, så att folk känner att det är viktiga program som man ser och därmed känner att man får någonting för pengar- na när man betalar TV-avgiften. Den uppgiften ska alla tre public service-företagen kunna fullfölja i fortsättningen. Det är tydligt att Moderaterna inte är intresserade av radio och TV för hela Sverige. För dem är det ett komplement. Det tyder på en underskattning av dess värde för många människor. Det är faktiskt så, Jan Backman, att en tredjedel av Sveriges befolkning inte kan ta emot fler kanaler än SVT 1, SVT 2 och TV 4. Ska dessa människor inte få chansen att se de pro- gram som Jan Backman annars talar så väl om i de kommersiella TV-kanalerna därför att de inte har den distributionsteknik som de enligt Jan Backman bör ha, dvs. parabol eller kabel? Jag tror att mitt resone- mang i det avseendet är näraliggande Birgitta Selléns. Det är alltså viktigt att se till att alla människor får möjlighet att ta del av programmen oavsett vilken teknik man använder sig av för att ta emot program- men. Dagens betänkande innehåller en del förbättringar för personer med funktionsnedsättningar. Jag ska inte säga mycket om det utan bara konstatera att här råder en bred enighet om att kraven på programbolagen ska förtydligas och stärkas. För att underlätta finansie- ringen av en del av dessa reformer får också SVT ett engångsbelopp på 10 miljoner kronor. De bör också göra större ansträngningar för att åstadkomma en jämn och hög ljudkvalitet och undvika störande bak- grundsljud. Det är ett arbete som inte minst Elisabeth Fleetwood har deltagit i. Förhoppningen är nu att dessa skrivningar ska kunna leda till märkbara förbättringar för funktions- hindrades tillgänglighet till public service-utbudet. Vi har också lyckats få till stånd krav på program- bolagen när det gäller utbudet till språkliga och etnis- ka minoriteter. Inte minst är detta viktigt för de finsk- språkiga som lyssnar på Sveriges Radio. Moderaterna reserverar sig mot att minst 55 % av Sveriges Radios och Sveriges Televisions allmänpro- duktion ska göras utanför Stockholm. Man hänvisar till att detta är detaljstyrning. För Socialdemokraterna handlar det inte om detaljstyrning. Det handlar om att upprätthålla en decentraliserad organisation och beva- ra en radio och TV för alla människor i hela landet. 55-procentsmålet är ett viktigt krav i ambitionen att bibehålla ett utbud som speglar hela landet. För att säkerställa denna decentraliserade organisation tillför vi även ett krav om att den andel av resurserna för allmänproduktion som förbrukas av enheterna utanför Stockholm ska bibehållas på minst nuvarande nivå. Dessa krav menar vi är väldigt viktiga för att vi i framtiden ska kunna bibehålla en radio och TV för hela svenska folket. Förtydligandet av Utbildningsradions uppdrag är en mycket viktig åtgärd. UR ska i större utsträckning fokusera på produktion av utbildningsprogram. Ut- skottet säger att UR ska ge särskild stimulans till etniska och språkliga minoriteter, vilket innebär att man rimligen bör satsa mer på verksamhet riktad till de grupperna. Jag önskar för egen del att Utbildnings- radion, tillsammans med invandrarnas egna organisa- tioner och folkbildningen gör rejäla satsningar på språkutbildning bland våra invandrare, så att man underlättar för invandrargrupper och enskilda invand- rare att komma in bättre i det svenska samhället. Den digitala tekniken är fortfarande ett hett de- battämne, trots att verkligheten nu håller på att köra över moderaterna på den punkten. Moderaterna envi- sas med att säga att SVT snarast bör inrikta sig mot andra digitala plattformar än det digitala marknätet. Det är viktigt att ha olika tekniker. Det är inte som moderaterna säger i sin reservation, att miljarder har kastats ut på det digitala marknätet. Jag kollade i dag med Teracom, som är det före- tag som står för investeringarna. Enligt Teracoms uppgifter har beslut fattats om investeringar i det digitala marknätet för 641 miljoner kronor. Man ökar penetrationen av boxarna. Försäljningen går bättre. Hittills i år har man placerat ungefär 35 000 boxar. Därmed har man åstadkommit nästintill en fördubb- ling av den siffra som gällde vid årsskiftet. Den digitala marksända radion har däremot up- penbara problem, eftersom lyssnarna ännu inte är speciellt intresserade av att köpa mottagarutrustning. Anledningen är att utrustningen är dyr. Det är svårt att hitta något mervärde, eftersom man enbart kan lyssna till Sveriges Radios program. Den parlamentariska digitalkommittén, som nu snabbt ska påbörja sitt arbete, kommer naturligtvis att diskutera problemen. Jag kan tänka tanken vad som skulle hända om man lät ett par rikstäckande, kom- mersiella kanaler komma in på det digitala marknätet. Dessa kanaler skulle kunna bidra till det som i nulä- get saknas för DAB-radion, nämligen mervärdet. Det är viktigt att vi försöker hitta lösningar genom att föra en dialog med de kommersiella radioutgivarna. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpar- tiet står bakom förslaget till finansiering. Lennart Kollmats förde ett resonemang om finansiering och ägande. Det är klart att man får tänka vilka tankar man vill. Det ska man göra. En politiker har dock möjligen till ädelt syfte att försöka förverkliga sina tankar. Om man förverkligar Folkpartiets tankar skulle det leda till att public service-företagen skulle säljas ut på börsen eller, som det står i reservationen och för övrigt i Folkpartiets mediepolitiska program, göras till personalägda företag. Jag tror inte att man kan ha ett public service-uppdrag där intressena yt- terst styrs av aktieägarnas förväntningar på vinst på kapitalet. Det måste vara andra utgångspunkter som gäller för public service-verksamhet. Ewa Larsson har rätt när hon säger att det är märkligt att man inte vill vara med om att höja TV- avgifterna om man klagar över kvaliteten och därför vill ha en förändring, i likhet med moderaterna. Vi står nu inför ett avstamp inför kommande av- talsperiod för public service-företagen. Det har varit en lång och livlig debatt. Jag hoppas att den debatten kan fortsätta. Under tiden som utredningsarbetet pågår gäller de riktlinjer som riksdagen nu står i be- grepp att fatta beslut om. 0794602231002 N 2010-01-01 00:00:00 171224 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GO09123/#anf21