2348536 GO09116 Riksdagens snabbprotokoll 2000/01:116 Tisdagen den 29 maj 2000/01 116 2001-05-29 00:00:00 Svar på interpellation 2000/01:415 om mobbning interpellationsdebatt BA8AD265-DF20-4C18-A8D7-E364FB4764AD 46 Statsrådet Ingegerd Wärnersson (s) s Fru talman! Låt mig först slå fast att inget barn, ingen ungdom och ingen elev ska gå till skolan och känna sig otrygg. Det är vi vuxna som har ansvar för att våra barn och unga ska må bra. Vi kan aldrig skylla ifrån oss det ansvaret. Precis som Erling Wälivaara tog upp finns det många skolor som fungerar bra. Men vi får också anmälningar via Skolverket och vi läser via medierna om fall där vuxna inte har sett eller inte har lyssnat på barn som har farit illa. Därför måste arbetet ständigt pågå. Jag startade 1999 arbetet med det s.k. värde- grundsåret - ett år fyllt av olika former av insatser, med konferenser, seminarier och samtal om värde- ringar och om hur vi är mot varandra. Vi har inrättat våra s.k. värdegrundscenter vid universiteten. De ska finnas framöver och alltid kunna bistå personal i skolorna i arbetet med hur man möter konflikter och hur man arbetar förebyggande. Nu har vi kommit till steget med den kampanj som vi har gett namnet Tillsammans. Vi har använt just ordet tillsammans, för vi ser att även om denna kampanj kommer att vara riktad till skolan så är det allas vår uppgift att motverka mobbning - oavsett var vi befinner oss. Det kan vara i de politiska partierna, på en arbetsplats där föräldrarna arbetar eller i andra organisationer. Vi ser mycket positivt på att också andra ställer upp och stöttar denna kampanj genom att bära en symbol som visar att man stöttar detta och tar avstånd från alla former av kränkande behandling. Tillsammans tror jag alltså att vi kan nå ett bättre resultat. Ulf Nilsson tog upp det som vi svarade på i inter- pellationen när det gäller vad som åligger rektor när ett barn inte kommer till skolan och inte vill gå dit. Eftersom Ulf Nilsson tog upp ett konkret fall har vi tittat på var bristerna låg. Givetvis ska man inte stan- na hemma för att man är mobbad, men det som vi ville markera här är att om situationen är sådan så har ändå rektor ansvaret. Inget barn får lämnas i sticket. Vi har skolplikten - man har rätten till sin undervis- ning. Men återigen: Självfallet ska man inte behöva vara hemma av den här anledningen! Det är bra att man kan konstatera att Skolverket klart och tydligt har riktat kritik i alla avseenden mot skola och kommuner osv. När det gäller denna typ av ärenden vet jag också att Skolverket fullföljer det hela till dess att man har sett att skolan och även kommu- nen har sett till att det blir en rättelse och har åstad- kommit en bra situation för de elever som är berörda. Ulf Nilsson tog också upp detta med att flytta på mobbarna. Jag följer som sagt noggrant alla de ären- den som är anmälda från Skolverket och de som jag läser om i medierna. Vi tar kontakter och vi tar reda på vad som ligger bakom. Jag kan inte gå in på enskilda fall, men jag kan säga till Ulf Nilsson att även det som har synts i me- dierna faktiskt handlar om elever som har varit flytta- de till en annan skola och sedan gått tillbaka till den skola som de var flyttade från och där fortsatt med mobbningen. Det är alltså ingen lösning att flytta på dem - de hittar tillbaka. Flyttning kan ske när man inte hittar någon annan lösning. Det medger också skollagen. Men jag vill ändå upprepa att i de fall som har nämnts i medierna finns elever som man tidigare hade flyttat på. De har sedan gått tillbaka och fortsatt mobbningen. Det är ingen lösning. Däremot är vi helt överens om att arbeta förebyg- gande. Ska vi se det långsiktiga resultatet får vi aldrig glömma att ständigt upprepa detta och att tala om värderingar. 0746654685605 N 2010-01-01 00:00:00 170391 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GO09116/#anf46