<anforande>
<dok_hangar_id>2348539</dok_hangar_id>
<dok_id>GO09119</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2000/01:119 Fredagen den 1 juni</dok_titel>
<dok_rm>2000/01</dok_rm>
<dok_nummer>119</dok_nummer>
<dok_datum>2001-06-01 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Omskärelse av pojkar </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>0CD3734A-7CA4-4F5C-827B-598C0EE2BDEC</anforande_id>
<anforande_nummer>23</anforande_nummer>
<talare>MARGARETA ISRAELSSON (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Herr talman! "Det är beklagligt att vissa föräldrar
låter omskära sina pojkar. Men det är bättre att pojkar
omskärs i sterila miljöer av erfarna fackmän och med
bedövning, än att ingreppet sker i ett badrum och
utförs av någon svartjobbande kvacksalvare med
orena instrument."
Orden är inte mina. Det var Thomas Gür som ut-
tryckte sin syn på detta ämne i går i Finanstidningen.
Hans ord kan sägas symbolisera de känslor och fun-
deringar som många uttryckt under de senaste dagar-
nas diskussion kring omskärelse av pojkar. Thomas
Gür har inte varit ensam om att tycka till. Åsikter har
framförts i alla medier, men det har hela tiden stått
klart att det vi kallar sakkunskapen inte är enig i den-
na fråga. Närmast har detta kunnat avläsas i Läkartid-
ningen, där debatten har pågått under ett decennium.
Om man bortser från de starka känslor för eller
emot som framförs i ett antal av artiklarna i Läkartid-
ningen har det också funnits ett resonerande kring
vilka insatser som skulle krävas - för barnets, poj-
kens, skull. Det har handlat om att undvika att omskä-
relsen utförs av någon utan kompetens, om behovet
av hygieniska ingrepp och smärtlindring men också
om att lyssna till barnets åsikt eller problemet när
föräldrarna inte är överens om att ingreppet ska ske.
Sverige har ingen lagstiftning kring omskärelse av
pojkar, men efter en mycket omdiskuterad dom i
september 1997 väcktes kraven på att något borde
göras. Det var Högsta domstolen som ogillade ett åtal
för misshandel mot en annan man som omskurit sex
pojkar.
I samband med den allmänna motionstiden sam-
ma år lades flera motioner i ämnet. Görel Thurdin
motionerade om tillsättandet av en arbetsgrupp, Bar-
bro Westerholm om smärtlindring och Yvonne Ru-
waida om rätt till manlig omskärelse inom hälso- och
sjukvården. Med hänvisning till pågående arbete
inom Socialstyrelsen och Statens medicinsk-etiska
råd avslog riksdagen samtliga motioner.
Rädda Barnen tillskrev justitieministern och före-
slog en översyn av lagstiftningen. I november 1998
beslutade regeringen så att tillsätta en arbetsgrupp för
att se över hur omskärelse av pojkar bör regleras. I
regeringens beslut sägs att det saknas anledning att
förbjuda omskärelse av pojkar men att det bör kunna
krävas att ingreppet sker under betryggande former
när det gäller såväl hygien som bedövning och i en-
lighet med vad som kan anses vara barnets bästa.
Den interdepartementala arbetsgruppen lade fram
sin promemoria i januari förra året och föreslog en ny
lag om omskärelse av pojkar "i syfte att skapa garan-
tier för att omskärelsen äger rum på ett betryggande
sätt i enlighet med vad respekten för barnets bästa
kräver. Vi vill betona att vi inte ser någon motsättning
mellan de religiöst och kulturellt betingade aspekter-
na och respekten för barnets bästa."
Jag vill gärna stanna upp där en stund och titta
närmare på aspekten "barnets bästa". Barnkonventio-
nen har en oerhört stark ställning i vårt land. Då me-
nar jag inte bara i lagstiftningen och den offentliga
verksamheten utan hos var och en av oss. I denna
kammare har vi inte heller tvekat att ta strid för bar-
nets rätt när så varit påkallat. Därför anser jag det
viktigt att slå fast några punkter.
1. Manlig omskärelse var inte föremål för diskus-
sion i samband med framtagandet av barnkon-
ventionen.
2. Barnkommittén i Genève har aldrig tagit upp
frågan. Den har till uppgift att granska efterlev-
naden i de stater som har ratificerat konventio-
nen.
3. Den svenska barnkommittén, som tillsattes via
krav här i riksdagen, har inte heller gjort några
överväganden på området. Den redogör för den
dåvarande situationen men ställer inga krav.
4. Inga krav på förbud har väckts i motion eller
fråga här i riksdagen - inte heller i samband med
denna proposition.
Det är denna samsyn som legat till grund för ar-
betet med den här frågan. Jag vill därför passa på och
tacka mina kolleger i övriga partier i utskottet för ett
konstruktivt samarbete. Med barnets bästa för ögonen
har vi granskat propositionen och motioner och gjort
de förbättringar som vi ansett nödvändiga.
Det handlar om att smärtlindring alltid måste ges.
Detta ska ombesörjas av legitimerad läkare eller sjuk-
sköterska. Här fanns en oklarhet i propositionen som
vi nu tagit bort.
Vi anser inte att det ska lagregleras om särskild
kompetens för läkare för att få utföra omskärelsen.
Samma kompetens måste krävas som för ingrepp som
sker av medicinska skäl, men att det inte ska regleras
i lag utan skötas inom hälso- och sjukvården.
Vi föreslår också att regeringen ska ges i uppdrag
att efter fyra år återkomma till riksdagen med en bred
redovisning av erfarenheterna av lagregleringen. Här
har ju, bl.a. i en motion och av professor Yngve Ho-
fvander, framförts synpunkter om en tillfällig lag-
stiftning.
Jag anser att det är ett viktigt steg vi tagit när nu
riksdagens partier enats om att begära denna redovis-
ning och på så vis möjliggöra en utvärdering av lag-
stiftningen. Vi ska stifta lagar som står i samklang
med rättsuppfattningen i det omgivande samhället.
Herr talman! Jag vill med det anförda yrka bifall
till förslaget i betänkandet och avslag på reservatio-
nen. Samtidigt kan jag konstatera att under de sex
minuter som har talat har det omskurits ungefär 140
pojkar runtom på vår jord.
</anforandetext>
<intressent_id>0634917636517</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>170946</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GO09119/#anf23</protokoll_url_www>
</anforande>
