2348533 GO09113 Riksdagens snabbprotokoll 2000/01:113 Torsdagen den 17 maj 2000/01 113 2001-05-17 00:00:00 Massmediefrågor D3E937FE-DA5F-4908-BB29-68D5BE0AA9D8 166 PER LAGER (mp) mp Fru talman! Medierna blir en alltmer betydande i vårt demokratiska samhälle. Det kan vi nog alla vara överens om. Detta sker delvis på bekostnad av vårt partiväsen, som alltmer förlorar i betydelse. Vi har sjunkande medlemstal i så gott som samtliga partier. Vi har överlag svårare att fånga intresse genom parti- arbete. Däremot får medierna ett allt större inflytande över tankar och idéer bland människor. Detta skulle vara gott och väl om vi hade en mångfald, men har vi inte en sådan tenderar medierna att koncentreras, och ägarkoncentrationer uppstår. Då börjar det bli farligt för yttrandefriheten, och då bör- jar vår demokrati att hotas. Därför är det så viktigt när de här tendenserna visar sig på scenen att man, precis som mediekoncentrationskommittén föreslår, lägger fram förslag om en mediekoncentrationslag. Det är Miljöpartiets krav. Nu är det ju så att för- slaget bereds inom regeringen och att vi väntar oss en proposition till hösten. Därför har vi inget behov av att lägga en reservation i den här frågan. Visserligen har regeringen utrett saken under fem år, men det är dags nu. Jag hoppas att det här blir verklighet till hösten, och det ser ju ut som om vi kan få en bred uppslutning omkring det här. När det gäller just mediernas roll har Miljöpartiet föreslagit att man ska inrätta ett s.k. medieinstitut, ett oberoende sådant. Det är inte alls vår egen idé, utan det härstammar från Ungdomarnas demokratikom- mission, och också från Demokratiutredningen. Vi tycker att det är en strålande idé, men samtidigt ser vi precis som utskottet att det finns en rad institut i vårt svenska samhälle som sysslar med sådana här frågor. Det är allt från Granskningsnämnden och Radio- TV- verket till universitetens olika institutioner, Demo- kratiinstitutet, Nordicom osv. Det viktiga är ju att man kan bereda de här frå- gorna på ett oberoende sätt. Även den här frågan bereds i regeringen, och därför har vi inte heller tyckt att det var värt att reservera oss. Vi får bara hoppas att denna typ av medieinstitut kan utvecklas så att vi kan få just forskning omkring relationerna mellan politi- ker och journalister, nyhetsbevakningen, lobbyister- nas påverkan på politikerna genom medierna och hur medierna driver kampanjer mot t.ex. enskilda politi- ker, partier eller beslut. Sådant är väldigt viktigt. Även mediekoncentrationen skulle det kunna forskas om på ett sådant institut. En annan fråga där vi har ett särskilt yttrande i betänkandet handlar om samisk TV. Vi anser att eftersom samerna är en erkänd ursprungsbefolkning har de ett särskilt behov av mer samisk produktion, mer samiska program. Det har varit alldeles för lite. Det finns i betänkandet en jämförelse mellan 1996, då man i SVT hade 13 timmar, och år 2000, då man hade 17 timmar. Det är inte någon stor ökning precis. Det här ligger alldeles för mycket i underkant. Det är för lite respekt för de 20 000 människor det handlar om, vår ursprungsbefolkning. Därför menar vi i Miljöpartiet att man inte bara ska få mer sändningstid. När det digitala nätet byggs ut ska man också få möjlighet till en egen TV-kanal. Det här är något som regeringen bedömer i sina till- stånd, men vi hoppas verkligen att man visar särskild respekt för ursprungsbefolkningen. Nu är det så att utskottet helt håller med om behovet av ökad sänd- ningstid. Man hänvisar till att detta med en särskild TV-kanal är regeringens bedömning. Det kan jag väl hålla med om. Jag är annars glad för att man är med på noterna så pass mycket, alltså att vi är så eniga i utskottet. En annan fråga gäller distribution av tidskrifter. Den hör också ihop med mångfalden. Precis som när det gäller ägare av tidningar och tidskrifter råder det just på distributionssidan en total monopolisering, kan man säga. Det innebär att från 90-talet och framåt har alla mindre tidskrifter haft oerhört svårt att göra sig gällande. Detta kan ses som ett konkur- rensproblem, men det är det inte i första hand. I första hand är det en tryck- och yttrandefrihetsfråga. Många små tidskrifter har inte kunnat komma ut på grund av denna begränsning. De regler som gäller för att distributionsbolaget Tidsam ska distribuera dem är alldeles för stränga. Därför är det väldigt vik- tigt, tycker vi, att tillsätta en särskild utredning just för att titta ur tryck- och yttrandefrihetsperspektivet - inte ur perspektivet med konkurrenslagstiftningen. Nu hänvisar utskottet till den beredning som sker i regeringen och den proposition som väntas i höst. Jag kan möjligen tänka mig att detta tas upp där, men jag är rädd för att just det här perspektivet inte riktigt kommer med. Därför kvarstår egentligen behovet av en ny utredning. Jag har inte skrivit någon reservation om detta, för innerst inne hoppas jag givetvis att det tas med i beredningen hos regeringen. Fru talman! På övriga punkter, och i betänkandet som helhet, yrkar jag bifall till utskottets förslag. Jag ville bara göra de här kommentarerna byggda på mina särskilda yttranden. 075043103804 N 2010-01-01 00:00:00 170170 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GO09113/#anf166