2348534 GO09114 Riksdagens snabbprotokoll 2000/01:114 Fredagen den 18 maj 2000/01 114 2001-05-18 00:00:00 Folkhälsofrågor samt Statens folkhälsoin- stitut - roll och uppgifter 660DD2DA-52C8-4BD1-8773-E81AC5479ADD 61 ROLF OLSSON (v) v Herr talman! Folkhälsoarbetet bedrivs och bör i ökad utsträckning bedrivas brett i många samhälls- sektorer. Förebyggande hälsoarbete och samhällsför- ändringar som har hälsofrämjande effekter har inte minst i vårt eget land starkt bidragit till internationellt sett goda folkhälsoresultat. Förbättrad hygien, bättre kost, bättre bostadsförhållanden och förbättrad ar- betsmiljö är viktiga exempel som mycket verksamt bidragit till goda folkhälsotal. För några veckor sedan diskuterade vi i denna kammare sjukvårdsfrågor. Det känns angeläget att understryka att vi måste klara av att förbättra insat- serna i hälso- och sjukvården, samtidigt som vi måste förstärka insatserna i det breda, förebyggande folk- hälsoarbetet. Vi måste klara av att gå på båda benen. Sverige kan uppvisa jämförelsevis goda resultat vad gäller hälsotillståndet. Medellivslängden är bland de högsta i världen vad gäller både kvinnor och män, och spädbarnsdödligheten är lägst i världen. Det finns fler jämförelser att göra på hälsoområdet som är po- sitiva ur svensk synpunkt. Tittar man närmare på ohälsotalen finner man emellertid att bilden är mycket mer komplicerad och inte alls så entydigt ljus. Hälsotillståndet är klart re- laterat till vilken samhällsgrupp man tillhör och under vilka sociala betingelser man lever. Klass och kön har stor betydelse. I min hemstad Göteborg är ohälsotalet nästan fyra gånger högre i den stadsdel som har det högsta ohäl- sotalet jämfört med den stadsdel som har det lägsta ohälsotalet. Medellivslängden för män är tio år lägre i stadsdelen med det högsta ohälsotalet jämfört med stadsdelen som har det lägsta ohälsotalet. För kvinnor är skillnaden här 7 ½ år, men kvinnor uppvisar å andra sidan generellt betydligt högre ohälsotal än män. Dessa siffror är inte ett resultat av tillfälligheter. De höga ohälsotalen i vissa stadsdelar och i vissa befolkningsgrupper samvarierar tydligt med hög arbetslöshet, låg inkomst, låg utbildningsnivå och andra sociala och ekonomiska faktorer. Det är enligt Vänsterpartiets mening utomordent- ligt viktigt att motverka de ökade klyftor som uppstått under 90-talet också vad avser hälsotillståndet. Det finns internationella forskningsrapporter som pekar på att samhällen med stora ekonomiska klyftor tenderar att ha sämre folkhälsoresultat än länder med en jämnare ekonomisk fördelning. Stora sociala klyftor åtföljs av stora hälsoklyftor. Fler människor drabbas och dör av sjukdomar och skador som skulle kunna förebyggas. En sådan utveckling i Sverige är enligt Vänsterpartiets mening oacceptabel. Därför menar vi att klyftorna i stället måste minska. Som jag tidigare berörde uppvisar kvinnor ge- nomgående högre ohälsotal än män. Kvinnor har längre livslängd men drabbas i större utsträckning av sjukdomar, skador och ohälsa än männen. Under 90- talet kunde vi glädjande nog konstatera en sjunkande dödlighet i alla grupper utom en, kvinnor i s.k. okva- lificerade arbetaryrken. Där låg dödligheten kvar på samma nivå. Forskning och samhällsförändringar måste i betydligt ökad utsträckning ta fasta på dessa skillnader och verka för förändringar som gynnar kvinnorna. I ett brett förebyggande folkhälsoarbete måste många aktörer samverka och dra åt samma håll. Det gäller naturligtvis också hälso- och sjukvården, inte minst första linjens sjukvård, primärvården. Vänster- partiet har därför i en reservation understrukit vikten av att folkhälsoperspektivet och det förebyggande områdesanknutna arbetet får en mer central plats i primärvårdens utveckling när nya resurser nu till- kommer och trenden av stora nedskärningar som präglat 90-talet bryts. Primärvården är också utomor- dentligt central som samverkanspartner i ett samlat folkhälsoarbete. Ett område som måste ägnas stor uppmärksamhet i det fortsatta arbetet är den växande problematiken med stressrelaterad ohälsa och det som ibland kallas negativ stress. Hos många människor är stressen kombinerad med upplevelser av maktlöshet och av- saknad av möjligheter att förändra sin livssituation. Känslan av maktlöshet gäller inte bara för situationen i arbetslivet, utan den gäller också i andra livssitua- tioner. Det är inte minst kvinnor anställda i offentlig sektor som är särskilt utsatta. Där har också sjukfrån- varon ökat mycket markant under senare år. Det finns säkert många samverkande förklaringar till denna utveckling, men nedskärningar, omorgani- sationer, arbetslöshet eller hot om arbetslöshet, hård- nande ekonomiska villkor och ständigt återkomman- de budskap om att arbetet måste effektiviseras sliter oerhört hårt på de människor som är berörda. Denna utveckling måste brytas, och lokalt måste arbetsgi- varna i samverkan med personalföreträdare och de direkt berörda komma fram till åtgärder. Men det finns stor anledning också för samhället och oss politiskt valda att fundera över strukturella förändringar, t.ex. när det gäller arbetstidsförkortning. Vänsterpartiet anser att frågan om betydelsen av ar- betstidens längd och förläggning för folkhälsan bör utredas. Tobak och alkohol är enskilda områden som har en mycket stor betydelse för folkhälsoutvecklingen. Det är av utomordentligt stor vikt att utvecklingen med minskad rökning fortsätter, och förslaget i vår- propositionen om att ge Statens folkhälsoinstitut 30 miljoner kronor årligen 2002-2004 för att förstärka arbetet med tobaksprevention är ett förslag som kan verka i den riktningen. Vi förutsätter att det to- bakspreventiva arbetet kommer att ha en långsiktig strategisk inriktning och att det bedrivs nationellt samordnat. På alkoholområdet är utvecklingen mer bekym- mersam. Den uppluckring av den restriktiva alkohol- politiken som vi fått se under senare år riskerar att få mycket negativa följdverkningar. Vi ska i denna kammare diskutera ett betänkande om alkoholfrågor om några veckor. Jag nöjer mig här med att påpeka att totalkonsumtionen sakta men säkert tycks vara på väg uppåt, och vi vet att sambanden mellan ökad totalkonsumtion och ökade alkoholskador är mycket tydliga. Det är mycket betänkligt för folkhälsout- vecklingen. Vänsterpartiet har också i en reservation pekat på vikten av att höja kunskapsnivån i samhället om ho- mo-, bi- och transsexuellas livssituation, inte minst bland nyckelgrupper som hälso- och sjukvårdsperso- nal. Det har tagits en del initiativ på området, och det är bra. Men ett brett grepp saknas fortfarande, och det är inte tillfredsställande. Ett problem som vi än en gång tar upp i en reser- vation är de skadliga ljudnivåerna. Buller är generellt ett växande miljöproblem i vårt samhälle. Tystnaden är utrotningshotad. Hörselskador blir också allt vanli- gare bland befolkningen. Vi menar att skarpare åtgär- der måste vidtas för att stoppa ökningen av hörsel- skador. Det är inte minst ungdomar som drabbas vid t.ex. musikkonserter, där ljudnivåerna många gånger är extremt höga. De rekommendationer och råd som finns efterlevs inte. Ansvarsfrågorna måste förtydli- gas och riskgränser sättas. Det behövs en lagstiftning på området. Herr talman! Vi ska också i denna debatt avhandla betänkandet SoU16, Statens folkhälsoinstitut - roll och uppgifter. Vänsterpartiet har samverkat med regeringen kring propositionen och står bakom betän- kandet. Vi tycker att det är en positiv utveckling med de föreslagna förändringarna, där Statens folkhälsoin- stitut ges en tydligare och klarare roll som den sam- lande kraften i folkhälsoarbetet. Tre centrala ansvar- sområden definieras för Folkhälsoinstitutet: för det första att fungera som ett nationellt kun- skapscentrum för folkhälsa, för det andra att svara för uppföljning och utvär- dering av de insatser som görs på folkhälsoområdet och för det tredje att ha den övergripande nationella tillsynen över arbetet på alkohol-, narkotika- och tobaksområdena. Det är Vänsterpartiets mening att denna tydligare roll kan medverka till att folkhälsoarbetet förstärks, men då krävs naturligtvis en bra samverkan med kommuner, landsting, folkrörelser och andra aktörer som är viktiga i de konkreta insatserna. Herr talman! Vi i Vänsterpartiet står givetvis bak- om alla våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservationerna 2 och 13 i betänkande SoU13. 0114065053815 N 2010-01-01 00:00:00 170292 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GO09114/#anf61