2348536 GO09116 Riksdagens snabbprotokoll 2000/01:116 Tisdagen den 29 maj 2000/01 116 2001-05-29 00:00:00 Svar på interpellation 2000/01:413 om folkbildningen interpellationsdebatt 6EB1F082-6B10-48BE-9F62-111F66AC3412 68 LARS HJERTÉN (m) m Fru talman! Det är precis tio år sedan Skolöver- styrelsen avskaffades. Skolverket kom då i stället för Skolöverstyrelsen, även om Skolverket har en helt annan uppgift än Skolöverstyrelsen hade - Skolverket har hand om ungdomsskolan. För folkbildningen, alltså folkhögskolor och studieförbund, inrättades Folkbildningsrådet, som ju inte är ett statligt organ utan en sammanslagning av tre olika privaträttsliga organisationer. Samtidigt ersattes regelstyrning med målstyrning - friheten ökade. Det tycker jag är bra; det tror jag alla tycker är bra. Problemet är att skillnaderna också ökade kraftigt. Man kan bara titta på grundskolan. I vissa kommuner betalar kommunen 35 000-40 000 kr för en grundskoleplats, medan man i en annan kom- mun betalar ungefär dubbelt så mycket för en grund- skoleplats. Samma skillnad märker vi nu när det gäller folk- bildningen. Jag känner till en folkhögskola som hade förmånen att få byta landsting och på det tjänade ungefär 1 miljon i bidrag varje år, eftersom man kom till ett landsting som betalade ut betydligt högre bi- drag än det gamla landstinget gjorde. Till detta kommer då att statsbidragen kraftigt har naggats i kanten. Skolministern säger att det statliga bidraget till folkbildningen har ökat något. Det stäm- mer, men det är betydligt fler om att dela på det. Är det 20 nya folkhögskolor - det är sammanlagt 147 stycken - som ska vara med och dela på ett något ökat statsbidrag så blir det väldigt mycket mindre per skola även i statsbidrag. Får man också mycket mind- re i landstingsbidrag kan det bli stora problem, och det blir det också! Några skolor har ju redan gått i konkurs. Jag vet att det är flera som har väldigt stora svårigheter att få debet och kredit att gå ihop när man nu gör en budget för nästa år. Till detta kommer besparingarna i samband med att det nya Vuxnas lärande klubbades här i riksdagen den 18 maj. Folkhögskolorna fick som bekant 3 000 färre platser. Det betyder väl ungefär 15 % minsk- ning. Då vet vi att väldigt många av de 20 nya sko- lorna bygger mycket på just de 10 000 platserna. Ska man slå ut de 3 000 platserna på alla skolor så är det ändå flera hundra tusen kronor per skola som man får i minskade bidrag. Det betyder att man förmodligen måste skära i verksamheten, minska personalen och inte heller kan ta emot så stora grupper i fortsättning- en. Jag skulle vilja avsluta med samma fråga som jag ställde till skolministern när vi diskuterade Vuxnas lärande. I samband med att riksdagen fattade beslutet 1991, alltså för tio år sedan, sade dåvarande skolmi- nistern att han noga skulle följa hur kommuner och landsting sköter sin bidragsgivning till folkbildning- en. Jag har inte den exakta ordalydelsen, men jag vet precis vad han sade, eftersom jag lyssnade noga då. Han sade: Är det så att kommuner och landsting inte tar sitt ansvar så måste vi göra någonting åt detta. Skolministern då hette Göran Persson, och han är statsminister i dag. Nu säger regeringen att man inte kan åta sig att kompensera studieförbund och folkhögskolor för inkomstbortfall från andra bidragsgivare. Gäller inte Göran Perssons ord från 1991? Är det inte något inkomstbortfall som ska kompenseras? På vilket sätt vill ni uppfylla de löften som dåvarande skolminis- tern gav för tio år sedan? 0888530335200 N 2010-01-01 00:00:00 170413 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GO09116/#anf68