<anforande>
<dok_hangar_id>2348533</dok_hangar_id>
<dok_id>GO09113</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2000/01:113 Torsdagen den 17 maj</dok_titel>
<dok_rm>2000/01</dok_rm>
<dok_nummer>113</dok_nummer>
<dok_datum>2001-05-17 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Massmediefrågor </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>D3E937FE-DA5F-4908-BB29-68D5BE0AA9D8</anforande_id>
<anforande_nummer>166</anforande_nummer>
<talare>PER LAGER (mp)</talare>
<parti>mp</parti>
<anforandetext>Fru talman! Medierna blir en alltmer betydande i
vårt demokratiska samhälle. Det kan vi nog alla vara
överens om. Detta sker delvis på bekostnad av vårt
partiväsen, som alltmer förlorar i betydelse. Vi har
sjunkande medlemstal i så gott som samtliga partier.
Vi har överlag svårare att fånga intresse genom parti-
arbete. Däremot får medierna ett allt större inflytande
över tankar och idéer bland människor.
Detta skulle vara gott och väl om vi hade en
mångfald, men har vi inte en sådan tenderar medierna
att koncentreras, och ägarkoncentrationer uppstår. Då
börjar det bli farligt för yttrandefriheten, och då bör-
jar vår demokrati att hotas. Därför är det så viktigt när
de här tendenserna visar sig på scenen att man, precis
som mediekoncentrationskommittén föreslår, lägger
fram förslag om en mediekoncentrationslag.
Det är Miljöpartiets krav. Nu är det ju så att för-
slaget bereds inom regeringen och att vi väntar oss en
proposition till hösten. Därför har vi inget behov av
att lägga en reservation i den här frågan. Visserligen
har regeringen utrett saken under fem år, men det är
dags nu. Jag hoppas att det här blir verklighet till
hösten, och det ser ju ut som om vi kan få en bred
uppslutning omkring det här.
När det gäller just mediernas roll har Miljöpartiet
föreslagit att man ska inrätta ett s.k. medieinstitut, ett
oberoende sådant. Det är inte alls vår egen idé, utan
det härstammar från Ungdomarnas demokratikom-
mission, och också från Demokratiutredningen. Vi
tycker att det är en strålande idé, men samtidigt ser vi
precis som utskottet att det finns en rad institut i vårt
svenska samhälle som sysslar med sådana här frågor.
Det är allt från Granskningsnämnden och Radio- TV-
verket till universitetens olika institutioner, Demo-
kratiinstitutet, Nordicom osv.
Det viktiga är ju att man kan bereda de här frå-
gorna på ett oberoende sätt. Även den här frågan
bereds i regeringen, och därför har vi inte heller tyckt
att det var värt att reservera oss. Vi får bara hoppas att
denna typ av medieinstitut kan utvecklas så att vi kan
få just forskning omkring relationerna mellan politi-
ker och journalister, nyhetsbevakningen, lobbyister-
nas påverkan på politikerna genom medierna och hur
medierna driver kampanjer mot t.ex. enskilda politi-
ker, partier eller beslut. Sådant är väldigt viktigt.
Även mediekoncentrationen skulle det kunna forskas
om på ett sådant institut.
En annan fråga där vi har ett särskilt yttrande i
betänkandet handlar om samisk TV. Vi anser att
eftersom samerna är en erkänd ursprungsbefolkning
har de ett särskilt behov av mer samisk produktion,
mer samiska program. Det har varit alldeles för lite.
Det finns i betänkandet en jämförelse mellan 1996, då
man i SVT hade 13 timmar, och år 2000, då man
hade 17 timmar. Det är inte någon stor ökning precis.
Det här ligger alldeles för mycket i underkant. Det är
för lite respekt för de 20 000 människor det handlar
om, vår ursprungsbefolkning.
Därför menar vi i Miljöpartiet att man inte bara
ska få mer sändningstid. När det digitala nätet byggs
ut ska man också få möjlighet till en egen TV-kanal.
Det här är något som regeringen bedömer i sina till-
stånd, men vi hoppas verkligen att man visar särskild
respekt för ursprungsbefolkningen. Nu är det så att
utskottet helt håller med om behovet av ökad sänd-
ningstid. Man hänvisar till att detta med en särskild
TV-kanal är regeringens bedömning. Det kan jag väl
hålla med om. Jag är annars glad för att man är med
på noterna så pass mycket, alltså att vi är så eniga i
utskottet.
En annan fråga gäller distribution av tidskrifter.
Den hör också ihop med mångfalden. Precis som när
det gäller ägare av tidningar och tidskrifter råder det
just på distributionssidan en total monopolisering,
kan man säga. Det innebär att från 90-talet och framåt
har alla mindre tidskrifter haft oerhört svårt att göra
sig gällande. Detta kan ses som ett konkur-
rensproblem, men det är det inte i första hand. I första
hand är det en tryck- och yttrandefrihetsfråga.
Många små tidskrifter har inte kunnat komma ut
på grund av denna begränsning. De regler som gäller
för att distributionsbolaget Tidsam ska distribuera
dem är alldeles för stränga. Därför är det väldigt vik-
tigt, tycker vi, att tillsätta en särskild utredning just
för att titta ur tryck- och yttrandefrihetsperspektivet -
inte ur perspektivet med konkurrenslagstiftningen.
Nu hänvisar utskottet till den beredning som sker i
regeringen och den proposition som väntas i höst. Jag
kan möjligen tänka mig att detta tas upp där, men jag
är rädd för att just det här perspektivet inte riktigt
kommer med. Därför kvarstår egentligen behovet av
en ny utredning. Jag har inte skrivit någon reservation
om detta, för innerst inne hoppas jag givetvis att det
tas med i beredningen hos regeringen.
Fru talman! På övriga punkter, och i betänkandet
som helhet, yrkar jag bifall till utskottets förslag. Jag
ville bara göra de här kommentarerna byggda på mina
särskilda yttranden.
</anforandetext>
<intressent_id>075043103804</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>170170</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GO09113/#anf166</protokoll_url_www>
</anforande>
