2348537 GO09117 Riksdagens snabbprotokoll 2000/01:117 Onsdagen den 30 maj 2000/01 117 2001-05-30 00:00:00 Granskningsbetänkande BF81AE77-3288-45F1-9D7B-1DCD967FB3A8 17 ÅSA TORSTENSSON (c) c Fru talman! All offentlig makt utgår från folket, och riksdagen är dess främsta företrädare. Riksdagens kontrollmakt är fundamental för att demokratin ska fungera väl. Utgångspunkten är att alla offentliga beslutsfattare som utövar makt ska kontrolleras. Konstitutionsutskottets uppgift är att granska statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning. Utgångspunkten är att alla som utövar offentlig makt ska kontrolleras. Det är viktigt med en löpande granskning som upprepas år efter år. Jag tycker att denna granskning är ett mål i sig utan att det därmed ska vara ett mål att finna felaktigheter som leder till kritik av statsråd. Det är ett värde i sig att den som utövar och har makt att besluta också vet att besluten och tjäns- teutövningen faktiskt granskas. Granskningen, öppen och offentlig, är i sig ett viktigt demokratiskt instru- ment som måste hanteras med mycket stor respekt och varsamhet. Fru talman! All offentlig makt utgår som sagt från folket, och riksdagen är dess främsta företrädare. Men riksdagens företrädare i konstitutionsutskottet har till uppgift att just granska makten, ej att vara en dom- stol. Den granskning som KU är satt att genomföra är till för att förebygga missbruk av makt. En bra ge- nomförd granskning har till uppgift att utveckla de- mokratin, att försöka utveckla och i längden också förändra demokratins arbetsformer samt att vara uppmärksam på att det konkreta maktutövandet också förändras över tid. Därför är dagens debatt en viktig del i uppdraget att ständigt återvinna de demokratiska värdena och ständigt göra nya och överraskande granskningar av en makt som är beroende av folkets vilja. Det söks ofta efter skiljelinjer i bedömningen av granskningsunderlaget. Det kan i sig vara intressant, men kanske lika intressanta är de faktiska bedöm- ningarna där utskottet markerar ett samlat och enigt granskningsresultat. Vad är det då för frågeställningar som vi återfin- ner i årets anmälningar, och vad har vårens gransk- ning givit för resultat som är värda att reflektera över och reagera på? Det som jag tycker att det finns an- ledning att uppmärksamma i årets granskning är att det är ett flertal granskningsanmälningar och att granskningsarbetet har ringat in Regeringskansliets och regeringens handläggning av ett flertal ärenden. Det är ärenden i vilka det på ett eller annat sätt från anmälarens sida har ansetts att det funnits eller finns betydande brister just i handläggningen och tveksam- heter till att denna handläggning förlagts till Rege- ringskansliet. Anmälningarna som berör både de lokala investeringsprogrammen och Östersjömiljar- den har i granskningen visat på frågetecken i just administrationen. Det är brister som naturligtvis inte är försvarbara när det gäller utdelning av medel eller ansökningsförfarande och som lätt leder till spekula- tioner och ifrågasättande av om det gjorts rättvisa bedömningar. Även om det i något fall också innebu- rit att oppositionen reservat sig för kritik riktad mot ett enskilt statsråd är det egentligen fenomenet att Regeringskansliet har åtagit sig förvaltningsuppgifter som mer naturligt borde åligga myndigheter som i grunden är av intresse för kritik. Det är därför natur- ligtvis viktigt att det finns tydlighet både i ansök- ningsförfarandet och i fråga om vilka kriterier som ska gälla när medel beviljas t.ex. Bara misstanke om att ovidkommande politiska hänsyn har tagits måste tas på allvar. Därför, fru talman, handlar naturligtvis den viktiga frågan om det lämpliga i att regeringen över huvud taget övertar uppgifter som rätteligen borde ligga hos självständiga myndigheter. Detta aktiva övertagande av myndighetsuppgifter måste noga följas, även om det i sig inte är konstitutionellt felaktigt. Fru talman! Det finns stor samstämmighet i de flesta av granskningens bedömningar. Det som natur- ligtvis har uppmärksammats och ska uppmärksammas är att statsrådet Rosengren har så många gransknings- anmälningar riktade mot sig i sitt utövande som stats- råd. Antalet i sig säger naturligtvis ingenting om ifall det är befogat med en granskning och om det i granskningen är befogat med kritik eller ej. Men faktum är att det har riktats kritik, därtill av ett enigt utskott. De fyra borgerliga reservanterna har vid ett par tillfällen gjort andra bedömningar. De har valt att vara mer tydliga och gå längre i sin kritik än vad socialdemokraterna har valt att göra. Både Västkustbanan och konsultupphandlingen i samband med Telia-Telenor borde enligt Centerpar- tiet resulterat i en hårdare bedömning. Det är också värt att uppmärksamma att utskottet har gjort en granskning avseende Näringsdeparte- mentet som beredningsorgan, inte just för att det har varit någon skiljelinje i denna. Bara för att det har återkommit ett flertal anmälningar som berör Nä- ringsdepartementet kan det därmed inte anses att det inte fungerar som beredningsorgan, enligt 7 kap. regeringsformen. Men utskottet betonar trots allt vikten av att ansvaret för departementsindelning och ansvaret för fördelning åligger statsministern. Ut- skottet utgår ifrån att statsministern försäkrar sig om att det ansvarsområde som åligger Näringsdeparte- mentet inte är för omfattande. Fru talman! Eftersom ärendet inte kommer åter i de senare debatterna, vill jag för ett kort ögonblick lyfta fram granskningen av transportstödsförordning- en och det faktum att den har fått en retroaktiv verkan för företagare. Som granskningen har visat strider inte detta mot regeringsformens retroaktivitetsförbud. Men det bör ändå uppmärksammas att det är mycket olyckligt och otillfredsställande att regler får en ne- gativ retroaktivitet för näringsidkare. Detta bekräftar också näringsministern. Nu har granskningen visat att problemen med tidsbristerna uppkom på grund av handläggning som den svenska regeringen inte själv kunde ta ansvar för. Men det hindrar inte, vilket också ministern bekräftar, att Näringsdepartementet kunde ha vidtagit åtgärder som gjort att berörda företag fått information på ett tidigare stadium. Fru talman! Att statsråd uttalar sig är väl naturligt, och att statsråd i likhet med andra medborgare har rätt att göra så i olika sammanhang har konstaterats tidi- gare och konstateras igen. Denna form av anmälning- ar återkommer som sagt varje år. I årets granskning finns dock en anmälan som handlar om statsminis- terns uttalande om att kommunerna bör höja socialbi- dragsnormen med anledning av höjningen av barnbi- draget. Det är riktigt att statsministern får uttala sig. Kommunerna har också ett eget självbestämmande i ärendet. Men det är ändå anmärkningsvärt att uttalan- det i sig kan uppfattas som en uppmaning till kom- munerna som i detta fall riskerar att leda till lagbrott. Fru talman! Liksom det i årets granskning finns ärenden som vi till viss del känner igen sedan tidigare granskningar, finns även i årets granskning ärenden som vi i konstitutionsutskottet troligen också kommer att få återkomma till. Som jag inledde med kan vi konstatera att det finns en glidning hos regeringen att överta verksamhet som av hävd har ålagts statliga myndigheter att ansvara för. Vi kan också se brister i att det inte finns en uppbyggd kompetens- och kvali- tetsbedömning när det gäller just övertaganden av administrativa ärenden. Fru talman! I övrigt råder det mest samstämmig- het i de ärenden som har granskats. Likt Ingvar Svensson kommer jag inte att yrka på godkännande till anmälan i några reservationer, men jag kommer att fullfölja Centerpartiets ställningstagande i reser- vationerna om andra yrkar på godkännande till an- mälan i dessa. 0183788551910 N 2010-01-01 00:00:00 170516 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GO09117/#anf17