<anforande>
<dok_hangar_id>2348543</dok_hangar_id>
<dok_id>GO09123</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2000/01:123 Tisdagen den 12 juni</dok_titel>
<dok_rm>2000/01</dok_rm>
<dok_nummer>123</dok_nummer>
<dok_datum>2001-06-12 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Miljölagstiftningen </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>2B524727-C24B-4C75-90A4-0FC86DE3DDF2</anforande_id>
<anforande_nummer>121</anforande_nummer>
<talare>HARALD NORDLUND (fp)</talare>
<parti>fp</parti>
<anforandetext>Fru talman! Miljöbalken och äganderättsskyddet,
allemansrätten, ersättning till markägare, samråd med
markägare, beslut om strandskydd, miljöklassning
och alternativa bränslen är angelägna frågor som vi
har tillfälle att diskutera här och nu.
Det pågår nu en översyn av miljöbalken. Vi får
anledning att återkomma till den diskussionen.
I fråga om miljöklassning och alternativa bränslen
arbetar regeringen nu med att ta fram en strategi för
utveckling och introduktion av alternativa bränslen på
kort och på lång sikt. Det arbetet måste också inklu-
dera frågan om miljöklassning av vissa drivmedel.
Problemen i dag för alternativa drivmedel har del-
vis en koppling till EU-direktiv, men kanske i ännu
högre grad till de svenska lagar som går utöver direk-
tiven. Ett exempel på det är koldioxidskatten på
drivmedel. Sverige skulle kunna ta bort större delen
av skatten på de flesta förnybara drivmedlen utan att
bryta mot någon överenskommelse inom EU. Om ett
drivmedel för uppvärmning görs mer miljövänligt än
dagens fossila drivmedel förändras inte skatten i dag
till förmån för det miljövänliga alternativet. Om en
ambitiös bilist övergår till att använda vätgas som är
producerad ur solenergi i stället för t.ex. bensin beta-
lar han fortfarande full koldioxidskatt, trots att vätgas
inte innehåller kol och råvaran är förnybar. För att
stimulera medborgarna att övergå från fossila bräns-
len till mer miljövänliga bränslen krävs förändringar i
första hand av svenska lagar och skatter, i andra hand
av EU-direktiv.
Allemansrätten, liksom strandskyddet, återkom-
mer ständigt i våra debatter. Några vill inskränka
allemansrätten. Den socialliberala inställningen är att
vi ska vara rädda om vår allemansrätt. För att kunna
göra det är det avgörande att allemansrätten inte
missbrukas. Kommersiellt organiserad verksamhet på
annans mark ska ligga utanför vad allemansrätten
tillåter.
Det finns ett missförstånd vad gäller strandskyd-
det, som visar sig varje gång vi diskuterar frågan.
Några säger att besluten ska fattas regionalt - lokalt
säger andra. Men besluten fattas i dag i princip lokalt
och regionalt. Problemet är att genom lokala beslut
har ett stort antal avsteg från de generella strand-
skyddsreglerna tagits. Det är ett förhållande som
miljöministern har uppmärksammat, och nu övervä-
ger han förändringar som kan förhindra att olämpliga
avsteg görs.
Högerpartierna - där har också Centern hakat på -
vill helt upphäva strandskyddet och införa en generell
rätt att bebygga stränder. För en borgerlig vänster är
detta uttryck för bristande känsla för naturen och
naturvärdena.
I en reservation tas avsättning av mark som ska
skyddas upp. Man anser att frågan om samråd med
markägaren är viktig. Anledningen till att jag inte
ställer mig bakom den reservationen är att den skyl-
digheten redan finns. Samrådsskyldigheten finns i
dag, varför en reservation i den frågan är onödig.
Viljan att medverka till att skydda viss natur är
stor i Sverige - hos enskilda mark- och skogsägare
och hos företag. Det är viktigt för att lyckas med de
ytterligare nödvändiga avsättningarna att markägaren
får en skälig ersättning. Det är därför som jag vill
yrka bifall till reservation 4.
</anforandetext>
<intressent_id>0442872782509</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>171324</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GO09123/#anf121</protokoll_url_www>
</anforande>
