2348536 GO09116 Riksdagens snabbprotokoll 2000/01:116 Tisdagen den 29 maj 2000/01 116 2001-05-29 00:00:00 Svar på interpellation 2000/01:414 om idrotten i skolan interpellationsdebatt FF022AEC-C96B-43E9-812C-B924D19DD541 96 Statsrådet Ingegerd Wärnersson (s) s Fru talman! Maria Larsson har frågat mig vad jag avser vidta för åtgärder för att öka den fysiska akti- viteten bland eleverna i grundskolan och gymnasie- skolan. Hon har även frågat vad jag tänker göra för att stärka idrottsämnets ställning samt för att lyfta fram dessa frågor i lärarutbildning och lärarfortbild- ning. Jag instämmer i att den ökande andelen övervikti- ga individer i samhället är ett problem för folkhälsan. Detta måste diskuteras och uppmärksammas av hela samhället och är inte ett problem som kan lösas en- dast i och av skolan. Därför har Folkhälsoinstitutet fått regeringens uppdrag att leda och tillsammans med andra myndig- heter och organisationer genomföra ett fysiskt aktivi- tetsår, som har fått namnet Sätt Sverige i rörelse 2001. Inom ramen för denna satsning förbereds bl.a. kunskapsstöd för personal och övriga beslutsfattare inom skolan i form av en särskild idéskrift och en serie seminarier och konferenser. Ett nationellt un- derlag för högskolekurser i utomhuspedagogik som vänder sig till lärarutbildningar, olika fortbildnings- modeller och pedagogiska program är också under utarbetande. I skolan arbetas det med dessa frågor utifrån ett brett perspektiv där eleverna skaffar sig kunskaper om goda levnadsvanor, främst inom ämnena idrott och hälsa och hem- och konsumentkunskap. Idrott och hälsa är utifrån olika aspekter, främst ur folkhäl- sosynpunkt, ett viktigt ämne. När det gäller tiden för ämnet idrott och hälsa så är det beträffande grundskolan bara svenska och matematik som har mer tid till sitt förfogande än ämnet idrott och hälsa. Grundskolans timplan garan- terar den minimitid som eleverna ska få i ett visst ämne eller vissa ämnesgrupper, och denna tid kan mycket väl utökas genom lokala beslut. På gymnasieskolan är det av kärnämnena bara svenska och svenska som andra språk som har en större omfattning än idrott och hälsa. Den kurs, idrott och hälsa B, som tidigare ingick som karaktärsäm- neskurs på vissa studieinriktningar erbjuds nu alla elever inom ramen för det individuella valet. Det innebär att B-kursen nu finns tillgänglig för en större del av eleverna i gymnasieskolan. I propositionen 1998/99:107 En idrottspolitik för 2000-talet - folkhälsa, folkrörelse och underhållning förde regeringen fram sin syn på hur viktigt samar- betet mellan skolan och de lokala idrottsföreningarna är och att detta samarbete bör utvecklas. På många håll i landet förekommer det projekt med stöd ur Allmänna arvsfonden. Ett utmärkt exem- pel på detta är Bunkefloprojektet. Det är ett häl- soprojekt gemensamt för idrottsrörelsen och skolan. Idén är att påverka barns och ungdomars livsstil och studera den effekt en sådan påverkan har på socialt beteende, attityd till missbruk, studieresultat etc. Jag ser mycket positivt på det som sker i Bunkeflo, där eleverna får möjlighet att ha rörelse på schemat varje dag. Idrott och hälsa är således ett prioriterat ämne i såväl grund- som gymnasieskolan, och regeringen har markerat vikten av ämnet bl.a. genom att anslå medel från Allmänna arvsfonden till lokala utvecklingspro- jekt. Jag anser det viktigt att fortsätta stimulera till lokal utveckling genom att poängtera den stora bety- delsen av fysisk aktivitet i skolan, även utanför ramen för ämnet idrott och hälsa. Jag vill också peka på de breda möjligheter som i dag finns inom ämnets ramar. Debatten om fysisk aktivitet har hittills varit starkt fokuserad på frågan om det behövs fler särskilda idrottstimmar eller inte. Det är dags att överge den diskussionen nu. Målet måste i stället vara att integrera fysisk aktivitet som en mer vanlig, naturlig och oundviklig del i hela skol- arbetet för alla elever. Skolan bör även arbeta aktivt för att nå de elever som väljer att skolka från idrotts- undervisningen, och det bör inte ges möjlighet att välja bort fysisk aktivitet på grund av ointresse. I den pågående försöksverksamheten med utbildning utan timplan i grundskolan arbetar nu omkring 20 % av landets grundskolor bl.a. med modeller för en sådan ämnesintegrering. Sammanfattningsvis anser jag det mycket angelä- get att elevers fysiska aktivitet prioriteras och upp- muntras, både inom ramen för ämnet idrott och hälsa och i andra ämnen. Detta kan och bör emellertid gö- ras med utnyttjande av de möjligheter som nuvarande regelverk ger. 0746654685605 N 2010-01-01 00:00:00 170441 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GO09116/#anf96