<anforande>
<dok_hangar_id>2348531</dok_hangar_id>
<dok_id>GO09111</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2000/01:111 Tisdagen den 15 maj</dok_titel>
<dok_rm>2000/01</dok_rm>
<dok_nummer>111</dok_nummer>
<dok_datum>2001-05-15 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Svar på interpellation 2000/01:410 om rät- ten att demonstrera</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>interpellationsdebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>4049AD0F-BCE8-48C4-8A4E-C692141C6E6D</anforande_id>
<anforande_nummer>16</anforande_nummer>
<talare>BENGT-OLA RYTTAR (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Fru talman! Jag får tacka justitieministern för sva-
ret.
Jag är mycket väl medveten om att det inte finns
några gemensamma EU-regler när det gäller demon-
strationsrätten, och så ska det naturligtvis vara. Vad
som däremot vore väsentligt är en gemensam attityd
till demonstranter. Det är mer där som problemet
ligger än i regelverket. Jag tycker att den svenska
lagstiftningen i allt väsentligt är bra och klart tillämp-
bar.
Man måste vara särskilt rädd om demonstrations-
rätten, därför att för de människor som inte får plats
på DN Debatt eller tidningarnas insändarsidor, men
som ändå har en uppfattning i en fråga, är demonstra-
tionsrätten den sista möjligheten. Om attityden från
samhällets, EU:s och polismaktens sida blir så pass
provokativ att det bara blir huliganerna som kommer
att utnyttja demonstrationsrätten så har den tappat sitt
värde.
Jag tog några exempel i interpellationen på hur
det har gått till i bl.a. Amsterdam och Nice, där poli-
sen har betett sig väldigt provokativt. Jag tror att det
ligger i EU-systemets natur att det också upplevs som
ganska provokativt av många människor tack vare
den oåtkomlighet som gemene man upplever med
detta.
Jag tycker att regeringen väljer rätt strategi när
man väljer dialog med demonstranterna och med EU-
kritikerna. Jag tycker att polisen valde helt fel strategi
i Malmö där de valde provokation.
Efter demonstrationen i Malmö har jag hört
många exempel på unga människor som definitivt
inte tillhör kategorin huliganer, men som efter  denna
och kanske också andra erfarenheter vänder samhället
ryggen för kanske tid och evighet, och det är väl
något av det allvarligaste som kan hända ur demokra-
tisk synpunkt.
Det är bra att justitieministern gjorde klart hur det
är med främmande polisers möjligheter att agera på
svensk mark. Jag förstår att justitieministern inte kan
döma av den frågan, men jag är övertygad om att det
förhåller sig på det sättet att en dansk polis har vidta-
git polisiära åtgärder på svensk mark. Men framtiden
får väl utvisa hur det är med det.
Jag hade ställt den här interpellationen till stats-
ministern eftersom jag anser att det här är mer en
politisk fråga än en polisiär fråga. Jag tror att det är
väldigt viktigt att EU ändrar attityd till de människor
som inte delar synen på EU-systemet med makteliter-
na.
</anforandetext>
<intressent_id>04671560703</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>169747</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GO09111/#anf16</protokoll_url_www>
</anforande>
