2348533 GO09113 Riksdagens snabbprotokoll 2000/01:113 Torsdagen den 17 maj 2000/01 113 2001-05-17 00:00:00 Massmediefrågor C05B0D63-8E16-4B1D-BBCD-1FFA271F97E6 150 INGVAR SVENSSON (kd) kd Fru talman! Informationsutbyte och dialog är de- mokratins livsluft. När formerna för medierna föränd- ras påverkas givetvis den åsiktsbildning som är grun- den för demokratin. Det är helt klart så att demokratin och den fria åsiktsbildningen är knutna till kvalitet i mindre ut- sträckning än till kvantitet. Det är också på dessa grundvalar som det i olika delar av världen uppstått en debatt kring mediernas roll i demokratin. Man talar om att vi är på väg in i ett informations- och kunskapssamhälle - ja, vi rusar väl närmast in i det. Men det är genom massmedierna som skilda åsikter och opinioner kan nå ut till den stora allmän- heten. Massmedierna har en sådan genomslagskraft och mångsidighet att de är av central betydelse för demokratin i Sverige. Fru talman! Medborgarnas möjligheter att komma till tals i medierna är en så viktig del av mediernas uppgifter i fråga om den fria åsiktsbildningen att den bör betraktas som en mer självständig uppgift för massmedierna, jämställd med informationsuppgiften och granskningsuppgiften. Den yttre mångfalden, dvs. tillgången till olika medier, innebär att medierna kan spegla den mång- fald och de olikheter som existerar i samhället. Ge- nom den inre mångfalden kan medierna också ge plats inom sig för olika åsiktsriktningar och idéer som finns i samhället inom ramen för det enskilda mediet. Men det finns problem i den här utvecklingen. Vi går successivt från ett textsamhälle till ett bildsam- hälle. Textkulturen bygger på eftertanke, kritisk prövning, möjlighet till omläsning, viss distans, att man också kan redovisa ett abstrakt innehåll. Bild- kulturen bygger på känslointryck, hastiga impressio- ner som raskt försvinner och som inte kan kontrolle- ras igen och där det abstrakta inte kan bildsättas. Detta, fru talman, drabbar förklaringsdjupet, dvs. hur djupt man går in i förklaringar av ett skeende. Den frågeställningen och den problematiken borde uppmärksammas mer. Tendensen till förytliganden är påtaglig. Ett annat viktigt område är informationstätheten, dvs. hur mycket som ryms av substans per tidsenhet. En ytterligare tendens i medieutvecklingen är över- gången till "infotainment", dvs. nyhetsbudskap i underhållningens form. Mängden budskap har också skapat en enorm budskapsinflation. Vår fysiska förmåga att ta emot budskap är oförändrad - det finns dessvärre bara 24 timmar per dygn - och vi måste dessutom göra något annat än att ta emot budskap. Samtidigt ökar utbudet hela tiden. Vi får alltså en inflation i budskap, och det blir en skillnad mellan den fysiska absorptionsförmå- gan och utbudet. Detta innebär, fru talman, ett uppmärksamhetsun- derskott. Alltfler budskap bara fladdrar förbi utan att vi kan ta dem till oss, och därmed skärps kravet på dramaturgi för att nå fram. Mediesamhället tenderar att karakteriseras av till- spetsning och konkretisering, vinkling, personifie- ring, intensifiering och polarisering, och i spåren på detta också någonting som vi brukar kalla mediedrev, dvs. att alla medier dras åt samma håll och med sam- ma vinkling. Denna utveckling kan i flera avseenden hota enskildas integritet och värdighet. Ett förstärkt skydd borde övervägas. Vad som diskuteras på andra håll i Europa är en laglig genmälesrätt. EG:s TV- direktiv förordar för övrigt i viss mån en sådan rätt. Det finns också i den svenska radiolagen möjlighet till beriktigande. Men den regeln är ganska tandlös, för den gäller nämligen "när det är befogat", dvs. mediet som sådant bestämmer helt och hållet om det är befogat eller inte. Det brukar inte alltid vara så befogat. För övriga medier finns inte motsvarande regler, men det finns branschinterna etiska normer. Det byg- ger också på gummiparagrafstänkandet "när det är befogat". Det behöver övervägas en mer detaljerad och sub- stantiell genmälesrätt på området. Ett antal människor får formligen sina liv krossade av dramaturgin i me- diesamhället. Nu skulle det kunna hävdas, vilket utskottsmajoriteten gör, att detta är en inskränkning av den ansvarige utgivarens ensamrätt. Jo, det är det på sätt och vis, fast den rätten är redan i dag en san- ning med modifikation. Utslag av t.ex. Gransknings- nämnden för radio och TV har ett publiceringskrav på sig. Utslagen från Pressens opinionsnämnd har också ett publiceringskrav på sig även om det inte formellt är lagstadgat som tvingande. Det är vår inställning från Kristdemokraternas sida att man borde åtminsto- ne överväga en genmälesrätt generellt på medieområ- det. På sikt kan man förstås hoppas på självsanering, men hittills imponerar inte det arbetet. Fru talman! Det har ibland riktats befogad kritik mot Granskningsnämnden för radio och TV med hänvisning till att nämnden tycks rutinmässigt och utan närmare analys avfärda en del anmälningar och kränkningar inom sitt område. Det är allvarligt om lag och avtal uppställer krav på opartiskhet, saklighet, allsidighet, granskning och relevans och sedan Granskningsnämnden underlåter att ta hänsyn till sådana kriterier i sina bedömningar av anmälda pro- gram. Därför har vi velat se till att det genomförs en allsidig och relevant utvärdering av Gransknings- nämndens verksamhet. Granskningsnämnden behöver också sin granskning. Fru talman! Uppbyggnaden av det digitala marknätet för TV-sändningar är en riktig åtgärd. Rent kommersiellt har det hittills inte varit en framgång, och det har kantats av en del strategiska misstag. Men någon gång inom en nära framtid kommer de analoga sändningarna att slopas. Då är det viktigt att det finns ett praktiskt taget heltäckande digitalt nät som kan förmedla åtminstone public service-kanalerna. För detta har staten som stat ett infrastrukturellt ansvar. Ett sådant nät är nödvändigt för att tillgodose de re- surssvagas behov av grundläggande information. Alla har inte råd eller viljan att satsa på parabollösningar, som dessutom många gånger är snävare eller begrän- sande i sitt utbud. Detsamma gäller i viss mån även kabelutbud. För att det digitala TV-nätet ska bli ett attraktivt alternativ torde det vara en fördel om TV- konsumenterna fick klart för sig när det analoga TV- nätet ska släckas ned. Finland har tagit ett sådant beslut. Regeringen bör därför lägga fram ett förslag till riksdagen om detta snarast. Fru talman! Vi kristdemokrater har fogat tre re- servationer till betänkandet, men för tids vinnande yrkar jag enbart bifall till reservation 4. Fru talman! Jag har en sista synpunkt. Mats Ei- narsson var inne på mediekoncentrationsfrågorna, och det är klart viktiga frågor. Jag kan inte underlåta att göra den kommentaren att den verkliga mediekon- centrationen hade vi under det gamla, tidiga etermo- nopolet. Men jag förmodar att Mats Einarsson inte tycker att det är något fel om monopol är statliga eller offentliga. 0575413157004 N 2010-01-01 00:00:00 170154 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GO09113/#anf150