<anforande>
<dok_hangar_id>2348536</dok_hangar_id>
<dok_id>GO09116</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2000/01:116 Tisdagen den 29 maj</dok_titel>
<dok_rm>2000/01</dok_rm>
<dok_nummer>116</dok_nummer>
<dok_datum>2001-05-29 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Svar på interpellation 2000/01:449 om maxtaxa - lokal demokrati</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>interpellationsdebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>77EA062A-F989-483F-8D99-94C676079707</anforande_id>
<anforande_nummer>91</anforande_nummer>
<talare>Statsrådet Ingegerd Wärnersson (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Fru talman! Jag hoppas att Kenneth Johansson har
läst läroplanen för förskolan, för det är en härlig läs-
ning. Man ser verkligen varje barn och varje barns
unika möjlighet att utvecklas. Det är en läroplan där
man både ser omsorgen, leken och möjligheten att
stimulera den pedagogiska utvecklingen i samarbete
med barnen. Jag tycker att det är ett utmärkt doku-
ment. Det var också med glädje vi kunde föra in delar
av förskolans läroplan i den läroplan som gäller för
grundskolan. Det gäller just att vi ser helheten i barns
liv.
När vi kommer in på grundskolan är det givetvis
viktigt att barnen får ämneskunskaper, men betydel-
sen av lek och drama, osv., är också stor. Det finns
tydligt och klart i förskolans läroplan.
Det handlar inte om att stöpas i samma form -
tvärtom. Det handlar verkligen om att låta hundratu-
sen blommor blomma, skulle jag vilja säga, med
denna läroplan som bas.
Varför var förslaget om maxtaxa så viktigt för oss
socialdemokrater och för miljöpartister och vänster-
partister, som har stött det? En av anledningarna var
att vi följde rapporter som OECD har lagt fram. De
visar på att vi har en bra förskola, men det som visade
en negativ utveckling var just kostnaderna. Föräldrar
fick betala mer och mer för omsorgen, trots att kvali-
teten inte ökade. Vi kunde se att det blev fler barn i
barngrupperna och mindre personal under 90-talet,
men man fick ändå betala mera.
Tanken har aldrig varit att man ska betala dubbelt.
Man ska inte både betala skatt till kommunen för att
få en bra omsorg för barnen och betala väldigt myck-
et en gång till genom höga avgifter. Det är inte ett
system som håller för mig, utan det måste finnas en
rimlighet. Det är därför som vi såg det som angeläget
att stoppa denna utveckling och lägga avgifterna på
en nivå som vi kan bedöma är mer rimlig i förhållan-
de till det man får som förälder.
Vi pratar om valfriheten. Eftersom detta inte på
något vis är begränsat till den verksamhet som sker i
förskolan - det gäller oavsett var man har sin verk-
samhet och även olika huvudmän - är maxtaxan i sig
inget hinder för valfrihet. Den erbjuds alla. Vi ser
också till att den ger dem som tidigare stod utanför en
möjlighet att ha sina barn i förskolan. Det gällde
arbetslösa eller par som hade fått glädjen av ytterliga-
re barn och ändå ville ge tidigare barn en möjlighet
att vara kvar i förskolan när syskonet föddes. Någon
begränsning av valfriheten kan jag inte se, eftersom
det gäller alla de olika former som finns inom för-
skolan. Den uppfattningen delar jag alltså inte.
De 500 miljonerna följer maxtaxan. Det är helt
naturligt, för det kan bli så - precis som vi har skrivit
i propositionen och som finns angivet i riksdagsbe-
slutet - att fler barn efterfrågar barnomsorg. Då finns
det också en möjlighet att göra personalförstärkningar
just med de 500 miljoner som regeringen har aviserat.
</anforandetext>
<intressent_id>0746654685605</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>170436</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GO09116/#anf91</protokoll_url_www>
</anforande>
