2348532 GO09112 Riksdagens snabbprotokoll 2000/01:112 Onsdagen den 16 maj 2000/01 112 2001-05-16 00:00:00 Vissa ledningsfrågor inom det militära försvaret, m.m. 776AA20D-50BA-4B24-977D-B4FEB861235E 162 ÅKE CARNERÖ (kd) kd Fru talman! I det här betänkandet behandlas ut- formningen av ledningsorganisationen inom vissa delar av det militära försvaret, var den operativa in- satsledningen ska placeras samt Försvarsmaktens underhållstjänst och stödverksamhet. Jag yrkar bifall till reservation nr 5. Fru talman! I propositionen diskuteras tre olika alternativ för lokalisering av den operativa insatsled- ningen, OPIL. Kristdemokraterna ansåg att regering- ens förslag om lokalisering till Täby/Näsbypark inte var tillräckligt genomarbetat och avslog förslaget. Under utskottets behandling har vi dock kommit fram till att Näsbypark sammantaget är det bästa alternati- vet. Margareta Viklund kommer att utveckla detta närmare. Fru talman! Riksdagen har lagt fast grundläggan- de utgångspunkter för den framtida ledningsorgani- sationen. De fyra militärdistrikten utgör nu Försvar- smaktens organisation för regional ledning. Staberna finns i Göteborg, Strängnäs, Visby och Boden. Led- ningsbehovet ska utgå från det militära försvarets fyra huvuduppgifter med hänsyn till det vidgade säker- hetsbegreppet och utformas så att det möjliggör en effektiv samverkan mellan totalförsvarets olika delar. Riksdagen beslöt samtidigt att en av den regionala nivåns uppgifter ska vara ledning av insatser med beredskapsförband och nationella skyddsstyrkor. Dimensioneringen av ledningsbehoven måste utgå från de nationella skyddsstyrkornas utformning och antal, vilket ännu ej är klarlagt. Inriktningen är att hemvärnet blir en integrerad och väsentligt del av de nationella skyddsstyrkorna. I föreliggande proposition anför regeringen att militärdistrikten ska kunna understödja operativa insatsförband inom respektive militärdistrikt samt att militärdistriktens personal ska kunna utnyttjas för ledning av hemvärnsförband vid höjd beredskap. Vid insatser i fred såväl som vid höjd beredskap måste militärdistrikten kunna utnyttjas för ledning av natio- nella skyddsstyrkor. Kristdemokraterna anser därför att reella ledningsresurser måste tillföras och att mi- litärdistriktens ledningsansvar måste förtydligas och ha sin grund i hela hotskalan. Det framgår inte i pro- positionen vilket ledningsansvar och vilka lednings- resurser som ska tillföras militärdistriktsgrupperna. Med tanke på att riksdagen inte har fått någon re- dovisning om hur de nationella skyddsstyrkorna och hemvärnsförbanden kommer att organiseras, övas och ledas, avvaktar utskottet höstens försvarspolitiska proposition. Fru talman! Det sista avsnittet i betänkandet handlar om Försvarsmaktens underhåll. Bakgrunden till detta är att den förändrade Försvarsmakten kom- mer att ha behov av ett annat slags underhållsstöd än tidigare, vilket regeringen redovisade i sin proposi- tion Det nya försvaret förra året. Försvarsutskottet bad då regeringen att redovisa den närmare utform- ningen av organisationen för underhållstjänst och stödverksamhet. Ett led i denna utveckling är att de nuvarande underhållsregementena läggs ned varvid kompetensen för den samordnade regionala under- hållstjänsten försvinner. Ett bra försvar kräver en effektiv underhållstjänst både i fred och om orosmolnen skulle torna upp sig. Detta är viktigt för att förbanden ska kunna koncent- rera sig på kärnverksamheten. Underhållstjänsten måste se till att förbanden får vad de behöver för att kunna verka utifrån sina uppgifter i fred och i krig, nationellt och internationellt. Allt från mat och kläder till reservdelar, vapen och ammunition ska finnas på rätt plats, i rätt mängd, vid rätt tillfälle och i funk- tionsdugligt skick. Med få undantag kommer alla områden som ingår i underhållstjänsten och stödverksamheten nu att samlas i en gemensam organisationsenhet som där- med blir Försvarsmaktens enskilt största enhet. Den nya organisationen samlar underhåll från hela Sveri- ges yta och ska betjäna alla staber, förband, skolor och centrum. Den nya enheten inrättas den 1 januari 2002 och ska vara fullt utvecklad senast vid utgången av år 2004. Vid bildandet kan organisationen komma att bestå av 7 000-10 000 personer beroende på vilka delar som överförs. Målet är att till 2005 rationalisera verksamheten så att organisationen då omfattar ca 5 000 personer. Huvuddelen av dessa kommer att vara civila specialister. Möjligheten att kompetensförsörja denna organi- sation är avgörande för en effektiv underhållstjänst och stödverksamhet åt insats- och grundorganisatio- nen. Det är därför viktigt att så långt möjligt söka undvika åtgärder som kan leda till kompetensflykt i ett skede när den nya organisationen ska byggas upp samtidigt som den ska stödja Försvarsmaktens pågå- ende verksamhet, avveckling och uppbyggnad av det nya försvaret. Innan en verksamhet byggs upp eller avvecklas är det angeläget att de olika personalgrup- pernas kunskaper och erfarenheter tas till vara. Fru talman! Kristdemokraterna motsätter sig inte att ledningen för organisationsenheten lokaliseras till Karlstad, för försörjningsdivisionen till Boden, för teknikdivisionen till Arboga och för servicedivisionen till Karlskrona. Vi förordar dock en starkare kon- cernledning i Karlstad innehållande samordnade kompetenser för den centrala underhållstjänsten och reducerade divisionsledningar i Boden, Arboga och Karlskrona med resurser enbart för respektive divi- sions ledning av sin produktion. Jag vill redogöra för dessa skäl. För att organisationsenheten ska få genomslags- kraft och kunna verka under den ominriktning av försvaret som pågår föreslår kristdemokraterna att lokalisering av en utökad ledning och koncernstöd i den nya organisationsenheten sker till Karlstad. På så sätt säkerställs kärnverksamhetsprincipen inom FORGUS. Genom att detta stöd blir gemensamt för alla ökar likheten mellan divisionernas sätt att arbeta. Vi anser att detta är viktigt för att nå en god produk- tionssamordning och samverkan mellan divisionerna. Målet är en effektiv och rationell underhållsorganisa- tion som blir lätthanterlig för kunden. De främsta motiven för detta är att i Karlstad finns i dag den centrala verksamhetskompetensen för un- derhållstjänst vid Försvarsmaktens underhållscentrum med ca 150 anställda. Underhållstjänst och stödverk- samhet har efter politiska beslut lokaliserats, samlats och samordnats just i Karlstad. Att utnyttja denna samtränade kompetens är det mest rationella och ekonomiska. En flyttning från Karlstad skulle kunna leda till en omfattande kompetensflykt under den tidsperiod då FORGUS måste verka som bäst. Vikti- ga samarbetspartner finns i närområdet inom under- hållstjänst och serviceverksamhet, och närheten till kvalificerade samarbetspartner underlättar rekryte- ringen av både civil och militär personal samt under- lättar anställning för medflyttande. Fru talman! Med detta yrkar jag bifall till krist- demokraternas reservation nr 5. 079223680900 N 2010-01-01 00:00:00 169937 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GO09112/#anf162