<anforande>
<dok_hangar_id>2348536</dok_hangar_id>
<dok_id>GO09116</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2000/01:116 Tisdagen den 29 maj</dok_titel>
<dok_rm>2000/01</dok_rm>
<dok_nummer>116</dok_nummer>
<dok_datum>2001-05-29 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Svar på interpellation 2000/01:449 om maxtaxa - lokal demokrati</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>interpellationsdebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>4FB79924-ED3C-4539-A296-AB0081ED8EF8</anforande_id>
<anforande_nummer>89</anforande_nummer>
<talare>Statsrådet Ingegerd Wärnersson (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Fru talman! Kenneth Johansson har frågat mig
vad jag avser vidta för åtgärder för att garantera kom-
pensation för kostnadsökningen för en eventuell ökad
efterfrågan på barnomsorg i de kommuner som ge-
nomför maxtaxan. Kenneth Johansson har även frågat
mig vilka åtgärder jag avser vidta för att stärka den
lokala demokratins möjligheter att utforma barnom-
sorgen samt vilka åtgärder jag avser vidta för att
stärka föräldrarnas och familjernas självbestämman-
de.
Regeringen har bedömt att kostnaden för maxtax-
an uppgår till 3 400 miljoner kronor per år. Beloppet
grundar sig på en beräkning av skillnaden mellan
kommunernas samlade avgiftsintäkter före och efter
genomförandet av reformen. Några beräkningar av
eventuella dynamiska effekter, som ökad vistelsetid
eller ökade skatteintäkter för kommunerna, finns inte
med i det beloppet.
I dagsläget är 76 % av alla barn i åldrarna 1-5 år
inskrivna i förskoleverksamhet. Av dem som står
utanför utgörs de största grupperna av barn som är
hemma med en föräldraledig förälder, ca 11 %, eller
med en arbetslös förälder, ca 3 %. Dessa barn kom-
mer att bli erbjudna plats i förskoleverksamhet minst
tre timmar om dagen. Kommunerna blir kompensera-
de för ökade kostnader med anledning av dessa re-
former genom en höjning av det generella statsbidra-
get till kommuner med totalt 500 miljoner kronor per
år. Fr.o.m. den 1 januari 2003 kommer alla barn i
åldrarna 4-5 år att erbjudas allmän förskola. Kom-
munerna kompenseras även för denna reform genom
en höjning av det generella statsbidraget. Efter att
dessa reformer är genomförda erbjuds i princip alla
barn förskoleverksamhet.
Möjligheten att de barn som redan är inskrivna i
verksamheterna kommer att få längre vistelsetider har
påpekats. Jag vill i det sammanhanget påminna om att
bestämmelserna i skollagen, 1985:1100, om kommu-
nernas skyldighet att tillhandahålla förskoleverksam-
het och skolbarnsomsorg i den omfattning som be-
hövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller
studier, fortfarande gäller. En möjlig effekt av max-
taxan är att de föräldrar som i dagsläget jäktar och
stressar för att hålla nere barnens tider i verksamhe-
terna av ekonomiska skäl nu vågar välja lite längre
vistelsetider för sina barn. Men det kan också bli så
att föräldrar till följd av lägre avgifter kan minska sin
arbetstid och därmed barnets vistelsetid i förskole-
verksamheten något.
Det är väldigt viktigt för mig att förskoleverksam-
heten och skolbarnsomsorgen håller en hög kvalitet.
Därför har särskilda medel om 500 miljoner kronor
årligen avsatts till de kommuner som inför maxtaxan.
Dessa medel ska användas för personalförstärkningar
och kompetenshöjande åtgärder för förskollärare,
fritidspedagoger och barnskötare som arbetar inom
verksamheterna.
Statens skolverk kommer att få regeringens upp-
drag att noga följa upp reformen om maxtaxa, allmän
förskola m.m. Uppföljningen av de samlade ekono-
miska effekterna för kommunerna får utvisa om det
föreligger skäl för regeringen att återkomma i frågan
om den ekonomiska kompensationen till kommuner-
na.
I de kommuner som inför maxtaxan i förskole-
verksamheten och skolbarnsomsorgen ska alla verk-
samhetsformer omfattas av denna;  förskola, familje-
daghem och fritidshem. Detta gäller såväl verksam-
heter som bedrivs i kommunal regi som enskilda
verksamheter som bedrivs med kommunala bidrag.
Maxtaxan begränsar således inte föräldrars möjlighet
att välja verksamhetsform för sina barn. Däremot
minskar maxtaxan barnomsorgskostnaderna för de
allra flesta barnfamiljer. Den gör det också möjligt att
gå från arbetslöshet till arbete, öka sin arbetstid eller
ta ett bättre betalt arbete utan att förlora all inkom-
stökning i höjda barnomsorgsavgifter.
Skolverket har i en enkät som år 1999 gick ut till
föräldrarna till 100 000 barn bl.a. ställt frågor om
attityder till barnomsorgen. Av svaren på enkäten
framgår att flertalet föräldrar är nöjda med den om-
sorgsform sin barnet har. Mest nöjda är de föräldrar
vars barn har plats i förskola eller familjedaghem,
90 % nöjda. Mindre nöjda är de som inte har plats,
74 % nöjda. Av dem som inte har plats och är miss-
nöjda vill det stora flertalet ha en plats. Detta talar sitt
tydliga språk.
Ser man det ur barnfamiljernas synvinkel - och
det vill jag göra - är ju problemet med barnomsorgen
inte att den har blivit alltför lättillgänglig. Problemet
är att det fortfarande finns föräldrar som skulle vilja
ha men inte får förskoleverksamhet för sina barn
därför att dagens regelsystem inte tillåter det, därför
att avgifterna är för höga eller därför att det saknas
platser. Problemet är att det fortfarande finns barn
som mer än någonsin skulle behöva förskolan, men
inte får del av den.
Maxtaxa, allmän förskola och förskoleverksamhet
för arbetslösas och föräldraledigas barn är därför en
viktig och nödvändig reform för barnens och barnfa-
miljernas skull.
</anforandetext>
<intressent_id>0746654685605</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>170434</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GO09116/#anf89</protokoll_url_www>
</anforande>
